![\"Parents](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/parents-toddler-playing-beach.jpg\")
<\/p>\nKommunikationssv\u00e5righeter \u00e4r vanliga hos personer med cerebral pares (CP) och kan bero p\u00e5 motoriska talsv\u00e5righeter, spr\u00e5kliga sv\u00e5righeter eller en kombination av dessa. \u00a0En ny studie publicerad i International Journal of Speech-Language Pathology\u00a0visar att f\u00f6r\u00e4ldrar kan spela en viktig roll i att f\u00f6rb\u00e4ttra sina sm\u00e5 barns tal- och spr\u00e5kutveckling \u2013 \u00e4ven i fall av cerebral pares (CP), ett tillst\u00e5nd som ofta f\u00f6rknippas med stora kommunikationssv\u00e5righeter.<\/p>\n
Studien, som genomf\u00f6rdes av forskare vid Karolinska Institutet och Gillbergcentrum vid G\u00f6teborgs universitet, utv\u00e4rderade ett fem veckor l\u00e5ngt, f\u00f6r\u00e4ldralett ordf\u00f6rr\u00e5dsprogram som kallas \u00a0focused stimulation\u00a0p\u00e5 svenska kallad fokuserad spr\u00e5kstimulering. Metoden inneb\u00e4r att f\u00f6r\u00e4ldrar upprepar specifika \u201dm\u00e5lord\u201d i naturliga leksituationer, utan att kr\u00e4va att barnen repeterar orden.<\/p>\n
En liten men banbrytande studie<\/p>\n
Forskarna anv\u00e4nde upprepade fallstudier med en s\u00e5 kallad A-B-design\u2013 en metod som ofta anv\u00e4nds i tidig interventionsforskning \u2013 och inkluderade fyra pojkar mellan 2 och 3 \u00e5r med CP och tydliga tal- och spr\u00e5ksv\u00e5righeter. Alla fyra hade vid studiens start ett expressivt ordf\u00f6rr\u00e5d p\u00e5 f\u00e4rre \u00e4n 50 ord.<\/p>\n
F\u00f6r\u00e4ldrarna fick utbildning i tre sessioner f\u00f6r att anv\u00e4nda focused stimulation\u00a0hemma 10\u201315 minuter per dag under fem veckor. Logopeder gav veckovisa handledningsbes\u00f6k.<\/p>\n
Bild<\/p>\n
<\/p>\n
Forskarna unders\u00f6kte barnens talade anv\u00e4ndning av \u201dm\u00e5lord\u201d (de som tr\u00e4nades under interventionen) och \u201dkontrollord\u201d (ej tr\u00e4nade) genom strukturerade lekstunder, medan f\u00f6r\u00e4ldrarna fyllde i det svenska spr\u00e5kutvecklingsformul\u00e4ret Swedish Early Communicative Development Inventory\u00a0(SECDI) f\u00f6re och efter interventionen, samt sju veckor senare.<\/p>\n
M\u00e4tbara framsteg i expressivt ordf\u00f6rr\u00e5d<\/p>\n
Tv\u00e5 barn visade tydliga \u00f6kningar i antalet m\u00e5lord de kunde s\u00e4ga vid slutet av interventionen. Ett tredje barn gjorde mindre framsteg och ett barn visade liten m\u00e4tbar f\u00f6rb\u00e4ttring. Alla fyra barnen \u00f6kade dock sitt totala aktiva\u00a0ordf\u00f6rr\u00e5d enligt f\u00f6r\u00e4ldrarnas rapporter \u2013 och f\u00f6r tv\u00e5 av dem var f\u00f6rb\u00e4ttringarna betydande.<\/p>\n
Exempel<\/strong>:<\/p>\n \u2022 Barn 1, <\/strong>27 m\u00e5nader gammalt, gick fr\u00e5n 11 till 279 uttryckta ord \u2013 en \u00f6kning med mer \u00e4n 250 ord under studien och uppf\u00f6ljningen. Varf\u00f6r dessa framsteg \u00e4r viktiga<\/p>\n Bild<\/p>\n Foto: Josefin Bergenholtz<\/p>\n Tal- och spr\u00e5ksv\u00e5righeter drabbar upp till 80 % av barn med cerebral pares. Traditionella behandlingar fokuserar ofta p\u00e5 \u00f6vningar ledda av logopeder, men s\u00e5dana metoder kan vara sv\u00e5ra f\u00f6r mycket sm\u00e5 barn eller de med stora motoriska sv\u00e5righeter. F\u00f6r\u00e4ldraledda metoder integrerar d\u00e4remot spr\u00e5ktr\u00e4ning i vardagliga rutiner och interaktioner.<\/p>\n \u201dF\u00f6r\u00e4ldraledd focused stimulation\u00a0kan leda till \u00f6kad\u00a0uttrycksf\u00f6rm\u00e5ga hos barn med CP och tal- och spr\u00e5ksv\u00e5righeter\u201d, s\u00e4ger professor Carmela Miniscalco, logoped och forskare vid Gillbergcentrum, och till\u00e4gger att s\u00e5dana insatser \u201dskulle vara l\u00e4mpliga f\u00f6r st\u00f6rre studier\u00a0med mer experimentell kontroll.\u201d<\/p>\n L\u00e4gger grunden f\u00f6r vidare forskning<\/p>\n \u00c4ven om den lilla deltagargruppen begr\u00e4nsar m\u00f6jligheten till generella slutsatser, ger studien tidiga bevis f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ldraledd spr\u00e5ktr\u00e4ning\u00a0kan fungera f\u00f6r barn med neurologiska tillst\u00e5nd. Forskarna betonade att resultaten sannolikt p\u00e5verkades av faktorer som tr\u00e4ningstid, f\u00f6r\u00e4ldrars engagemang och barnets typ av CP. Till exempel visade de tv\u00e5 barnen med bilateral spastisk CP \u2013 b\u00e5da f\u00f6dda f\u00f6r tidigt \u2013 de st\u00f6rsta f\u00f6rb\u00e4ttringarna.<\/p>\n Forskargruppen p\u00e5pekade behovet av framtida studier med starkare experimentella uppl\u00e4gg (t.ex. multiple-baseline-design) och mer exakt m\u00e4tning av f\u00f6r\u00e4ldrarnas teknik och \u201ddos\u201d av interventionen. De f\u00f6reslog ocks\u00e5 att alternativa kommunikationsmetoder, s\u00e5som tecken eller hj\u00e4lpmedel, b\u00f6r inkluderas i framtida versioner av programmet.<\/p>\n Slutsats<\/p>\n Denna lilla men lovande\u00a0studie bidrar till den v\u00e4xande m\u00e4ngden bevis som visar att f\u00f6r\u00e4ldrar, med riktade tal- och spr\u00e5kstrategier, kan g\u00f6ra en p\u00e5taglig skillnad f\u00f6r barn med cerebral pares \u2013 \u00e4ven i tidig \u00e5lder.<\/p>\n Text av Anna Spyrou, Kommunikat\u00f6r<\/p>\n L\u00e4nk till artikeln<\/p>\n
\u2022 Barn 2, <\/strong>35 m\u00e5nader gammalt, \u00f6kade fr\u00e5n 43 till 307 ord.
\u2022 Barn 3 och Barn 4 <\/strong>visade ocks\u00e5 tillv\u00e4xt \u2013 fr\u00e5n 43 till 125 ord respektive fr\u00e5n 17 till 98 ord \u2013 \u00e4ven om deras framsteg var mer blygsamma.<\/p>\n![\"Professor](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/1560834_carmela_miniscalco-440.jpg\")
<\/p>\n![\"Metal](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/metal-framework.png\")
<\/p>\n![\"Takeaway](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/message-drawing.png\")
<\/p>\n