Vissa personer har normalt blodtryck och blodfetter trots att de har fetma.\u00a0<\/p>\n
Nu kan forskare ha hittat en m\u00f6jlig \u2013 och ov\u00e4ntad \u2013 f\u00f6rklaring.<\/p>\n
<\/p>\n
Fetma kan \u00f6ka risken f\u00f6r hj\u00e4rtk\u00e4rlsjukdom, men inte alla har d\u00e5liga v\u00e4rden.<\/p>\n
Foto: Good dreams – Studio \/ Shutterstock<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n
Paradoxalt.<\/strong> Vi vet att fetma kan \u00f6ka risken f\u00f6r flera f\u00f6ljdsjukdomar, som till exempel typ 2-diabetes, vissa cancerformer och hj\u00e4rt-k\u00e4rlsjukdom. Men det finns ocks\u00e5 personer som trots h\u00f6g vikt \u00e4nd\u00e5 kan ha normalt blodtryck, blodfetter och blodsockerniv\u00e5er. Nu kan forskare ha hittat en m\u00f6jlig f\u00f6rklaring till att vissa kan vara hj\u00e4rtfriska trots fetma.<\/p>\n Orsakerna till fetma \u00e4r ofta en kombination av milj\u00f6 och gener, men i denna studie fokuserade forskarna specifikt p\u00e5 personer med fetma som har mutationer i genen MC4R. Den kopplas till \u00f6kad risk f\u00f6r fetma. Tidigare studier p\u00e5 m\u00f6ss har visat att MC4R \u00e4r inblandad i reglering av kroppsvikt och \u00e4mnesoms\u00e4ttning av fett, men det \u00e4r mer os\u00e4kert om detta \u00e4ven g\u00e4ller f\u00f6r m\u00e4nniskor.<\/p>\n Forskarna utgick fr\u00e5n data fr\u00e5n tv\u00e5 stora patientgrupper, och hittade 144 personer med fetma och defekt MC4R-gen. De s\u00e5g ett paradoxalt samband, trots att de hade en \u00f6kad risk f\u00f6r fetma hade de samtidigt l\u00e4gre risk f\u00f6r hj\u00e4rtk\u00e4rlsjukdom.<\/p>\n De som hade en trasig genkopia hade l\u00e4gre kolesterol, blodtryck och blodfetter \u00e4n personer med en normalt fungerade MC4R-gen, trots att de hade samma niv\u00e5 av fetma. De l\u00e4t ocks\u00e5 ett f\u00e5tal personer \u00e4ta en fettrik m\u00e5ltid och s\u00e5g att de med den defekta genen omsatte fett p\u00e5 ett annorlunda s\u00e4tt som troligen \u00e4r mer h\u00e4lsosamt j\u00e4mf\u00f6rt med kontrollgruppen.<\/p>\n Mutationer i MC4R-genen \u00e4r s\u00e4llsynta hos m\u00e4nniskor, den finns bara hos n\u00e5gon procent av personer med fetma. Det beh\u00f6vs allts\u00e5 mer forskning, men forskarna hoppas att den hj\u00e4rtskyddande effekten kan vara ett intressant sp\u00e5r f\u00f6r l\u00e4kemedelsforskning<\/a>.<\/p>\n Studien \u00e4r publicerad i tidskriften Nature Medicine<\/a>.\u00a0<\/p>\n Nedr\u00e4kning p\u00e5g\u00e5r.<\/strong> Den sista ebolapatienten har nu skrivits ut fr\u00e5n sjukhus i Kongo-Kinshasa. D\u00e4rmed startar nedr\u00e4kningen<\/a> mot att f\u00f6rklara utbrottet \u00f6ver. Detta g\u00f6rs om inget nytt fall dyker upp inom 42 dagar, tv\u00e5 g\u00e5nger inkubationstiden f\u00f6r ebolasmitta. Utbrottet startade i b\u00f6rjan av september. Hittills har 64 fall uppt\u00e4ckts, varav 53 \u00e4r bekr\u00e4ftade och 11 klassas som troliga. 45 personer har d\u00f6tt. En m\u00f6jlig f\u00f6rklaring till den h\u00f6ga d\u00f6dligheten i detta utbrott \u00e4r att de drabbade bor i avl\u00e4gsna delar av landet med l\u00e5g tillg\u00e5ng till sjukv\u00e5rd samt att m\u00e5nga barn finns bland de smittade. Forskarna tror att utbrottet b\u00f6rjade med smitta fr\u00e5n djur till m\u00e4nniska, sedan blev bland annat en begravning ett superspridarevent.\u00a0<\/p>\n Anv\u00e4nds mot gikt.<\/strong> Det p\u00e5g\u00e5r m\u00e5nga studier f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka hitta en m\u00f6jlig behandling vid postcovid, men m\u00e5nga studier har inte kunnat visa n\u00e5gon tydlig effekt.\u00a0<\/p>\n Kolkicin \u00e4r ett l\u00e4kemedel mot bland annat gikt, och har en antiinflammatorisk effekt. Vissa studier har antytt att det kan hj\u00e4lpa mot en covidinfektion, och d\u00e4rf\u00f6r ville forskarna testa om det kunde hj\u00e4lpa mot l\u00e5ngvariga symtom. I en studie slumpades 350 patienter med postcovid till antingen behandling med kolkicin eller placebo i 26 veckor. Studien var dubbelblind, vilket betyder att varken patienter eller l\u00e4kare\/forskare visste vem som fick placebo och vem som fick kolkicin.\u00a0<\/p>\n Annons<\/p>\n Men efter ett \u00e5r var det ingen skillnad mellan grupperna n\u00e4r det j\u00e4mf\u00f6rdes hur l\u00e5ngt de kunde g\u00e5 p\u00e5 sex minuter. Inte heller var det n\u00e5gon skillnad i olika mark\u00f6rer f\u00f6r inflammation eller sj\u00e4lvrapporterat m\u00e5ende. Forskarna anser att den h\u00e4r studien ger sk\u00e4l att utforska alternativa behandlingar mot postcovid. Jakten efter n\u00e5got som kan hj\u00e4lpa postcovidpatienter g\u00e5r vidare.<\/p>\n Studien \u00e4r publicerad i tidskriften Jama Internal Medicine<\/a>.<\/p>\n\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n