\u2013 Det finns genetiska komponenter som kan p\u00e5verka h\u00e4lsan, s\u00e5 man ska inte \u00f6verdriva sin egen betydelse \u2013 men ja, man kan g\u00f6ra saker f\u00f6r att skydda sitt barn mot psykisk oh\u00e4lsa, s\u00e4ger\u00a0Malin Bergstr\u00f6m, barnpsykolog som forskar om sm\u00e5 barns h\u00e4lsa och utveckling.<\/p>\n
![\"Malin](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/156752c6-84a4-408a-8668-a9b4c97d569c.jpeg\")
<\/p>\n
Malin Bergstr\u00f6m \u00e4r barnpsykolog och ing\u00e5r i Insidans expertpanel.<\/p>\n
Foto: My Matson<\/p>\n
N\u00e5got av det viktigaste \u00e4r att erbjuda barnet goda relationer.<\/p>\n
\u2013 Om barnet k\u00e4nner att relationerna till f\u00f6r\u00e4ldrarna \u00e4r goda \u00e4r det en skyddsfaktor mot psykisk oh\u00e4lsa. Ett lyh\u00f6rt f\u00f6r\u00e4ldraskap, det vill s\u00e4ga att jag som f\u00f6r\u00e4lder vill f\u00f6rst\u00e5 mitt lilla barn, vill att vi ska f\u00e5 en god relation och att barnet ska k\u00e4nna att det kan komma till oss f\u00f6r\u00e4ldrar vad det \u00e4n g\u00e4ller, \u00e4r en annan.<\/p>\n
Relationen mellan<\/strong> f\u00f6r\u00e4ldrarna spelar ocks\u00e5 roll.<\/p>\n \u2013 Vi t\u00e4nker inte s\u00e5 ofta p\u00e5 att f\u00f6r\u00e4ldrarnas relation \u00e4r betydelsefull f\u00f6r hur barnet m\u00e5r, men det har visat sig att det \u00e4r s\u00e5 \u2013 och det \u00e4r inte s\u00e5 konstigt. Den sf\u00e4r som f\u00f6r\u00e4ldrarnas relation utg\u00f6r \u00e4r ju den psykologiska milj\u00f6 som barn lever i. Det inneb\u00e4r att barnen l\u00e4ser av, k\u00e4nner in och reagerar p\u00e5 det vi vuxna har inom oss och det som \u00e4r mellan oss, och det p\u00e5verkar barnets m\u00e5ende.<\/p>\n Fakta.Psykisk h\u00e4lsa och psykisk oh\u00e4lsa<\/p>\n \u2022 Psykisk h\u00e4lsa \u00e4r ett paraplybegrepp som innefattar s\u00e5v\u00e4l psykiskt v\u00e4lbefinnande som psykisk oh\u00e4lsa (det vill s\u00e4ga de negativa aspekterna av psykiskt m\u00e5ende).<\/p>\n \u2022 I begreppet psykisk oh\u00e4lsa ing\u00e5r psykiska besv\u00e4r (som oro, \u00e5ngest, stress och nedst\u00e4mdhet) och psykiatriska diagnoser (som depression, \u00e5ngestsyndrom och adhd).<\/p>\n \u2022 Psykiska besv\u00e4r uppst\u00e5r ofta som normala reaktioner p\u00e5 en stressande livssituation.<\/p>\n K\u00e4lla: Sara Fritzell, utredare p\u00e5 Folkh\u00e4lsomyndigheten och doktor i folkh\u00e4lsovetenskap.<\/p>\n Visa mer<\/p>\n Visa mindre<\/p>\n N\u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrar har en i grunden tillitsfull och k\u00e4rleksfull relation f\u00e5r barnet m\u00f6jlighet att l\u00e4gga sin energi p\u00e5 den egna utvecklingen och de egna f\u00e4rdigheterna \u2013 men den tillitsfulla och k\u00e4rleksfulla relationen \u00e4r inte samma sak som att man aldrig gr\u00e4lar, po\u00e4ngterar Malin Bergstr\u00f6m:<\/p>\n \u2013 Gr\u00e4l, och att vara osams, ing\u00e5r i alla relationer. Det viktiga \u00e4r att det positiva \u00f6verv\u00e4ger, att det finns respekt, \u00f6msesidighet och en schyst maktbalans.<\/p>\n F\u00f6r\u00e4ldrar kan odla<\/strong> psykisk motst\u00e5ndskraft hos sina barn och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt rusta barnen f\u00f6r att klara av sv\u00e5righeter och besvikelser, b\u00e5de h\u00e4r och nu och senare i livet, menar Malin Bergstr\u00f6m. En viktig del i det \u00e4r att l\u00e5ta barn \u00e4ga sina k\u00e4nslor.<\/p>\n \u2013 Som f\u00f6r\u00e4lder beh\u00f6ver man k\u00e4nna att alla k\u00e4nslor f\u00e5r finnas; att det f\u00e5r finnas s\u00e5v\u00e4l\u00a0frustration som ilska och utbrott.<\/p>\n I st\u00e4llet f\u00f6r att bara s\u00e4ga \u201dKom ska vi tr\u00f6sta\u201d till ett ledset eller uppr\u00f6rt barn kan vi ta emot barnets k\u00e4nslor, menar hon.<\/p>\n \u2013 Kanske s\u00e4ger vi \u201d\u00c4r du besviken?\u201d, \u201dBlev du ledsen?\u201d, \u201dVad ska du g\u00f6ra f\u00f6r att det ska g\u00e5 b\u00e4ttre n\u00e4sta g\u00e5ng?\u201d eller \u201dVad beh\u00f6ver du tr\u00e4na p\u00e5?\u201d.<\/p>\n Foto: Alexander Mahmoud<\/p>\n Anna Sarkadi, specialistl\u00e4kare<\/strong> och professor i social medicin vid Uppsala universitet, leder forskargruppen CHAP, Child Health and Parenting, som fokuserar p\u00e5 att f\u00f6rebygga psykisk oh\u00e4lsa.<\/p>\n \u2013 Man kan fr\u00e4mja barns psykiska h\u00e4lsa och det ger ett viktigt skydd mot att m\u00e5 d\u00e5ligt \u2013 f\u00f6r \u00e4ven om genetiken spelar roll kan man g\u00f6ra en hel del som f\u00f6r\u00e4lder, redan n\u00e4r barnen \u00e4r sm\u00e5.<\/p>\n Framf\u00f6r allt handlar det om anknytning, s\u00e4ger Anna Sarkadi.<\/p>\n \u2013 En trygg anknytning \u00e4r en stark skyddsfaktor mot senare psykisk oh\u00e4lsa, och den trygga anknytningen skapar man som f\u00f6r\u00e4lder genom att lyh\u00f6rt samspela med sitt barn: Att finnas d\u00e4r, att lyssna p\u00e5 sitt barns signaler, att genom det st\u00e4ndiga samspelet ge barnet en k\u00e4nsla av trygghet och f\u00f6ruts\u00e4gbarhet.<\/p>\n N\u00e4r barn uppger att de kan prata med n\u00e5gon av sina f\u00f6r\u00e4ldrar om vad som helst \u00e4r det ett starkt skydd mot psykisk oh\u00e4lsa, har man sett i flera studier. D\u00e5 litar barnet p\u00e5 att f\u00f6r\u00e4ldern finns d\u00e4r om det skulle vara n\u00e5got.<\/p>\n \u2013 Och det \u00e4r den grunden man ger till sitt barn genom den trygga anknytningen, s\u00e4ger Anna Sarkadi.<\/p>\n Alla k\u00e4nslor och tankar \u00e4r okej, men man m\u00e5ste ta ansvar f\u00f6r det man g\u00f6r \u2013 den gr\u00e4nsen \u00e4r det viktigt att h\u00e5lla p\u00e5, menar Anna Sarkadi, specialistl\u00e4kare och professor i social medicin vid Uppsala universitet.<\/p>\n Foto: Mikael Wallerstedt<\/p>\n Om man \u00e4r r\u00e4dd att man kanske inte har den d\u00e4r goda relationen till sitt barn, vad kan man g\u00f6ra d\u00e5?<\/strong><\/p>\n \u2013 D\u00e5 ska man veta att det n\u00e4stan aldrig \u00e4r f\u00f6r sent. Det finns alltid m\u00f6jlighet att bygga vidare p\u00e5 relationen. Om man k\u00e4nner att man inte hamnar r\u00e4tt sj\u00e4lv kan man s\u00f6ka hj\u00e4lp. Man kan beh\u00f6va reda ut saker i relationen, och jag vill h\u00e4vda att det alltid \u00e4r f\u00f6r\u00e4lderns ansvar. Initiativet till ett \u00e4rligt samtal m\u00e5ste komma fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldern.<\/p>\n Kanske s\u00e4ger man \u201dJag k\u00e4nner att vi inte riktigt hittar till varandra. Det blir s\u00e5 mycket br\u00e5k och jag skulle verkligen vilja att vi fick en b\u00e4ttre relation. Jag kanske inte har m\u00e5tt s\u00e5 bra p\u00e5 sista tiden, jag kanske inte har haft tid att lyssna p\u00e5 dig ordentligt, eller jag kanske har sagt n\u00e5got dumt \u2013 jag \u00e4r verkligen ledsen f\u00f6r det i s\u00e5 fall, jag vill inte skada \u2026\u201d eller n\u00e5got liknande.<\/p>\n \u2013 S\u00e5dan reparation av relationen \u00e4r s\u00e5 viktig! Det betyder j\u00e4ttemycket f\u00f6r barn att f\u00e5 en s\u00e5dan inbjudan, s\u00e4ger Anna Sarkadi.<\/p>\n Att v\u00e4xa upp i<\/strong> en ekonomiskt stabil milj\u00f6 \u00e4r ocks\u00e5 en f\u00f6rdel f\u00f6r barns psykiska h\u00e4lsa.<\/p>\n \u2013 Det beh\u00f6ver inte inneb\u00e4ra att man har j\u00e4ttemycket pengar. Det handlar mer om att inte beh\u00f6va hantera ekonomisk stress i familjen, s\u00e5dant som kan leda till mer stress \u2013 och orsaken till att s\u00e5dant p\u00e5verkar barn \u00e4r att f\u00f6r\u00e4ldrarna \u00e4r stressade.<\/p>\n \u00c4ven Anna Sarkadi lyfter fram vikten av att acceptera alla barnets k\u00e4nslor.<\/p>\n \u2013 Det \u00e4r j\u00e4tteviktigt att inte s\u00e4ga saker som: \u201dVar inte s\u00e5 arg, nu f\u00e5r du sk\u00e4rpa dig!\u201d I st\u00e4llet kan man till exempel s\u00e4ga: \u201dJag ser att du \u00e4r j\u00e4ttearg och uppr\u00f6rd \u2013 vad beh\u00f6ver du nu?\u201d<\/p>\n Att v\u00e4xa upp i en ekonomiskt stabil milj\u00f6 \u00e4r en f\u00f6rdel f\u00f6r barns psykiska h\u00e4lsa.<\/p>\n Foto: Oksana Bratanova\/Alamy<\/p>\n Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att inte s\u00e4ga s\u00e5dant som \u201dNu gl\u00f6mmer vi det d\u00e4r, nu \u00e4r vi glada\u201d, menar hon.<\/p>\n \u2013 F\u00f6r om man s\u00e4ger s\u00e5 f\u00f6rmedlar man att barnets k\u00e4nslor inte \u00e4r okej. Det \u00e4r b\u00e4ttre att hj\u00e4lpa barnet att s\u00e4tta ord p\u00e5 sina k\u00e4nslor: \u201dDu \u00e4r frustrerad\u201d, eller \u201dDu \u00e4r ledsen, du \u00e4r arg\u201d.<\/p>\n Om barnet \u00e4r j\u00e4tteuppr\u00f6rt<\/strong> men inte agerar ut det, kan man g\u00e4rna uppm\u00e4rksamma det: \u201dJag s\u00e5g vad arg du var \u2013 men du slogs inte, heja dig!\u201d, f\u00f6resl\u00e5r Anna Sarkadi.<\/p>\n \u2013 D\u00e5 l\u00e4r sig barnet att det gjorde n\u00e5got bra, och det kan fr\u00e4mja sj\u00e4lvreglering och motst\u00e5ndskraft, som i sin tur kan f\u00f6rhindra psykisk oh\u00e4lsa. Ju mer medveten man \u00e4r om sina tankar, k\u00e4nslor och behov, desto mer kan de f\u00e5 komma till uttryck p\u00e5 ett bra s\u00e4tt.<\/p>\n Alla k\u00e4nslor och tankar \u00e4r okej, men man m\u00e5ste ta ansvar f\u00f6r det man g\u00f6r \u2013 den gr\u00e4nsen \u00e4r det viktigt att h\u00e5lla p\u00e5, menar Anna Sarkadi.<\/p>\n \u2013 Jag hade ett samtal med ett utagerande barn f\u00f6r inte s\u00e5 l\u00e4nge sedan. Jag sa: \u201dVet du att du f\u00e5r t\u00e4nka precis vad du vill?\u201d \u201dF\u00e5r jag? Wow!\u201d, svarade barnet. \u201dJa\u201d, sa jag, \u201ddu f\u00e5r t\u00e4nka precis vad du vill \u2013 men du f\u00e5r inte sl\u00e5ss\u201d. Det blev ett viktigt budskap till barnet: \u201dJag \u00e4r accepterad som person. Jag \u00e4r inte d\u00e5lig f\u00f6r att jag t\u00e4nker som jag g\u00f6r.\u201d<\/p>\n Varf\u00f6r m\u00e5r s\u00e5 m\u00e5nga unga psykiskt d\u00e5ligt?<\/p>\n Det \u00e4r inte bara i Sverige som unga m\u00e5r psykiskt d\u00e5ligt \u2013 statistiken visar p\u00e5 samma sak \u00e4ven i andra l\u00e4nder, s\u00e4ger Sara Fritzell, Folkh\u00e4lsomyndigheten. I flera studier har forskare fr\u00e5gat unga vad som f\u00e5r dem att m\u00e5 d\u00e5ligt, ber\u00e4ttar hon.<\/p>\n \u2013 Svaren tyder p\u00e5 att det ofta handlar om krav och f\u00f6rv\u00e4ntningar man upplever b\u00e5de fr\u00e5n sig sj\u00e4lv och andra, sv\u00e5righeter i skolan eller att det \u00e4r sv\u00e5rt att komma in i arbetslivet. Det kan ocks\u00e5 handla om ekonomiska problem, oro f\u00f6r klimatet, oro f\u00f6r krig, att man upplever diskriminering eller att man har sv\u00e5rt att f\u00e5 hj\u00e4lp och st\u00f6d n\u00e4r man beh\u00f6ver det \u2013 av skolan, elevh\u00e4lsan, sjukv\u00e5rden eller BUP.<\/p>\n \u00c4ven sk\u00e4rmar p\u00e5verkar den psykiska h\u00e4lsan.<\/p>\n \u2013 Man kanske surfar eller spelar p\u00e5 mobilen p\u00e5 n\u00e4tterna, eller vaknar av mobilens notiser, vilket ofta leder till att man blir tr\u00f6tt och tappar koncentrationen p\u00e5 dagarna. Sk\u00e4rmarna \u00e4r ocks\u00e5 tidstjuvar eftersom de kan g\u00f6ra att man inte har tid att tr\u00e4ffa kompisar och r\u00f6ra p\u00e5 sig, s\u00e5dant som man beh\u00f6ver g\u00f6ra f\u00f6r att m\u00e5 bra, s\u00e4ger Sara Fritzell.<\/p>\n Det beh\u00f6vs insatser inom en rad olika omr\u00e5den, konstaterar hon.<\/p>\n \u2013 Men en viktig och b\u00e4rande punkt \u00e4r att lyssna p\u00e5 de unga. Det g\u00e5r inte att f\u00f6rst\u00e5 den v\u00e4rld unga lever i om man inte pratar med dem och lyssnar p\u00e5 vad de beh\u00f6ver.<\/p>\n Foto: Lena Katarina Johansson<\/p>\n Visa mer<\/p>\n Visa mindre<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Psykisk oh\u00e4lsa hos barn och unga \u00f6kar. \u2013 Det g\u00e4ller b\u00e5de sj\u00e4lvrapporterade psykiska besv\u00e4r, som \u00e4ngslan, \u00e5ngest och…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":71119,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-71118","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-se","11":"tag-svenska","12":"tag-sverige","13":"tag-sweden","14":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115485396699834188","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/71118","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=71118"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/71118\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/71119"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=71118"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=71118"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=71118"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/d48c1e89-a3fe-46af-b3ad-961c41366019.jpeg\")
<\/p>\n![\"Alla](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/b634ac99-83b3-4b80-bc96-30dfd8848cf3.jpeg\")
<\/p>\n![\"Att](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/8426ea9f-b9a2-46d8-8d8a-58aa2e7a93c1.jpeg\")
<\/p>\n<\/p>\n