{"id":73491,"date":"2025-11-06T06:17:09","date_gmt":"2025-11-06T06:17:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/73491\/"},"modified":"2025-11-06T06:17:09","modified_gmt":"2025-11-06T06:17:09","slug":"tidsfonster-oppnar-for-battre-behandling-av-en-av-de-dodligaste-cancerformerna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/73491\/","title":{"rendered":"&#8221;Tidsf\u00f6nster&#8221; \u00f6ppnar f\u00f6r b\u00e4ttre behandling av en av de d\u00f6dligaste cancerformerna"},"content":{"rendered":"<p>&#13;<br \/>\n                        &#13;<br \/>\n&#13;<br \/>\n&#13;<br \/>\n&#13;<\/p>\n<p style=\"margin-bottom:11px;margin-top:12px;\"><img decoding=\"async\" alt=\"Illustrationen visar hur tv Tceller som r centrala fr mnniskans immunfrsvar attackerar en cancertumr Vid kolorektalcancer lyckas tumren ofta gra sig osynlig fr immunsystemet  en process som kallas immunflykt Under immunflykten frndrar cancercellerna sina gener vilket gr det svrare fr immunsystemet att upptcka dem  Illustrationen har skapats av Chalmers med hjlp av AIverktyget ChatGPT\" src=\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/a7b89ad46a2ae85c_800x800ar.jpg\"\/><br \/>Illustrationen har skapats av Chalmers med hj\u00e4lp av AI-verktyget ChatGPT.<\/p>\n<p style=\"margin-bottom:11px;\"><strong>Immunterapi, d\u00e4r kroppens eget immunf\u00f6rsvar tr\u00e4nas att attackera cancerceller, \u00e4r en behandlingsform som gjort stora framsteg de senaste \u00e5ren. Men vid cancer i tjock- och \u00e4ndtarmen, som \u00e4r en av de vanligaste cancerformerna, \u00e4r immunterapi s\u00e4llan effektiv. Nu visar forskare vid Chalmers, G\u00f6teborgs universitet och the Institute for Cancer Research i London n\u00e4r cancerns \u201dbig bang\u201d sker \u2013 det avg\u00f6rande \u00f6gonblicket n\u00e4r cancertum\u00f6ren \u00e4ndrar sina gener s\u00e5 att den lyckas undkomma immunf\u00f6rsvaret. Forskarna hoppas att genombrottet ska bidra till mer effektiva immunterapier.<\/strong><\/p>\n<p style=\"margin-bottom:11px;\">Precis som universum startade med big bang, genomg\u00e5r cancer i tjock- eller \u00e4ndtarmen, s\u00e5 kallad kolorektalcancer, ett avg\u00f6rande \u00f6gonblick n\u00e4r det best\u00e4ms hur cancern kommer att v\u00e4xa. Cancerns &#8221;big bang\u201d skapas n\u00e4r tum\u00f6rceller g\u00f6r sig osynliga f\u00f6r immunsystemet \u2013 en process som kallas immunflykt.<\/p>\n<p style=\"margin-bottom:11px;\">\u2013 V\u00e5r forskargrupp har unders\u00f6kt och hittat svar p\u00e5 hur cancerceller g\u00f6r f\u00f6r att bli osynliga f\u00f6r immunf\u00f6rsvaret. V\u00e5r f\u00f6rhoppning \u00e4r att dessa insikter ska kunna leda till mer riktade, effektiva och tidiga behandlingar, ut\u00f6ver operationer, s\u00e4ger studiens f\u00f6rstef\u00f6rfattare Eszter Lakatos, forskare inom matematisk biologi p\u00e5 Chalmers och G\u00f6teborgs universitet. <\/p>\n<p style=\"margin-bottom:11px;\">Cancer i tjock- eller \u00e4ndtarmen \u00e4r den fj\u00e4rde vanligaste cancerformen i Sverige, och varje \u00e5r diagnostiseras cirka 8000 nya fall. Sjukdomen blir allt vanligare, och \u00e4r dessutom en cancerform som \u00f6kar bland personer under femtio \u00e5r*. \u00a0Enligt V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen WHO \u00e4r kolorektalcancer v\u00e4rldens n\u00e4st d\u00f6dligaste cancerform och 2040 v\u00e4ntas antalet d\u00f6dsfall i sjukdomen ha \u00f6kat med 73 procent globalt. <\/p>\n<p style=\"margin-bottom:11px;\"><strong>Anv\u00e4nder immunf\u00f6rsvaret mot cancerceller<\/strong><\/p>\n<p style=\"margin-bottom:11px;\">S\u00e5 kallad immunterapi \u00e4r en av de nyaste formerna av cancerbehandling, och inneb\u00e4r att kroppens eget immunf\u00f6rsvar stimuleras till att bek\u00e4mpa cancern. En variant \u00e4r cancervaccin, som f\u00f6rhindrar att cancern kommer tillbaka efter behandling genom att vaccinet tr\u00e4nar immunf\u00f6rsvaret att k\u00e4nna igen och f\u00f6rst\u00f6ra nya cancerceller. Metoden kan ha mycket goda resultat, men idag \u00e4r immunterapi endast verkningsfull p\u00e5 cirka 15 procent av de patienter som har kolorektalcancer, medan majoriteten \u00e4r mindre mottagliga f\u00f6r s\u00e5dan behandling. <\/p>\n<p style=\"margin-bottom:11px;\">En nyckel till att lyckas med immunterapi \u00e4r just att immunf\u00f6rsvaret ska k\u00e4nna igen cancercellerna, n\u00e5got som kan vara mycket sv\u00e5rt eftersom cancerceller har en tendens att snabbt mutera och f\u00f6r\u00e4ndras. Vid kolorektalcancer lyckas tum\u00f6ren ofta g\u00f6ra sig osynlig f\u00f6r immunsystemet. Under den s\u00e5 kallade immunflykten f\u00f6r\u00e4ndrar cancercellerna sina gener, vilket g\u00f6r det sv\u00e5rare f\u00f6r immunsystemet att uppt\u00e4cka dem.<\/p>\n<p style=\"margin-bottom:11px;\">Den nya studien, som utf\u00f6rts av forskare vid Chalmers och the Institute for Cancer Research i London, fastsl\u00e5r nu exakt n\u00e4r under tum\u00f6rens utveckling som de genetiska f\u00f6r\u00e4ndringar som skapar immunflykten intr\u00e4ffar, och kan dessutom visa att det efter immunflykten sker mycket f\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i hur cancern visar upp sig f\u00f6r immunsystemet. Studien inneb\u00e4r ett forskningsgenombrott och banar v\u00e4g f\u00f6r att med b\u00e4ttre precision kunna bed\u00f6ma n\u00e4r immunterapi \u00e4r en effektiv behandling mot tjock- och \u00e4ndtarmscancer. <\/p>\n<p style=\"margin-bottom:11px;\">\u2013 I takt med att cancerbehandlingar blir alltmer skr\u00e4ddarsydda \u00e4r det viktigare att f\u00f6rst\u00e5 hur tum\u00f6rer utvecklas och f\u00f6r\u00e4ndras. V\u00e5r forskning tyder p\u00e5 att en koloretalcancers relation till immunsystemet inte f\u00f6r\u00e4ndras s\u00e4rskilt mycket n\u00e4r den v\u00e4xer. Om vi kan rikta in oss p\u00e5 den tidigt b\u00f6r behandlingen ha st\u00f6rre chans att lyckas, s\u00e4ger professor Trevor Graham, chef f\u00f6r Centre for Evolution and Cancer vid the Institute of Cancer Research.<\/p>\n<p style=\"margin-bottom:11px;\"><strong>Vill att tum\u00f6ren visar upp de r\u00e4tta proteinerna<\/strong><\/p>\n<p style=\"margin-bottom:11px;\">Ut\u00f6ver att identifiera \u00f6gonblicket f\u00f6r immunflykt visade studien att en viss typ av proteiner, s\u00e5 kallade neoantigener, som finns p\u00e5 cancercellernas yta g\u00f6r det l\u00e4ttare f\u00f6r immunf\u00f6rsvaret att k\u00e4nna igen tum\u00f6ren. Cancercellerna kan d\u00f6lja sig f\u00f6r immunsystemet genom att minska antalet neoantigener p\u00e5 cellytan. Om man ist\u00e4llet lyckas f\u00f6rm\u00e5 cancercellerna att visa upp fler neoantigener, kan det bli enklare f\u00f6r immunsystemet att k\u00e4nna igen och angripa cancern.<\/p>\n<p style=\"margin-bottom:11px;\">Forskarna bakom studien tror d\u00e4rf\u00f6r att behandlingar mot kolorektalcancer kan bli \u00e4nnu effektivare genom att kombinera tv\u00e5 typer av l\u00e4kemedel; som dels stimulerar kroppens eget immunf\u00f6rsvar, dels p\u00e5verkar cancercellerna s\u00e5 att de bildar \u00e4nnu fler neoantigener som immunf\u00f6rsvaret k\u00e4nner igen.\u00a0 <\/p>\n<p style=\"margin-bottom:11px;\"><a href=\"https:\/\/www.sciencedirect.com\/science\/article\/pii\/S0923753425009202\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">*Incidence trends and long-term survival in early-onset colorectal cancer: a nationwide Swedish study<\/a><\/p>\n<p style=\"margin-bottom:11px;\"><strong>Bildtext:\u00a0<\/strong>Illustrationen visar hur tv\u00e5 T-celler, som \u00e4r centrala f\u00f6r m\u00e4nniskans immunf\u00f6rsvar, attackerar en cancertum\u00f6r. Vid kolorektalcancer lyckas tum\u00f6ren ofta g\u00f6ra sig osynlig f\u00f6r immunsystemet \u2013 en process som kallas immunflykt. Under immunflykten f\u00f6r\u00e4ndrar cancercellerna sina gener, vilket g\u00f6r det sv\u00e5rare f\u00f6r immunsystemet att uppt\u00e4cka dem. \u00a0Illustrationen har skapats av Chalmers med hj\u00e4lp av AI-verktyget ChatGPT<\/p>\n<p style=\"margin-bottom:11px;\"><strong>Mer om forskningen<\/strong><\/p>\n<p style=\"margin-bottom:11px;\">F\u00f6r att komma fram till resultaten i studien analyserade forskarna v\u00e4vnadsprover fr\u00e5n 29 personer med kolorektalcancer. Fler studier beh\u00f6vs innan forskarna kan pr\u00f6va denna metod i kliniska f\u00f6rs\u00f6k p\u00e5 patienter. <\/p>\n<p style=\"margin-bottom:11px;\">Artikeln med titeln <a href=\"https:\/\/www.nature.com\/articles\/s41588-025-02349-1\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">\u201dEpigenetically driven and early immune evasion in colorectal cancer evolution&#8221;\u00a0<\/a>har publicerats\u00a0i <strong>Nature Genetics<\/strong>. Studiens f\u00f6rfattare \u00e4r Eszter Lakatos, Vinaya Gunasri, Luis Zapata, Jacob Househam, Timon Heide, Nicholas Trahearn, Ottilie Swinyard, Luis Cisneros, Claire Lynn, Maximilian Mossne, Chris Kimberley, Inmaculada Spiteri, George D. Cresswell, Gerard Llibre-Palomar, Miriam Mitchison, Carlo C. Maley, Marnix Jansen, Manuel Rodriguez-Justo, John Bridgewater, Ann-Marie Baker, Andrea Sottoriva och Trevor A. Graham. <\/p>\n<p style=\"margin-bottom:11px;\">Vid studiens genomf\u00f6rande var forskarna verksamma vid Chalmers tekniska h\u00f6gskola och G\u00f6teborgs universitet; University College London; The Institute of Cancer Research, London; Queen Mary University of London; Human Technopole, Milano; Arizona State University; St. Anna Children\u2019s Cancer Research Institute, \u00d6sterrike; University College London Hospitals NHS Foundation Trust.<\/p>\n<p style=\"margin-bottom:11px;\"><strong>F\u00f6r mer information, v\u00e4nligen kontakta:\u00a0<\/strong><\/p>\n<p style=\"margin-bottom:11px;\">Eszter Lakatos, forskarassistent, institutionen f\u00f6r matematiska vetenskaper p\u00e5 Chalmers och G\u00f6teborgs universitet:\u00a0<a href=\"http:\/\/pf.lakatos.eszter@gmail.com\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">pf.lakatos.eszter@gmail.com<\/a><\/p>\n<p>&#13;<br \/>\n&#13;<br \/>\n&#13;<\/p>\n<p><strong>Karin Wik<\/strong><br \/>Presskommunikat\u00f6r<br \/>0708-86 48 35<br \/>karin.wik@chalmers.se<\/p>\n<p>&#13;<\/p>\n<p>________________<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.chalmers.se\" target=\"_blank\" rel=\"nofollow noopener\">Chalmers tekniska h\u00f6gskola<\/a> i G\u00f6teborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap p\u00e5 h\u00f6g internationell niv\u00e5. Universitetet har 3 100 anst\u00e4llda, 10 000 studenter och utbildar ingenj\u00f6rer, arkitekter och sj\u00f6bef\u00e4l. Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska l\u00f6sningar f\u00f6r en h\u00e5llbar v\u00e4rld. Genom globalt engagemang och entrepren\u00f6rsanda skapar vi innovationskraft, i n\u00e4ra samarbete med \u00f6vriga samh\u00e4llet. <br \/>Chalmers grundades 1829 och har \u00e4n idag samma motto: Avancez \u2013 fram\u00e5t.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.gu.se\/\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">G\u00f6teborgs universitet<\/a>\u00a0\u00e4r ett av de stora i Europa med 53\u00a0500 studenter och 6 500 anst\u00e4llda. Verksamheten bedrivs av \u00e5tta fakulteter, till allra st\u00f6rsta del i centrala G\u00f6teborg. Utbildning och forskning har stor bredd och h\u00f6g kvalitet \u2013 det vittnar s\u00f6kandetryck och nobelpris om.\u00a0<a href=\"http:\/\/www.gu.se\/\" target=\"_blank\" rel=\"nofollow noopener\">www.gu.se<\/a>.\u00a0F\u00f6lj oss p\u00e5\u00a0<a href=\"http:\/\/twitter.com\/goteborgsuni\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">Twitter<\/a>. Gilla oss p\u00e5\u00a0<a href=\"http:\/\/www.facebook.com\/goteborgsuniversitet\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">Facebook<\/a>. F\u00f6lj oss p\u00e5\u00a0<a href=\"https:\/\/wpyadmin.ne.cision.com\/l\/jkczaqju\/wpyadmin.ne.cision.com\/l\/tevxkmjv\/www.instagram.com\/universityofgothenburg\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">Instagram<\/a>.\u00a0<\/p>\n<p>                                            <script async src=\"https:\/\/platform.twitter.com\/widgets.js\" charset=\"utf-8\"><\/script><script async src=\"\/\/www.instagram.com\/embed.js\"><\/script><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"&#13; &#13; &#13; &#13; &#13; Illustrationen har skapats av Chalmers med hj\u00e4lp av AI-verktyget ChatGPT. Immunterapi, d\u00e4r kroppens&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":73492,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-73491","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-se","11":"tag-svenska","12":"tag-sverige","13":"tag-sweden","14":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115501298121701405","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/73491","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=73491"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/73491\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/73492"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=73491"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=73491"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=73491"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}