{"id":73550,"date":"2025-11-06T08:24:11","date_gmt":"2025-11-06T08:24:11","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/73550\/"},"modified":"2025-11-06T08:24:11","modified_gmt":"2025-11-06T08:24:11","slug":"forskare-avslojar-vanliga-cancerformens-big-bang-ogonblick","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/73550\/","title":{"rendered":"Forskare avsl\u00f6jar vanliga cancerformens \u201dBig bang\u201d- \u00f6gonblick"},"content":{"rendered":"<p>Precis som universum startade med Big bang, genomg\u00e5r cancer i tjock- eller \u00e4ndtarmen, s\u00e5 kallad kolorektalcancer, ett avg\u00f6rande \u00f6gonblick d\u00e4r det best\u00e4ms hur cancern kommer att v\u00e4xa. \u00a0Cancerns &#8221;Big bang\u201d skapas n\u00e4r tum\u00f6rceller g\u00f6mmer sig f\u00f6r kroppens immunf\u00f6rsvar, s\u00e5 kallad immunflykt.<\/p>\n<p>\u2013 V\u00e5r forskargrupp har unders\u00f6kt och hittat svar p\u00e5 hur cancerceller g\u00f6r f\u00f6r att bli osynliga f\u00f6r immunf\u00f6rsvaret. V\u00e5r f\u00f6rhoppning \u00e4r att dessa insikter ska kunna leda till mer riktade, effektiva och tidiga behandlingar, ut\u00f6ver operationer, s\u00e4ger studiens f\u00f6rstef\u00f6rfattare Eszter Lakatos, forskare inom matematisk biologi p\u00e5 G\u00f6teborgs Universitet och Chalmers.<\/p>\n<p>Cancer i tjock- eller \u00e4ndtarmen \u00e4r den fj\u00e4rde vanligaste cancerformen i Sverige, och varje \u00e5r diagnostiseras cirka 8000 nya fall. Sjukdomen blir allt vanligare, och \u00e4r dessutom en <a href=\"https:\/\/www.sciencedirect.com\/science\/article\/pii\/S0923753425009202\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">cancerform som \u00f6kar bland personer under femtio \u00e5r<\/a>. \u00a0Enligt v\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen WHO \u00e4r kolorektalcancer v\u00e4rldens n\u00e4st d\u00f6dligaste cancerform och 2040 v\u00e4ntas antalet d\u00f6dsfall i sjukdomen ha \u00f6kat med 73 procent globalt.\u00a0<\/p>\n<p>Immunf\u00f6rsvar mot cancerceller<\/p>\n<p>S\u00e5 kallad immunterapi \u00e4r en av de nyaste formerna av cancerbehandling, och inneb\u00e4r att kroppens eget immunf\u00f6rsvar stimuleras till att bek\u00e4mpa cancern. En variant \u00e4r cancervaccin, som f\u00f6rhindrar att cancern kommer tillbaka efter behandling genom att vaccinet tr\u00e4nar immunf\u00f6rsvaret att k\u00e4nna igen och f\u00f6rst\u00f6ra nya cancerceller. Metoden kan ha mycket goda resultat, men idag \u00e4r immunterapi endast verkningsfull p\u00e5 cirka 15 procent av de patienter som har kolorektalcancer, medan majoriteten \u00e4r mindre mottagliga f\u00f6r s\u00e5dan behandling.\u00a0<\/p>\n<p>En nyckel till att lyckas med immunterapi \u00e4r just att immunf\u00f6rsvaret ska k\u00e4nna igen cancercellerna, n\u00e5got som kan vara mycket sv\u00e5rt eftersom cancerceller har en tendens att snabbt mutera och f\u00f6r\u00e4ndras. Vid kolorektalcancer lyckas tum\u00f6ren ofta g\u00f6ra sig osynlig f\u00f6r immunsystemet \u2013 en process som kallas immunflykt. Under immunflykten f\u00f6r\u00e4ndrar cancercellerna sina gener, vilket g\u00f6r det sv\u00e5rare f\u00f6r immunsystemet att uppt\u00e4cka dem.<\/p>\n<p>Forskningsgenombrott<\/p>\n<p>Den nya studien, som utf\u00f6rts av forskare vid Chalmers och The Institute for Cancer Research i London, fastsl\u00e5r nu exakt n\u00e4r under tum\u00f6rens utveckling som de genetiska f\u00f6r\u00e4ndringar som skapar immunflykten intr\u00e4ffar, och kan dessutom visa att det efter immunflykten sker mycket f\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i hur cancern visar upp sig f\u00f6r immunsystemet. Studien inneb\u00e4r ett forskningsgenombrott och banar v\u00e4g f\u00f6r att med b\u00e4ttre precision kunna bed\u00f6ma n\u00e4r immunterapi \u00e4r en effektiv behandling mot tjock- och \u00e4ndtarmscancer.\u00a0<\/p>\n<p>\u2013 I takt med att cancerbehandlingar blir alltmer skr\u00e4ddarsydda \u00e4r det viktigare att f\u00f6rst\u00e5 hur tum\u00f6rer utvecklas och f\u00f6r\u00e4ndras. V\u00e5r forskning tyder p\u00e5 att en koloretalcancers relation till immunsystemet inte f\u00f6r\u00e4ndras s\u00e4rskilt mycket n\u00e4r den v\u00e4xer. Om vi kan rikta in oss p\u00e5 den relationen tidigt b\u00f6r behandlingen ha st\u00f6rre chans att lyckas, s\u00e4ger professor Trevor Graham, chef f\u00f6r Centre for Evolution and Cancer vid the Institute of Cancer Research.<\/p>\n<p>Proteinerna avsl\u00f6jar tum\u00f6ren<\/p>\n<p>Ut\u00f6ver att identifiera tillf\u00e4llet f\u00f6r immunflykt visade studien att en viss typ av proteiner, s\u00e5 kallade neoantigener, som finns p\u00e5 cancercellernas yta g\u00f6r det l\u00e4ttare f\u00f6r immunf\u00f6rsvaret att k\u00e4nna igen tum\u00f6ren. Cancercellerna kan d\u00f6lja sig f\u00f6r immunsystemet genom att minska antalet neoantigener p\u00e5 cellytan. Om man i st\u00e4llet lyckas f\u00f6rm\u00e5 cancercellerna att visa upp fler neoantigener, kan det bli enklare f\u00f6r immunsystemet att k\u00e4nna igen och angripa cancern.<\/p>\n<p>Forskarna bakom studien tror d\u00e4rf\u00f6r att behandlingar mot kolorektalcancer kan bli \u00e4nnu effektivare genom att kombinera tv\u00e5 typer av l\u00e4kemedel; som dels stimulerar kroppens eget immunf\u00f6rsvar, dels p\u00e5verkar cancercellerna s\u00e5 att de bildar \u00e4nnu fler neoantigener som immunf\u00f6rsvaret k\u00e4nner igen.\u00a0\u00a0<\/p>\n<p><strong>Vetenskaplig artikel I Nature Genetics:<\/strong>\u00a0<a href=\"https:\/\/www.nature.com\/articles\/s41588-025-02349-1\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">\u201dEpigenome and early selection determine the tumour-immune evolutionary trajectory of colorectal cancer\u201d <\/a><\/p>\n<p>\u00a0<\/p>\n<p><strong>Kontakt: <\/strong>Eszter Lakatos, forskare inom matematisk biologi p\u00e5 institutionen f\u00f6r matematiska vetenskaper vid G\u00f6teborgs Universitet och Chalmers, e-post:\u00a0<a href=\"https:\/\/www.gu.se\/nyheter\/mailto:eszter.lakatos@gu.se\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">eszter.lakatos@gu.se<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Precis som universum startade med Big bang, genomg\u00e5r cancer i tjock- eller \u00e4ndtarmen, s\u00e5 kallad kolorektalcancer, ett avg\u00f6rande&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":73551,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-73550","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-se","11":"tag-svenska","12":"tag-sverige","13":"tag-sweden","14":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115501797450390136","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/73550","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=73550"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/73550\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/73551"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=73550"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=73550"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=73550"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}