share-arrowDela<\/p>\n
unsaveSpara<\/p>\n
chevron-leftf\u00f6reg\u00e5endechevron-rightn\u00e4staResultatet av en bos\u00e4ttarattack, en tidig novembermorgon 2024, inspekteras av de palestinska lokalinv\u00e5narna i al-Bireh. Bos\u00e4ttarv\u00e5ldet p\u00e5 V\u00e4stbanken har \u00f6kat sedan Gazakriget br\u00f6t ut 2023.<\/p>\n
1 \/ 5Foto: Nasser Nasser\/AP\/TT<\/p>\n
Land efter land tar steg f\u00f6r att erk\u00e4nna en palestinsk stat. Samtidigt forts\u00e4tter Israel att bygga bos\u00e4ttningar p\u00e5 V\u00e4stbanken som kan g\u00f6ra en tv\u00e5statsl\u00f6sning om\u00f6jlig.<\/p>\n
\u2013 M\u00e5nga av oss funderar p\u00e5 att flytta. Man vill kunna dricka sitt kaffe utan att vara beredd p\u00e5 kulor, s\u00e4ger den palestinska tv\u00e5barnspappan Ibrahim i en by utanf\u00f6r Ramallah.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r b\u00e4st att jag visar, s\u00e4ger Ibrahim och v\u00e4nder telefonens kamera fr\u00e5n golvet d\u00e4r tvillingbarnens leksaker tr\u00e4ngs, upp och ut genom f\u00f6nstret.<\/p>\n
P\u00e5 en kulle, med fri sikt \u00f6ver hela byn, tornar Psagot upp sig \u2013 en av de \u00e4ldre israeliska bos\u00e4ttningarna p\u00e5 V\u00e4stbanken. Psagot bildades 1981 som en del av Israels plan f\u00f6r att konsolidera sin position p\u00e5 ockuperad mark. Det som Israel kallar f\u00f6r en by, men stora delar av omv\u00e4rlden ser som en illegal bos\u00e4ttning, blev en symbol f\u00f6r konflikten under den andra intifadan i b\u00f6rjan av millennieskiftet. Efter d\u00f6dliga attacker mellan israeler och palestinier byggdes en mur runt bos\u00e4ttarna.<\/p>\n
F\u00f6r Ibrahim p\u00e5minner utsikten om ett st\u00e4ndigt hotande v\u00e5ld. De israeliska bos\u00e4ttningarna och ockupationen \u00e4r i strid med folkr\u00e4tten, enligt Internationella domstolen i Haag. Men det spelar ingen roll.<\/p>\n
Rekordstort antal ny bost\u00e4der<\/p>\n
Sedan b\u00f6rjan av 2025 har det israeliska r\u00e5d som godk\u00e4nner nya bebyggelser p\u00e5 ockuperad mark g\u00e5tt vidare med planer p\u00e5 \u00f6ver 25\u00a0000 bost\u00e4der \u2013 ett rekord, enligt den israeliska organisationen Peace Now. Det mest kontroversiella projektet \u00e4r den s\u00e5 kallade E1-bos\u00e4ttningen, ett j\u00e4ttebygge som i praktiken kapar palestinska V\u00e4stbanken i tv\u00e5 delar. Israels regering har uttryckligen sagt att projektet syftar till att stoppa m\u00f6jligheterna f\u00f6r en palestinsk stat.<\/p>\n
Ibrahim s\u00e4ger att han f\u00f6rs\u00f6ker att inte normalisera de v\u00e4xande bos\u00e4ttningarna men att det \u00e4r sv\u00e5rt, n\u00e4r han har dem framf\u00f6r \u00f6gonen och vet att det kan leda till mer f\u00f6rtryck och v\u00e5ld.<\/p>\n
\u2013 Det p\u00e5verkar v\u00e5r h\u00e4lsa. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5nga av oss funderar p\u00e5 att flytta. Man vill kunna dricka sitt kaffe i lugn och ro, utan att vara f\u00f6rberedd p\u00e5 kulor eller fascistiska bos\u00e4ttare, s\u00e4ger Ibrahim.<\/p>\n
\u201dStraffrihet\u201d f\u00f6r bos\u00e4ttarv\u00e5ld<\/p>\n
Ibrahim heter egentligen n\u00e5got annat, men har av r\u00e4dsla f\u00f6r israeliska repressalier bett om att f\u00e5 vara anonym. Hans farh\u00e5gor finns d\u00e4r av en anledning. Tillvaron f\u00f6r palestinier p\u00e5 V\u00e4stbanken har \u00e4ndrats dramatiskt sedan Netanyahu-regeringen tilltr\u00e4dde 2022, s\u00e4rskilt efter Hamas terrord\u00e5d mot Israel i oktober 2023.<\/p>\n
\u2013 Vi har m\u00e4rkt en \u00f6kning i bos\u00e4ttarv\u00e5ld och en generell straffrihet gentemot det, s\u00e4ger Yonathan Mizrachi, vid Peace Now, d\u00e4r han granskar bos\u00e4ttningspolitiken.<\/p>\n
Israels regering g\u00f6r alldeles f\u00f6r lite, om ens n\u00e5got, f\u00f6r att f\u00f6rhindra v\u00e5ldet, enligt Mizrachi. Sedan 1 januari 2024 har i snitt drygt fyra bos\u00e4ttarattacker d\u00e4r m\u00e4nniskor eller egendom skadats skett varje dag, enligt FN-organet Unocha.<\/p>\n
M\u00e5nga bos\u00e4ttare betraktar V\u00e4stbanken som israeliskt territorium, eller \u00e5tminstone mark som man har r\u00e4tt till, i strid med internationell r\u00e4tt. De senaste \u00e5ren har rekordm\u00e5nga nya bos\u00e4ttarposteringar byggts, m\u00e5nga av dem p\u00e5 eller i direkt n\u00e4rhet till palestiniers privata mark.<\/p>\n
Enligt Ibrahim \u00e4r bos\u00e4ttarna bev\u00e4pnade n\u00e4r de r\u00f6r sig i det offentliga.<\/p>\n
\u2013 Palestinier \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r att g\u00e5 till sina marker, de riskerar alla m\u00f6jliga sorters sammandrabbningar med bos\u00e4ttarna. Det \u00e4r definitivt ett hot, s\u00e4ger Mizrachi.<\/p>\n
Ryckt upp olivtr\u00e4d<\/p>\n
Palestiniernas m\u00f6jligheter begr\u00e4nsas \u00e4ven direkt av den israeliska staten, som st\u00e4rkt sitt grepp \u00f6ver V\u00e4stbanken. Uppemot 700 palestinier, bland dem fler \u00e4n 130 barn, har sedan januari 2024 d\u00f6dats av fr\u00e4mst israeliska soldater men \u00e4ven bos\u00e4ttare. P\u00e5 den israeliska sidan \u00e4r siffran 38, bland dem fyra barn och 19 soldater.<\/p>\n
F\u00e5 palestinier har sedan oktober 2023 till\u00e5tits att arbeta i Israel. Odlingsmarker f\u00f6rst\u00f6rs, ibland av bos\u00e4ttare som t\u00e4nder eld p\u00e5 dem, ibland av israeliska soldater som bara i \u00e5r ryckt upp tusentals ur\u00e5ldriga olivtr\u00e4d.<\/p>\n
V\u00e4gsp\u00e4rrar har satts upp \u00f6ver hela det palestinska omr\u00e5det och blockerat byar och st\u00e4der, vilket hindrar r\u00f6relsefriheten och g\u00f6r det \u00e4nnu sv\u00e5rare f\u00f6r palestinier att f\u00f6rs\u00f6rja sig.<\/p>\n
\u2013 De kan bara st\u00e4nga ned gatorna n\u00e4r som helst, s\u00e4ger Ibrahim, och ber\u00e4ttar att det \u00e4r vanligt att beh\u00f6va \u00f6vernatta i sin bil n\u00e4r man m\u00e5ste bes\u00f6ka sjukhus, eller jobba och g\u00e5 i skolan.<\/p>\n
En resa p\u00e5 bara n\u00e5gra kilometer kan ta flera timmar, medan israeler kan transportera sig f\u00f6rh\u00e5llandevis fritt mellan de olika territorierna p\u00e5 V\u00e4stbanken.<\/p>\n
\u2013 Det finns ingen logik bakom det, bara apartheid.<\/p>\n
\u201dG\u00f6r livet v\u00e4ldigt sv\u00e5rt\u201d<\/p>\n
Anklagelsen om apartheid, termen som \u00e4r h\u00e4mtad fr\u00e5n Sydafrikas ras\u00e5tskillnadspolitik mellan 1948 och 1994, delas av en rad m\u00e4nniskor\u00e4ttsgrupper, men \u00e4ven tidigare Mossadchefen Tamir Pardo och den nu pensionerade israeliske generalen Amiram Levin. Israels regering avf\u00e4rdar beskrivningen.<\/p>\n
Tiotusentals palestinier har f\u00f6rdrivits, framf\u00f6r allt fr\u00e5n platser som Jenin och Tulkarem, d\u00e4r Israels milit\u00e4r med h\u00e4nvisning till s\u00e4kerhetssk\u00e4l regelbundet genomf\u00f6rt omfattande r\u00e4der de senaste \u00e5ren.<\/p>\n
\u2013 Nya v\u00e4gar, nya bos\u00e4ttningar, ett helt system av v\u00e4gsp\u00e4rrar som \u00f6ppnas och st\u00e4ngs utan f\u00f6rvarning g\u00f6r livet v\u00e4ldigt sv\u00e5rt. Det var riskabelt f\u00f6rut, men nu \u00e4r det krig. Vi lever i ett krigsomr\u00e5de, s\u00e4ger Ibrahim.<\/p>\n
FAKTAV\u00e4stbanken<\/p>\n
De palestinska omr\u00e5dena best\u00e5r av Gaza, V\u00e4stbanken och \u00f6stra Jerusalem.<\/p>\n
V\u00e4stbanken, som ligger omkring fem mil fr\u00e5n Gaza, \u00e4r ockuperat av Israel i strid med internationell r\u00e4tt sedan 1967.<\/p>\n
I \u00e5r antog Israels parlament en icke-bindande, men symboliskt viktig motion om att g\u00e5 \u00e4nnu l\u00e4ngre och annektera omr\u00e5det.<\/p>\n
V\u00e4stbanken styrs av Palestinska myndigheten, men Israel kontrollerar stora delar av marken, gr\u00e4nserna och s\u00e4kerheten.<\/p>\n
2023 bodde omkring tre miljoner palestinier d\u00e4r, och en halv miljon israeliska bos\u00e4ttare.<\/p>\n
Sedan Gazakriget br\u00f6t ut 2023 har v\u00e5ldet \u00f6kat p\u00e5 V\u00e4stbanken.<\/p>\n
L\u00e4s mer<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"share-arrowDela unsaveSpara chevron-leftf\u00f6reg\u00e5endechevron-rightn\u00e4staResultatet av en bos\u00e4ttarattack, en tidig novembermorgon 2024, inspekteras av de palestinska lokalinv\u00e5narna i al-Bireh. Bos\u00e4ttarv\u00e5ldet…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":65555,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-65554","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-rubriker","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115446228087143769","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/65554","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=65554"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/65554\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/65555"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=65554"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=65554"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=65554"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}