Den nya OECD-v\u00e4gledningen ger rekommendationer till riskbed\u00f6mare och exempel p\u00e5 verktyg som kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att mer effektivt hitta, utv\u00e4rdera och anv\u00e4nda akademiska forskningsdata f\u00f6r bed\u00f6mningar av kemikalierisker. Den ger samtidigt v\u00e4gledning till forskare kring studiedesign, datadokumentation och rapporteringsstandarder som kan hj\u00e4lpa till att \u00f6ka acceptans och anv\u00e4ndning av forskningsdata i regulatoriska sammanhang.<\/p>\n
– Den nya v\u00e4gledningen fr\u00e5n OECD utg\u00f6r ett viktigt steg f\u00f6r att st\u00e4rka kopplingen mellan akademisk forskning och myndigheters arbete med riskbed\u00f6mning och lagstiftning kring kemikalier, s\u00e4ger Anna Beronius, docent i toxikologi vid IMM och medlem i OECD:s expertgrupp som utvecklat dokumentet.<\/p>\n
– Akademisk forskning kan bidra med viktig information f\u00f6r att fylla dataluckor i regulatoriska bed\u00f6mningar och st\u00f6dja beslut kring kemikalieanv\u00e4ndning f\u00f6r att skydda m\u00e4nniskors h\u00e4lsa och milj\u00f6. Genom att anv\u00e4nda befintliga forskningsdata mer effektivt kan vi ocks\u00e5 undvika att utf\u00f6ra toxicitetstester i djur i on\u00f6dan. Det jag s\u00e4rskilt uppskattar med den h\u00e4r v\u00e4gledningen \u00e4r att den ger st\u00f6d till b\u00e5de forskare och riskbed\u00f6mare f\u00f6r att n\u00e5 dessa m\u00e5l.<\/p>\n
L\u00e4nk till dokumentet<\/p>\n