Tidigare i \u00e5r presenterades en studie som visar att risken f\u00f6r att d\u00f6 i den vanligaste formen av prim\u00e4r levercancer, hepatocellul\u00e4r cancer (HCC), \u00e4r cirka 30 procent h\u00f6gre vid l\u00e5g hush\u00e5llsinkomst j\u00e4mf\u00f6rt med vid medel- eller h\u00f6g inkomst.<\/p>\n
I den nu aktuella studien fokuserar forskarna i\u00a0st\u00e4llet p\u00e5 levercirros som \u00e4r den vanligaste riskfaktorn f\u00f6r HCC. Vid levercirros \u00e4r levern skadad, men den drabbade kan under m\u00e5nga \u00e5r vara symtomfri och ha kvar sin leverfunktion, tills sjukdomen avancerar till mer allvarliga stadier.<\/p>\n
I Sverige \u00e4r cirka h\u00e4lften av fallen kopplade till l\u00e5ngvarig \u00f6verkonsumtion av alkohol. Andra vanliga orsaker till levercirros \u00e4r kroniska virusinfektioner och steatotisk leversjukdom, allts\u00e5 fettlever, ofta kopplat till diabetes eller fetma.<\/p>\n
Flerfaldigt \u00f6kad risk<\/p>\n
Studien som publiceras i The Lancet Region Health \u00e4r registerbaserad och omfattar samtliga individer fr\u00e5n 15 \u00e5r och upp\u00e5t som var bosatta i Sverige \u00e5ren 2001-2022. I underlaget identifierades 49\u00a0550 fall av levercirros. Studien \u00e4r den st\u00f6rsta i sitt slag i Sverige som kartl\u00e4gger kopplingen mellan socioekonomi och levercirros.\u00a0<\/p>\n
F\u00f6rekomsten av alkoholrelaterad levercirros visade sig vara trefaldigt h\u00f6gre vid de l\u00e4gsta hush\u00e5llsinkomsterna j\u00e4mf\u00f6rt med vid de h\u00f6gsta. Vid levercirros kopplad till fettlever var incidensen n\u00e4stan dubbelt s\u00e5 h\u00f6gt. Allra st\u00f6rst skillnad s\u00e5gs f\u00f6r virusorsakad levercirros (hepatit B och C), d\u00e4r incidensen var mer \u00e4n nio g\u00e5nger h\u00f6gre bland personer med l\u00e5g hush\u00e5llsinkomst.<\/p>\n
Resultaten ska ses i ljuset av att levercirros orsakar omfattande sjuklighet och d\u00f6dlighet, med stort m\u00e4nskligt lidande och stora samh\u00e4llskostnader som f\u00f6ljd. Det \u00e4r ocks\u00e5 en sjukdom som \u00f6kar i sp\u00e5ren av alkohol\u00f6verkonsumtion och metabol oh\u00e4lsa.<\/p>\n
Behov av riktade insatser<\/p>\n
Ledande bakom studien \u00e4r Juan Vaz, forskare inom samh\u00e4llsmedicin och folkh\u00e4lsa p\u00e5 Sahlgrenska akademin G\u00f6teborgs universitet, verksam \u00e4ven vid Karolinska Institutet, samt specialistl\u00e4kare p\u00e5 Transplantationscentrum p\u00e5 Sahlgrenska Universitetssjukhuset.<\/p>\n
<\/p>\n
Juan Vaz, Institutionen f\u00f6r medicin, Sahlgrenska akademin vid G\u00f6teborgs universitet.<\/p>\n
Foto: Region Halland<\/p>\n
\u2013 F\u00f6rekomsten av levercirros \u00f6kar i Sverige och \u00e4r oj\u00e4mnt f\u00f6rdelad mellan inkomstgrupper, ett resultat som troligen g\u00e4ller \u00e4ven i andra h\u00f6ginkomstl\u00e4nder. Det som beh\u00f6vs \u00e4r riktade f\u00f6rebyggande insatser och att sjukdomen uppt\u00e4cks tidigare, s\u00e4rskilt bland socioekonomiskt missgynnade grupper, s\u00e4ger han.<\/p>\n
\u2013 En stor utmaning \u00e4r att levercirros ofta inte ger symtom f\u00f6rr\u00e4n sjukdomen \u00e4r l\u00e5ngt g\u00e5ngen. Prim\u00e4rv\u00e5rden g\u00f6r redan mycket, men det \u00e4r sv\u00e5rt att uppt\u00e4cka dessa patienter i tid. F\u00f6r att lyckas b\u00e4ttre beh\u00f6vs enklare verktyg, till exempel riskalgoritmer och biomark\u00f6rer, som kan hj\u00e4lpa l\u00e4kare att identifiera de patienter som har st\u00f6rst behov av tidig utredning, avslutar Juan Vaz.<\/p>\n