{"id":67955,"date":"2025-10-30T09:36:08","date_gmt":"2025-10-30T09:36:08","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/67955\/"},"modified":"2025-10-30T09:36:08","modified_gmt":"2025-10-30T09:36:08","slug":"sa-ska-du-ata-for-att-ma-bra","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/67955\/","title":{"rendered":"S\u00e5 ska du \u00e4ta f\u00f6r att m\u00e5 bra"},"content":{"rendered":"<p>Boktips<br \/>\n<img decoding=\"async\" class=\"b-lazy\" width=\"1060\" height=\"642\" src=\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/kerstinbrismarclaudiobrescianittbild-1060x642.jpg\" src-small=\"https:\/\/www.vardfokus.se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/kerstinbrismarclaudiobrescianittbild-460x279.jpg|https:\/\/www.vardfokus.se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/kerstinbrismarclaudiobrescianittbild-780x473.jpg\" src-medium=\"https:\/\/www.vardfokus.se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/kerstinbrismarclaudiobrescianittbild-780x473.jpg\" alt=\"S\u00e5 ska du \u00e4ta f\u00f6r att m\u00e5 bra\" fetchpriority=\"high\"\/><\/p>\n<p>Kerstin Brismar \u00e4r diabetesprofessor. F\u00f6rra \u00e5ret skrev hon en bok om s\u00f6mnens betydelse f\u00f6r h\u00e4lsan,  nu kommer boken om kost. Foto: Claudio Bresciani\/TT-bild<\/p>\n<p class=\"ingress\">\nFejkmat, fasta och floran i tarmen. Vad vi stoppar i oss och hur vi g\u00f6r det p\u00e5verkar v\u00e5r h\u00e4lsa. I den nya boken Kost ber\u00e4ttar diabetesprofessorn Kerstin Brismar och nio forskare om hur n\u00e4ringsprocesserna fungerar i kroppen och ger matnyttiga r\u00e5d till den som vill \u00e4ta r\u00e4tt.<\/p>\n<p>Att navigera bland alla dieter och kostr\u00e5d som florerar runt om kring oss kan vara sv\u00e5rt. N\u00e5gon f\u00f6respr\u00e5kar periodisk fasta, en annan LCHF-kost med f\u00e5 kolhydrater och mycket fett och andra GI som g\u00e5r ut p\u00e5 att h\u00e5lla blodsockret stabilt.<\/p>\n<p>I den nya boken Kost \u2013 h\u00e4lsans h\u00f6rnpelare f\u00f6rklarar diabetesforskaren Kerstin Brismar och nio andra forskare hur n\u00e4ringsprocesserna fungerar och lotsar dig mellan de olika r\u00f6nen.<\/p>\n<p>Stress leder till s\u00e4mre matvanor<\/p>\n<p> Vilka utmaningar finns kring v\u00e5r kost i dag?<\/p>\n<p>\u2013 Det \u00e4r m\u00e5nga. Vi har f\u00f6r m\u00e5nga \u00e5taganden och hinner inte laga mat. Stressen g\u00f6r att vi f\u00e5r s\u00e4mre matvanor samtidigt som vi har v\u00e4ldigt stor tillg\u00e5ng till mat som dessutom ofta \u00e4r ultraprocessad. Den st\u00e4ndiga uppkopplingen till mobilen g\u00f6r att vi r\u00f6r oss mindre och drygt 50 procent av befolkningen \u00e4r \u00f6verviktig och en av sex har en h\u00e4lsofarlig \u00f6vervikt, s\u00e4ger Kerstin Brismar.<\/p>\n<p>\u2013 Det \u00e4r en stor h\u00e4lsoutmaning som \u00e4r kopplad till v\u00e5ra stora folksjukdomar, till exempel diabetes och hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdomar. F\u00f6r mycket kalorier p\u00e5verkar ocks\u00e5 risk f\u00f6r cancer och psykisk oh\u00e4lsa.<\/p>\n<p>Hur ska man \u00e4ta d\u00e5 f\u00f6r att m\u00e5 bra?<\/p>\n<p>\u2013 Jag brukar rekommendera medelhavskost med mer om\u00e4ttat fett \u00e4n m\u00e4ttat. Frukt och b\u00e4r och g\u00e4rna starta en m\u00e5ltid med en sallad. Ett kapitel i boken handlar om tarmfloran som \u00e4r v\u00e4ldigt hett och inne nu. Ju rikare tarmflora man har desto mer h\u00e4lsosamt \u00e4r det. Det f\u00e5r man genom att \u00e4ta en varierad kost och speciellt med fiberrika gr\u00f6nsaker.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"454\" height=\"640\" src=\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/bokomslagkostavkerstinbrismarbokforlagetstolpe.jpg\" alt=\"Bokomslag till boken Kost- h\u00e4lsans h\u00f6rnpelare av Kerstin Brismar. p\u00e5 bilden syns en m\u00e5lning av en kvinna i medeltida, f\u00e4rgglada kl\u00e4der omgiven av fat och korgar med frukt och b\u00e4r.\" class=\"wp-image-204894\" style=\"width:250px;height:auto\"  \/>Boken Kost \u2013 h\u00e4lsans h\u00f6rnpelare ges ut av bokf\u00f6rlaget Stolpe.<\/p>\n<p>\u2013 Vi ska inte \u00e4ta hela tiden och framf\u00f6r allt inte f\u00f6r sent p\u00e5 kv\u00e4llen. S\u00f6mnen \u00e4r ocks\u00e5 viktig, v\u00e5ra celler jobbar \u00e4ven n\u00e4r vi sover med att bryta ned s\u00e5dant som \u00e4r skadligt och bygga upp det som g\u00e5r. Om vi fastar i 12 timmar kommer cellerna vara piggare och lite f\u00f6ryngrade p\u00e5 morgonen.<\/p>\n<p>Andra regler f\u00f6r vissa grupper<\/p>\n<p>Ger du samma kostr\u00e5d till alla personer?<\/p>\n<p>\u2013 Ja, i alla fall till vuxna personer. Barn \u00e5 sin sida beh\u00f6ver mer kalorier och mer p\u00e5 kv\u00e4llen, s\u00e4rskilt om de har sportat. De kan beh\u00f6va \u00e4ta extra p\u00e5 kv\u00e4llen, men inte f\u00f6r sent d\u00e4r heller.<\/p>\n<p>\u2013 <a href=\"https:\/\/www.vardfokus.se\/nyheter\/halften-av-alla-patienter-pa-sjukhus-kan-vara-undernarda\/\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">Om man \u00e4r gammal och sk\u00f6r<\/a>, eller har n\u00e5gon sjukdom som cancer eller hj\u00e4rtsvikt till exempel, beh\u00f6ver man ocks\u00e5 \u00e4ta annorlunda. D\u00e5 g\u00e4ller inte de h\u00e4r reglerna. Aptiten \u00e4r s\u00e4mre och d\u00e5 kan man beh\u00f6va \u00e4ta oftare, i mindre portioner och med mer protein. Och g\u00e4rna n\u00e5got man gillar, som lite s\u00f6tt.<\/p>\n<p>\u2013 Min man, som \u00e4r 92 \u00e5r, var v\u00e4ldigt sjuk f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan och gick ned 15 kg i vikt. Det som gjorde att det v\u00e4nde var att jag s\u00e5g till att han fick i sig mycket protein och allsidig kost m\u00e5nga g\u00e5nger om dagen. Nu \u00e4r han pigg och g\u00e5r 10\u00a0000 steg om dagen.<\/p>\n<p>Revansch f\u00f6r frukosten<\/p>\n<p>Finns det n\u00e5gra myter du vill sl\u00e5 h\u00e5l p\u00e5 med den h\u00e4r boken?<\/p>\n<p>\u2013 Ja, att frukosten inte \u00e4r s\u00e5 viktig som man tidigare trott. Tv\u00e4rtom s\u00e5 finns m\u00e5nga studier som visar att frukost \u00e4r j\u00e4tteviktigt och det \u00e4r kopplat till b\u00e4ttre insulink\u00e4nslighet resten av dagen.<\/p>\n<p>\u2013 Om du hoppar \u00f6ver frukosten s\u00e5 tror hj\u00e4rnan att du sv\u00e4lter och blir du ok\u00e4nslig f\u00f6r insulin. Blodsockret blir h\u00f6gre efter lunch och middag och du beh\u00f6ver mer insulin. Dessutom \u00f6kar det v\u00e5ra hungerhormoner p\u00e5 eftermiddagen och kv\u00e4llen. \u00c4ter man f\u00f6r mycket kalorier f\u00f6r sent g\u00e5r man upp i vikt. Ingen m\u00e4nniska har blivit \u00f6verviktig av att \u00e4ta frukost!<\/p>\n<p>Hur ser du p\u00e5 den \u00f6kande anv\u00e4ndningen av viktminskningsl\u00e4kemedel?<\/p>\n<p>\u2013 Mina patienter som kommer till mig med h\u00f6gt blodtryck och fettlever beh\u00f6ver g\u00e5 ner i vikt. D\u00e5 ger jag kostr\u00e5d och f\u00f6ljer upp, men om de inta klarar att g\u00e5 ned i vikt kan de f\u00e5 l\u00e4kemedel av h\u00e4lsosk\u00e4l.<\/p>\n<p>Vikten inte det viktigaste<\/p>\n<p>Finns det en risk att fokus p\u00e5 viktminskning bidrar till en smalhetshets?<\/p>\n<p><strong>\u2013 <\/strong>Det tycker jag \u00e4r tr\u00e5kigt i s\u00e5 fall. Jag behandlar inte vikten, utan oh\u00e4lsan i sig. Det \u00e4r m\u00e4nniskan, sj\u00e4len, som \u00e4r viktigast, inte hur man ser ut. Samtidigt \u00e4r den psykiska h\u00e4lsan kopplad till hur vi \u00e4ter. Alla mina patienter som \u00e4ndrat sina v\u00e4rden m\u00e5r mycket b\u00e4ttre psykiskt.<\/p>\n<p>Enligt den senaste Eat-Lancet-rapporten b\u00f6r vi inte \u00e4ta mer \u00e4n 15 gram r\u00f6tt k\u00f6tt om dagen, vilket motsvarar ungef\u00e4r en k\u00f6ttbulle. Vad tycker du om det?<\/p>\n<p>\u2013 Det tycker jag \u00e4r lite tokigt, det \u00e4r ber\u00e4knat fr\u00e4mst f\u00f6r att inte utmana klimatet. Vi beh\u00f6ver mer protein, framf\u00f6r allt n\u00e4r vi blir \u00e4ldre. Men man kan v\u00e4lja proteink\u00e4llor som \u00e4gg, b\u00f6nor, fisk och f\u00e5gel, eller vilt k\u00f6tt som \u00e4r bra b\u00e5de f\u00f6r h\u00e4lsan och klimatet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Boktips Kerstin Brismar \u00e4r diabetesprofessor. F\u00f6rra \u00e5ret skrev hon en bok om s\u00f6mnens betydelse f\u00f6r h\u00e4lsan, nu kommer&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":67956,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-67955","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-se","11":"tag-svenska","12":"tag-sverige","13":"tag-sweden","14":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115462444600035502","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/67955","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=67955"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/67955\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/67956"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=67955"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=67955"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=67955"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}