{"id":64523,"date":"2025-10-26T07:15:17","date_gmt":"2025-10-26T07:15:17","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/64523\/"},"modified":"2025-10-26T07:15:17","modified_gmt":"2025-10-26T07:15:17","slug":"valkommen-till-stephen-kings-maine","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/64523\/","title":{"rendered":"V\u00e4lkommen till Stephen Kings Maine"},"content":{"rendered":"

USA \u00e4r fortfarande sm\u00e5st\u00e4dernas land, \u00f6ver tre fj\u00e4rdedelar av alla orter har f\u00e4rre \u00e4n 5 000 inv\u00e5nare och i dem bor \u00f6ver h\u00e4lften av befolkningen. Samtidigt krymper de stadigt, \u00e5tminstone i Mellanv\u00e4stern och de nord\u00f6stliga delstaterna, medan storst\u00e4derna v\u00e4xer. Det \u00e4r sm\u00e5stadens d\u00f6ende livsform som Stephen King \u00f6mt skildrat i sina fantastiska och ot\u00e4cka historier.<\/p>\n

\"\"I den nya serien It \u2013Welcome to Derry f\u00e5r vi f\u00f6lja livet i Stephen Kings fiktiva sm\u00e5stad i Maine p\u00e5 1960-talet. Foto: TT<\/p>\n

It \u2013Welcome to Derry\u00a0heter den nya tv-serie som har premi\u00e4r HBO Max 26 oktober. Den utspelar sig i en av de m\u00e5nga p\u00e5hittade sm\u00e5st\u00e4der King f\u00f6rlagt till sitt Maine.\u00a0<\/p>\n

Derry \u00e4r baserad p\u00e5 Kings hemstad Bangor och deras historia \u00e4r n\u00e4rap\u00e5 identiska. De b\u00e4gge har uppf\u00f6rts p\u00e5 penobscot-fokets gamla bos\u00e4ttningar, som funnits d\u00e4r i minst 11 000 \u00e5r innan europ\u00e9erna kom dit. Bangor delar sitt namn med Wales \u00e4ldsta stad och Derry f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5s tankarna till dess ur\u00e5ldriga namne p\u00e5 Nordirland. <\/p>\n

\"\"Vy \u00f6ver Bangor fr\u00e5n 1854. Foto: Wikimedia Commons<\/p>\n

Liksom Bangor har livet i Derry historiskt sett kretsat kring skeppsvarv, timmer och pappersbruk. De gamla tr\u00e4baronernas slottslika gotisk-viktorianska villor (King bor sj\u00e4lv i en s\u00e5dan) kastar sina skuggor \u00f6ver en stad som tronar p\u00e5 \u00e4ldre tiders v\u00e4lst\u00e5nd. B\u00e5de Bangor och Derry har under efterkrigstiden f\u00e5tt se sina verk och fabriker sl\u00e5 igen och l\u00e4mna m\u00e4nniskor i hoppl\u00f6shet. <\/p>\n

\"\"Stephen Kings hem I Bangor. Foto: TT<\/p>\n

Derry n\u00e4mndes i flera ber\u00e4ttelser innan King f\u00f6rlade en roman dit och det inte i vilken historia som helst utan ien av hans mest omhuldade, den \u00f6ver tusen sidor l\u00e5nga Det (1986). Det \u00e4r kanske Kings mest g\u00e5tfulla verk. <\/p>\n

Efter ett ruskigt ov\u00e4der 1957 p\u00e5tr\u00e4ffas den sex\u00e5rige George Denbrough sv\u00e5rt leml\u00e4stade kvarlevor i r\u00e4nnstenen. Han blir det f\u00f6rsta av en rad f\u00f6rsvunna och brutalt m\u00f6rdade barn i Derry, innan v\u00e5ldsamheterna pl\u00f6tsligt mystiskt upph\u00f6r. Den blott tolv\u00e5rige psykopaten Henry Bowers misst\u00e4nks f\u00f6r morden och sp\u00e4rras in p\u00e5 mentalsjukhus. Knappt 30 \u00e5r senare grips tre unga m\u00e4n, misst\u00e4nka f\u00f6r att i ett hatbrott ha slagit ihj\u00e4l en homosexuell man, men hans d\u00f6d sammanfaller ocks\u00e5 med en rad nya mord och f\u00f6rsvinnanden i den lilla staden. <\/p>\n

\"\"Vyer \u00f6ver Bangor fr\u00e5n slutet av 1800-talet. Foto: Wikimedia Commons<\/p>\n

H\u00e4ndelserna p\u00e5minner bibliotekarien Mike Hanlon om det han sj\u00e4lv var med om som pojke, men han inser ocks\u00e5 snart att hela Derry f\u00f6rtr\u00e4ngt traumat. Han ringer upp sina gamla barndomsv\u00e4nner f\u00f6r att p\u00e5minna dem om det som h\u00e4nde dem n\u00e4r de var sm\u00e5. De har alla flyttat fr\u00e5n Derry, byggt helt nya liv och tycks alla ha gl\u00f6mt den skr\u00e4ck som hems\u00f6kte barndomen. F\u00f6rutom revisorn Stan Uris, som mycket v\u00e4l minns, och som efter samtalet helt sonika tar sitt liv. <\/p>\n

\"\"Varvsindustri och timmer har varit viktiga n\u00e4ringar f\u00f6r Bangor. Foto: Wikimedia Commons <\/p>\n

Som s\u00e5 m\u00e5nga King-historier kretsar Det kring f\u00f6rlusten av barndomens oskuld. Karakt\u00e4rerna st\u00e4lls inf\u00f6r avg\u00f6rande val n\u00e4r de tvingas konfrontera det m\u00f6rker som ruvar i Derry eller snarare inom dem sj\u00e4lva. Den arvsynd som tynger staden och dess inv\u00e5nare \u00e4r av social karakt\u00e4r, de sm\u00e5 och svagas utsatthet, rasismen och f\u00f6rdomarna, klasstriderna och milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6relsen (n\u00e5got som ocks\u00e5 drabbat Bangor sv\u00e5rt) som pr\u00e4glar efterkrigstidens USA. <\/p>\n

\"\"Precis som Stephen King\u2019s Derry har verklighetens Bangor drabbats av sv\u00e5ra milj\u00f6f\u00f6roreningar. Fotografier tagna av amerikanska milj\u00f6myndigheten EPA p\u00e5 1970-talet. <\/p>\n

F\u00f6r det \u00e4r inte de ruggiga d\u00f6dsfallen som \u00e4r det riktigt skakande, utan snarare de villkor som Derrys ungdomar v\u00e4xer upp under. V\u00e5ldet och de sexuella kr\u00e4nkningarna, missbruket och fattigdomen som g\u00f6r dem till paria i samh\u00e4llets \u00f6gon. <\/p>\n

V\u00e4nnen och kollegan Peter Straub har h\u00e4vdat att King b\u00e4st kan beskrivas som en modern Charles Dickens. En enormt popul\u00e4r och l\u00e4st f\u00f6rfattare med smak f\u00f6r det morbida och groteska som har en genuin sympati f\u00f6r samh\u00e4llets minska, utst\u00f6tta och hunsade. Kings karakt\u00e4rer tar striden mot den \u00f6verv\u00e4ldigande ondskan. Det \u00e4r som om v\u00e4rlden sammansv\u00e4rjer sig emot dem, men \u00e4nd\u00e5 f\u00f6r de en sista existentiell kamp.<\/p>\n

\"\"Stephen King har j\u00e4mf\u00f6rts med Charles Dickens. Han \u00e4r popul\u00e4r, vida l\u00e4st och med ett hj\u00e4rta f\u00f6r de sm\u00e5 och utsatta i samh\u00e4llet. Foto: TT<\/p>\n

Joyce Carol Oates har pekat p\u00e5 hur King ofta kretsar kring barnens utsatthet i de sm\u00e5 samh\u00e4llena i sina ber\u00e4ttelser, hur de vuxna b\u00e4r p\u00e5 en kollektiv gl\u00f6mska och vill f\u00f6rtr\u00e4nga de or\u00e4ttvisor de k\u00e4nner skuld och skam \u00f6ver. Sj\u00e4lva st\u00e5r de hj\u00e4lpl\u00f6sa inf\u00f6r den ondska som hems\u00f6ker dem. F\u00f6r den verkliga striden visar sig p\u00e5g\u00e5 inom dem sj\u00e4lva, i deras hj\u00e4rtan.<\/p>\n

\"\"Dimmig morgon vid Maines kust. M\u00e5lning av Arthur Parton fr\u00e5n 1870. Foto: Wikimedia Commons<\/p>\n

Oates har framh\u00e5llit Kings f\u00f6rm\u00e5ga att levandeg\u00f6ra livet och atmosf\u00e4ren i Maine, hur han frammanar poesin ur landskapet, historien och m\u00e4nniskorna. Hon h\u00e4vdar att Kings sp\u00e4nningsber\u00e4ttelser ter sig enkla och genrem\u00e4ssiga p\u00e5 ytan, men i sj\u00e4lva verket utg\u00f6rs de av en komplex v\u00e4v av metaforer och spr\u00e5kliga niv\u00e5er som utg\u00f6r ett ifr\u00e5gas\u00e4ttande av v\u00e5r vardagliga och enkla verklighetsuppfattning. <\/p>\n

Sn\u00e5lj\u00e5p, \u201dden dansande clownen\u201d, som i Det hems\u00f6ker barnens dag- och mardr\u00f6mmar, f\u00f6r tankarna till gamla tiders karnevaler d\u00e4r alla gr\u00e4nser till\u00e5ts \u00f6verskridas. Hanlons efterforskningar visar att Sn\u00e5lj\u00e5p tycks dansa genom tiden, clownen dyker upp i olika bilder och ber\u00e4ttelser ur Derrys f\u00f6rtr\u00e4ngda historia. Han tycks ha varit d\u00e4r n\u00e4r i b\u00f6rjan av 1740-talet d\u00e5 300 bos\u00e4ttare sp\u00e5rl\u00f6st f\u00f6rsvann i de m\u00f6rka skogarna och likas\u00e5 n\u00e4r det gamla j\u00e4rnverket exploderade i b\u00f6rjan av 1900-talet (vilket p\u00e5minner om den stora stadsbrand som n\u00e4rap\u00e5 \u00f6delade Bangor 1911). <\/p>\n

\"\"Den onda clownen Sn\u00e5lj\u00e5p s\u00e4tter skr\u00e4ck i Derry i Stephen Kings roman Det (1986). Ok\u00e4nd illustrat\u00f6r. <\/p>\n

Sn\u00e5lj\u00e5p \u00e4r i n\u00e5gon mening f\u00f6rkroppsligandet av all den synd som staden b\u00e4r p\u00e5, byggd som den \u00e4r p\u00e5 stulet land. V\u00e5ldet och likgiltigheten mot barnen i Derry reflekteras i Sn\u00e5lj\u00e5ps ondska, det \u00f6vernaturliga och verkliga flyter samman. Han \u00e4r en metafor f\u00f6r den samtid King skildrar. Framf\u00f6r allt \u00e4r clownen en representation av ungdomarnas egna r\u00e4dslor som de m\u00e5ste konfrontera f\u00f6r att kunna v\u00e4xa upp och blir fria. <\/p>\n

I dag har b\u00e5de l\u00e4sare och kritiker sv\u00e5rt f\u00f6r Kings direkta s\u00e4tt att skildra barns sexualitet i Det. Det \u00e4r inte bara de erotiskt laddade relationerna mellan barnen sj\u00e4lva, utan ocks\u00e5 hur den outgrundliga ondskan n\u00e4rvaro i form av det mystiska \u201dDet\u201d utg\u00f6r en grym penetrerande kraft med n\u00e4rmast sexualaggressiv hunger. King f\u00f6r oss till ett gr\u00e4nsland mellan barndom och vuxenhet, oskuldsfullhet och synd. <\/p>\n

En bild f\u00f6r detta inre m\u00f6rker \u00e4r Derrys j\u00e4ttelika kloaksystem (f\u00f6rst\u00e5s baserat p\u00e5 det som finns under Bangor). Det \u00e4r h\u00e4r nere som stadens underjordiska ondska ruvar, likt Minotauren, det m\u00e4nnisko\u00e4tande odjur som vi finner i slutet av labyrinten i den grekiska mytologin.<\/p>\n

\"\"I kloaksystemet under Derry ruvar ondskan i tv-serien It \u2013Welcome to Derry. Foto: HBO<\/p>\n

Ordet \u201dDet\u201d f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5s tankarna till psykoanalysens och Sigmund Freuds begrepp \u201ddetet\u201d som betecknar det undermedvetna i v\u00e5rt psyke d\u00e4r v\u00e5rt driftsliv h\u00f6r hemma, v\u00e5r sexualitet och aggression. Detet saknar logik och verklighetsanknytning, det \u00e4r amoraliskt och fylt av beg\u00e4r, impulser och \u00f6nskningar som inte \u00e4r socialt l\u00e4mpliga. <\/p>\n

Att konfrontera och tygla \u201ddetet\u201d \u00e4r en viktig del i att skapa en vuxen och harmonisk person. Kings ber\u00e4ttelse kan d\u00e4rf\u00f6r tolkas som just en allegorisk passagerit d\u00e4r ungdomarna i Derry utforskar sin egen inre labyrint och bek\u00e4mpar och fj\u00e4ttrar monstret inom dem. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"USA \u00e4r fortfarande sm\u00e5st\u00e4dernas land, \u00f6ver tre fj\u00e4rdedelar av alla orter har f\u00e4rre \u00e4n 5 000 inv\u00e5nare och…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":64524,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[67],"tags":[104,903,194,1082,3834,34,31,33,32,30,105,74],"class_list":{"0":"post-64523","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-underhallning","8":"tag-entertainment","9":"tag-film","10":"tag-kultur","11":"tag-litteratur","12":"tag-livsstil","13":"tag-se","14":"tag-svenska","15":"tag-sverige","16":"tag-sweden","17":"tag-swedish","18":"tag-underhallning","19":"tag-usa"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115439240831419854","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/64523","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=64523"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/64523\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/64524"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=64523"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=64523"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=64523"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}