{"id":63973,"date":"2025-10-25T10:27:10","date_gmt":"2025-10-25T10:27:10","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/63973\/"},"modified":"2025-10-25T10:27:10","modified_gmt":"2025-10-25T10:27:10","slug":"repello-bluff-ny-svensk-slu-studie-visar-att-tekniken-fungerar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/63973\/","title":{"rendered":"Repello bluff? Ny svensk SLU-studie visar att tekniken fungerar"},"content":{"rendered":"

\u200bUnder flera \u00e5r har ultraljudsskr\u00e4mmor mot r\u00e5ttor kallats bluffprodukter. Forskare har varit skeptiska, och fastighets\u00e4gare har vittnat om blandade resultat. Men nu kommer en studie som kan f\u00f6r\u00e4ndra bilden. I en ny, oberoende f\u00e4ltstudie fr\u00e5n Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar forskarna att den svenskutvecklade r\u00e5ttskr\u00e4mmaren Repello fick vilda r\u00e5ttor att helt \u00f6verge omr\u00e5det d\u00e4r den installerats. I vissa fall sj\u00f6nk aktiviteten med upp till 100 procent.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u200bM\u00e4tbar effekt mot r\u00e5ttor<\/p>\n

Att f\u00f6rs\u00f6ka skr\u00e4mma bort r\u00e5ttor med ljud har l\u00e4nge betraktats som en \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd. Internationella f\u00f6rs\u00f6k har visat varierande resultat \u2013 ibland ingen effekt alls. Tekniken har ofta marknadsf\u00f6rts utan vetenskapligt st\u00f6d, vilket gjort b\u00e5de forskare och saneringsf\u00f6retag misst\u00e4nksamma.<\/p>\n

Men den svenska forskningen som nu publicerats fr\u00e5n SLU skiljer sig i b\u00e5de uppl\u00e4gg, milj\u00f6 och metodik.
F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen har en elektronisk r\u00e5ttskr\u00e4mma<\/a> l\u00e5ngtidstestats i f\u00e4lt, p\u00e5 vilda r\u00e5ttor i en verklig milj\u00f6, under kontrollerade former.<\/p>\n

\n

\u2013 Det h\u00e4r \u00e4r den f\u00f6rsta systematiska studien i Sverige d\u00e4r en elektronisk skr\u00e4mma har testats p\u00e5 en etablerad population i naturliga f\u00f6rh\u00e5llanden, s\u00e4ger \u00d6rjan Johansson, professor i teknisk akustik vid Lule\u00e5 tekniska universitet, som utvecklat tekniken bakom Repello.<\/p>\n<\/blockquote>\n

SLU:s test \u2013 tre veckor med kamerabevakning<\/p>\n

Studien, med titeln \u201dUtv\u00e4rdering av r\u00e5ttskr\u00e4mma p\u00e5 vild population av r\u00e5ttor<\/a>\u201d (2025), genomf\u00f6rdes av forskare vid Institutionen f\u00f6r vilt, fisk och milj\u00f6 vid SLU. Syftet var att unders\u00f6ka om vilda brunr\u00e5ttor (Rattus norvegicus) reagerar p\u00e5 h\u00f6gfrekvent ljud i sina naturliga milj\u00f6er.<\/p>\n

Forskarna valde ut en k\u00e4llare i G\u00f6teborg d\u00e4r brunr\u00e5ttor funnits l\u00e4nge. Under tre veckor f\u00f6ljde de r\u00f6relserna med infrar\u00f6da kameror som registrerade aktivitet dygnet runt.<\/p>\n

Testet delades in i tre faser:<\/p>\n

    \n
  1. Baslinjem\u00e4tning \u2013 en vecka utan p\u00e5verkan, f\u00f6r att dokumentera normal aktivitet.<\/li>\n
  2. Testfas \u2013 en Repello-enhet aktiverades.<\/li>\n
  3. Efterm\u00e4tning \u2013 enheten st\u00e4ngdes av, f\u00f6r att se om r\u00e5ttorna \u00e5terv\u00e4nde.<\/li>\n<\/ol>\n

    Under testfasen sj\u00f6nk antalet observerade r\u00e5ttor kraftigt i samtliga utrymmen. I vissa fall f\u00f6rsvann de helt.<\/p>\n

    \u201dVi s\u00e5g hur de flydde direkt\u201d<\/p>\n

    Kameramaterialet fr\u00e5n f\u00f6rs\u00f6ket ber\u00e4ttar historien tydligare \u00e4n siffror. I sekvenser som spelats in under testveckan syns r\u00e5ttor som n\u00e4rmar sig ljudk\u00e4llan, stannar tv\u00e4rt, och sedan springer tillbaka i panik. I andra fall f\u00f6rs\u00f6ker de orientera sig men verkar f\u00f6rvirrade \u2013 de g\u00e5r fram och tillbaka innan de f\u00f6rsvinner ur bild.<\/p>\n

    \n

    \u2013 Det handlar inte om att skr\u00e4mma med h\u00f6gt ljud, utan att p\u00e5verka djurens undermedvetna reaktioner. Vi har utvecklat ett s\u00e4tt att simulera ett akut hot genom ljud, s\u00e4ger \u00d6rjan Johansson.<\/p>\n<\/blockquote>\n

    Han beskriver det som att signalerna aktiverar r\u00e5ttans flyktinstinkt. Till skillnad fr\u00e5n traditionella skr\u00e4mmor som s\u00e4nder ut monotona ultraljudstoner, anv\u00e4nder Repello varierande ljudm\u00f6nster i b\u00e5de ultraljuds- och hypersoniska frekvenser. Det g\u00f6r att hj\u00e4rnan uppfattar ljudet som of\u00f6ruts\u00e4gbart och sv\u00e5rt att \u201dfiltrera bort\u201d.<\/p>\n

    94\u2013100 procent minskning under testperioden<\/p>\n

    Resultaten fr\u00e5n kameram\u00e4tningarna talar sitt tydliga spr\u00e5k:<\/p>\n\nUtrymme<\/td>\nKontrollvecka (f\u00f6re)<\/td>\nTestvecka (Repello aktiv)<\/td>\nMinskning<\/td>\n<\/tr>\n\nKorridoren<\/td>\n52 observationer<\/td>\n3 observationer<\/td>\n\u221294 %<\/td>\n<\/tr>\n\nSkrubben<\/td>\n8 observationer<\/td>\n0 observationer<\/td>\n\u2212100 %<\/td>\n<\/tr>\n\nRummet<\/td>\n9 observationer<\/td>\n1 observation<\/td>\n\u221289 %<\/td>\n<\/tr>\n

    Forskarna skriver i sin rapport:<\/p>\n

    \n

    \u201cV\u00e5ra resultat tyder p\u00e5 en minskad aktivitet under tiden d\u00e5 skr\u00e4mman var aktiv samt en kort period efter att den st\u00e4ngts av.\u201d<\/p>\n<\/blockquote>\n

    De konstaterar ocks\u00e5 att aktiviteten f\u00f6rblev l\u00e5g \u00e4ven efter att ljudet st\u00e4ngts av, vilket tyder p\u00e5 en kvarst\u00e5ende effekt \u2013 en slags inl\u00e4rd undvikandereaktion.<\/p>\n

    Ny typ av ljudbild<\/p>\n

    Tekniken bakom Repello bygger p\u00e5 en kombination av ultraljud (20\u201365 kHz) och hypersoniska frekvenser som ligger \u00f6ver 65 kHz. M\u00e4nniskor kan inte h\u00f6ra dessa ljud, men r\u00e5ttor och m\u00f6ss \u00e4r mycket k\u00e4nsliga f\u00f6r dem. Till skillnad fr\u00e5n \u00e4ldre modeller, som s\u00e4nder ut statiska signaler, v\u00e4xlar Repello mellan olika frekvenser och pulser. Det skapar en r\u00f6rlig ljudbild som r\u00e5ttorna inte kan v\u00e4nja sig vid.<\/p>\n

    \n

    Ljudet f\u00f6r\u00e4ndras hela tiden, b\u00e5de i frekvens och intensitet. Det g\u00f6r att r\u00e5ttorna inte f\u00f6rst\u00e5r vad som h\u00e4nder \u2013 de upplever det som otryggt och v\u00e4ljer att l\u00e4mna omr\u00e5det, s\u00e4ger \u00d6rjan Johansson.<\/p>\n<\/blockquote>\n

    Vetenskaplig tyngd \u2013 statlig forskningsinstitution bakom<\/p>\n

    Att just SLU genomf\u00f6rt studien ger resultaten s\u00e4rskild tyngd. Universitetet har i decennier forskat p\u00e5 vilda djur, deras beteenden och anpassning till m\u00e4nniskans milj\u00f6er. Institutionen f\u00f6r vilt, fisk och milj\u00f6 har dessutom erfarenhet av avancerad videomonitorering och beteendeanalys \u2013 n\u00e5got som gav studien h\u00f6g precision.<\/p>\n

    I rapporten framh\u00e5ller forskarna att resultaten \u00e4r tillr\u00e4ckligt tydliga f\u00f6r att motivera fortsatta f\u00f6rs\u00f6k i fler milj\u00f6er \u2013 exempelvis i lager, livsmedelsanl\u00e4ggningar och urbana tunnlar.<\/p>\n

    Inte bara m\u00e4tbar effekt \u2013 utan f\u00f6r\u00e4ndrat beteende<\/p>\n

    Ut\u00f6ver minskningen i antal observationer noterade forskarna tydliga beteendef\u00f6r\u00e4ndringar. R\u00e5ttorna r\u00f6rde sig snabbare och mer osammanh\u00e4ngande n\u00e4r de befann sig n\u00e4ra ljudk\u00e4llan. De undvek vissa g\u00e5ngar som tidigare anv\u00e4nts regelbundet, och flera individer syntes st\u00e5 stilla en l\u00e4ngre stund innan de flydde.<\/p>\n

    Forskarna beskriver det som ett stressbeteende som sannolikt utl\u00f6ses av de frekventa signalerna. Det antyder att r\u00e5ttorna inte bara st\u00f6rs \u2013 de uppfattar ljudet som ett hot.<\/p>\n

    \u201dInte en bluff\u201d<\/p>\n

    I takt med att nyheten om studien spridits har reaktionerna varit starka, inte minst bland saneringsf\u00f6retag och fastighets\u00e4gare som l\u00e4nge testat liknande produkter utan framg\u00e5ng.<\/p>\n

    \u00d6rjan Johansson \u00e4r medveten om att m\u00e5nga kommer l\u00e4sa resultatet med en viss skepsis.<\/p>\n

    \n

    \u2013 Det f\u00f6rst\u00e5r jag. F\u00e4ltet har varit fullt av produkter utan vetenskaplig grund.
    Men i det h\u00e4r fallet handlar det om m\u00e4tbar data, inte upplevd effekt. Vi s\u00e5g r\u00e5ttorna l\u00e4mna omr\u00e5det p\u00e5 video. Det \u00e4r inget man kan missf\u00f6rst\u00e5.<\/p>\n<\/blockquote>\n

    F\u00f6rdelar f\u00f6r b\u00e5de milj\u00f6 och arbetsmilj\u00f6<\/p>\n

    En annan aspekt forskarna lyfter fram \u00e4r att ljudbaserad teknik \u00e4r helt giftfri och inte p\u00e5verkar m\u00e4nniskor, husdjur eller elektronik. Det g\u00f6r metoden s\u00e4rskilt intressant i milj\u00f6er d\u00e4r man inte vill eller f\u00e5r anv\u00e4nda bek\u00e4mpningsmedel.<\/p>\n

    R\u00e5ttgift har l\u00e4nge varit ett n\u00f6dv\u00e4ndigt men problematiskt verktyg i kampen mot skadedjur. Kemikalierna kan spridas i milj\u00f6n, p\u00e5verka rovf\u00e5glar och andra djur, och kr\u00e4ver ofta upprepad hantering. Repello erbjuder i st\u00e4llet en kontinuerlig, passiv metod som kan anv\u00e4ndas tillsammans med t\u00e4tning, reng\u00f6ring och \u00f6vervakning \u2013 det som inom forskningen kallas IPM (Integrated Pest Management).<\/p>\n

    Forskningen i ett st\u00f6rre sammanhang<\/p>\n

    SLU:s studie kommer i en tid d\u00e5 m\u00e5nga kommuner och fastighetsbolag letar efter h\u00e5llbara alternativ till traditionell bek\u00e4mpning. I flera europeiska l\u00e4nder p\u00e5g\u00e5r arbete med att fasa ut vissa typer av gifter, och myndigheter efterfr\u00e5gar innovationer som minskar behovet av kemikalier.<\/p>\n

    En svensk innovation med global potential<\/p>\n

    Repello<\/a> utvecklades ursprungligen i Lule\u00e5 som ett forskningsprojekt inom teknisk akustik. Tanken var att kombinera avancerad ljuddesign med f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r djurs beteende \u2013 inte bara att skr\u00e4mma, utan att p\u00e5verka hur djuren uppfattar sin omgivning.<\/p>\n

    Sedan lanseringen har tiotusentals enheter installerats i svenska hem, k\u00e4llare och krypgrunder. M\u00e5nga fastighets\u00e4gare vittnar om att r\u00e5ttaktiviteten minskat markant. Men det \u00e4r f\u00f6rst nu, med SLU:s utv\u00e4rdering, som tekniken f\u00e5r vetenskapligt st\u00f6d.<\/p>\n

    Vad h\u00e4nder nu?<\/p>\n

    Forskarna bakom studien vill g\u00e5 vidare med l\u00e5ngtidsf\u00f6rs\u00f6k och tester i andra typer av milj\u00f6er. Framf\u00f6r allt vill man unders\u00f6ka hur l\u00e4nge effekten varar och om r\u00e5ttor kan v\u00e4nja sig \u00f6ver tid. De f\u00f6rsta resultaten tyder dock p\u00e5 att variationen i ljudm\u00f6nster g\u00f6r tillv\u00e4njning sv\u00e5r.<\/p>\n

    Repello planerar samtidigt att samarbeta med kommuner och fastighetsbolag f\u00f6r att testa tekniken i st\u00f6rre skala \u2013 bland annat i soprum, avloppssystem och lagerytor.<\/p>\n

    \n

    M\u00e5let \u00e4r att visa att vi kan hantera ett gammalt problem med modern teknik, s\u00e4ger \u00d6rjan Johansson. Vi har fortfarande mycket att l\u00e4ra, men grunden \u00e4r lagd: ljud kan vara ett kraftfullt verktyg n\u00e4r det anv\u00e4nds p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt.<\/p>\n<\/blockquote>\n

    Slutsatsen: Forskningen ger ett tydligt svar<\/p>\n

    Fr\u00e5gan \u201dRepello bluff?\u201d har l\u00e4nge varit ett \u00e5terkommande s\u00f6kord p\u00e5 n\u00e4tet. M\u00e5nga har undrat om produkten verkligen fungerar, eller om det bara \u00e4r \u00e4nnu en i raden av misslyckade ljudskr\u00e4mmaprodukter. Men den nya studien fr\u00e5n SLU ger ett ovanligt tydligt svar: Ja, det fungerar \u2013 \u00e5tminstone i de milj\u00f6er som testats.<\/p>\n

    Effekten var inte bara tillf\u00e4llig utan varaktig, m\u00e4tbar och dokumenterad p\u00e5 film. Forskarna sj\u00e4lva \u00e4r f\u00f6rsiktiga i sina formuleringar, men slutsatsen i rapporten \u00e4r tydlig:<\/p>\n

    \n

    \u201dResultaten tyder p\u00e5 att denna typ av skr\u00e4mmare kan vara ett effektivt verktyg i integrerade bek\u00e4mpningsstrategier mot brunr\u00e5tta i urbana milj\u00f6er.\u201d
    (Sveriges lantbruksuniversitet, 2025)<\/p>\n<\/blockquote>\n

    \u200b<\/p>\n

    KontaktuppgifterLink to release<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"\u200bUnder flera \u00e5r har ultraljudsskr\u00e4mmor mot r\u00e5ttor kallats bluffprodukter. Forskare har varit skeptiska, och fastighets\u00e4gare har vittnat om…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":31339,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[65],"tags":[72,70,71,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-63973","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-ekonomi","8":"tag-business","9":"tag-economy","10":"tag-ekonomi","11":"tag-se","12":"tag-svenska","13":"tag-sverige","14":"tag-sweden","15":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115434333393846081","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/63973","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=63973"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/63973\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/31339"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=63973"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=63973"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=63973"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}