{"id":63806,"date":"2025-10-25T03:54:15","date_gmt":"2025-10-25T03:54:15","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/63806\/"},"modified":"2025-10-25T03:54:15","modified_gmt":"2025-10-25T03:54:15","slug":"transfusion-inom-obstetrisk-vard-risker-och-monster-belysta-lakartidningen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/63806\/","title":{"rendered":"Transfusion inom obstetrisk v\u00e5rd \u2013 risker och m\u00f6nster belysta \u2013 L\u00e4kartidningen"},"content":{"rendered":"
\n

Anne Brynolf<\/dt>\n
med dr, specialistl\u00e4kare, Funktion barn PMI, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska universitetssjukhuset; enheten f\u00f6r klinisk epidemiologi, Karolinska institutet<\/dd>\n<\/p>\n<\/dl>\n

Avhandling<\/strong>. Transfusioner med erytrocytkoncentrat \u00e4r ibland n\u00f6dv\u00e4ndiga inom obstetrisk v\u00e5rd, men medf\u00f6r potentiella risker. I en nyligen framlagd avhandling, baserad p\u00e5 svenska nationella data fr\u00e5n Scandat 3-S, analyseras transfusionsm\u00f6nster, \u00e5terkommande transfusioner i samband med f\u00f6rlossning, l\u00e5ngsiktiga risker samt effekter av blodgivning f\u00f6re graviditet och f\u00f6rlossning.<\/p>\n

\n\t\tAnnons\t\t\t<\/p>\n

\t\t<\/p>\n

\t\t\t\t\"Annons\"<\/p>\n

\t\t<\/a><\/p>\n

Studie I inkluderade 1,6 miljoner f\u00f6rlossningar och unders\u00f6kte obstetrisk transfusionspraxis i Sverige fr\u00e5n 2003 till 2017. Transfusionsfrekvensen l\u00e5g stabilt p\u00e5 cirka 3 procent, men andelen massiva transfusioner minskade. Vanligast var transfusion med 2 enheter. Stora skillnader s\u00e5gs i transfusionsfrekvens mellan svenska sjukhus.<\/p>\n

Studie II analyserade \u00e5terkommande transfusioner hos drygt 825 000 kvinnor mellan 2000 och 2017. Tidigare transfusion, med eller utan postpartumbl\u00f6dningsdiagnos, \u00f6kade risken f\u00f6r ny transfusion vid n\u00e4sta f\u00f6rlossning (oddskvot 5,4). \u00c4ven kvinnor med en syster som transfunderats i barns\u00e4ng l\u00f6pte \u00f6kad risk (oddskvot 1,8).<\/p>\n

Studie III f\u00f6ljde \u00f6ver en miljon kvinnor fr\u00e5n 1987 och fram\u00e5t upp till 25 \u00e5r f\u00f6r att unders\u00f6ka risken f\u00f6r autoimmun sjukdom och lymfom associerade med obstetrisk erytrocyttransfusion. En liten risk\u00f6kning f\u00f6r systemisk lupus erythematosus och systemisk skleros identifierades i b\u00e5de huvud- och k\u00e4nslighetsanalyser, men ingen \u00f6kad risk s\u00e5gs f\u00f6r reumatoid artrit eller non-Hodgkin-lymfom.<\/p>\n

Studie IV unders\u00f6kte effekten av helblodsdonation upp till 5 \u00e5r f\u00f6re partus i 2,5 miljoner f\u00f6rlossningar mellan 1985 och 2017. Frekventa blodgivare l\u00f6pte n\u00e5got \u00f6kad risk att f\u00f6da barn med l\u00e5g f\u00f6delsevikt, f\u00f6r f\u00f6rtidsb\u00f6rd och f\u00f6r preeklampsi j\u00e4mf\u00f6rt med mer sporadiska givare. I b\u00e5de huvud- och k\u00e4nslighetsanalyser noterades \u00e4ven ett samband mellan donationer och minskad f\u00f6delsevikt.<\/p>\n

\n\t\tAnnons\t\t\t<\/p>\n

\t\t<\/p>\n

\t\t\t\t\"Annons\"<\/p>\n

\t\t<\/a><\/p>\n

Sammanfattningsvis belyser avhandlingen transfusionsm\u00f6nster \u00f6ver tid och skillnader mellan sjukhus samt visar att tidigare transfusion i samband med f\u00f6rlossning b\u00f6r ses som en stark riskfaktor f\u00f6r ny transfusion. Avhandlingen p\u00e5visar \u00e4ven en m\u00f6jlig \u00f6kad risk f\u00f6r autoimmun sjukdom p\u00e5 l\u00e5ng sikt efter obstetrisk transfusion och att den j\u00e4rnbrist som ofta f\u00f6ljer efter helblodsdonation kan ha negativa konsekvenser f\u00f6r graviditet och f\u00f6rlossning.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Anne Brynolf med dr, specialistl\u00e4kare, Funktion barn PMI, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska universitetssjukhuset; enheten f\u00f6r klinisk epidemiologi, Karolinska…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":63807,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-63806","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-se","11":"tag-svenska","12":"tag-sverige","13":"tag-sweden","14":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115432788106114940","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/63806","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=63806"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/63806\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/63807"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=63806"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=63806"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=63806"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}