Vedlevande skalbaggar som lever inne i tr\u00e4d \u00e4r sv\u00e5ra att inventera. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i Sverige \u2013 och \u00e4ven internationellt \u2013 har forskare testat hur effektiva doftf\u00e4llor \u00e4r f\u00f6r uppgiften. Resultaten visar att metoden \u00e4r lovande inf\u00f6r framtiden.<\/p>\n
M\u00e5nga skalbaggar, d\u00e4ribland en stor m\u00e4ngd r\u00f6dlistade arter, lever st\u00f6rsta delen av sina liv inuti tr\u00e4d. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r sv\u00e5rt att ta reda p\u00e5 var de finns och hur stora populationerna \u00e4r.<\/p>\n
Doftf\u00e4llor, \u00e4ven kallade feromonf\u00e4llor, \u00e4r ett s\u00e4tt att hitta skalbaggarna. F\u00e4llorna gillras med doft\u00e4mnen som liknar de feromoner skalbaggarna anv\u00e4nder f\u00f6r att kommunicera med varandra och tr\u00e4ddofter som hj\u00e4lper dem att hitta tr\u00e4d att l\u00e4gga \u00e4gg i.<\/p>\n
Feromonf\u00e4ller uppt\u00e4cker skadeg\u00f6rare<\/p>\n
I dag anv\u00e4nds feromonf\u00e4llor fr\u00e4mst f\u00f6r att \u00f6vervaka eller hitta skadeg\u00f6rare och bara i liten skala f\u00f6r inventeringar. D\u00e4rf\u00f6r ville forskare p\u00e5 Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ta reda p\u00e5 hur metoden fungerar f\u00f6r inventering av vedlevande skalbaggar i skogen.<\/p>\n
\u2013 Enligt v\u00e5ra resultat \u00e4r feromonf\u00e4llor ett billigt och effektivt s\u00e4tt att f\u00e5 en bred bild av vilka vedlevande skalbaggar som finns i ett omr\u00e5de, s\u00e4ger Viktor G\u00e5rdman, doktorand<\/a> vid institutionen f\u00f6r ekologi, SLU.<\/p>\n Tillsammans med forskarkollegor har han analyserat data<\/a> fr\u00e5n Jordbruksverkets feromonf\u00e4llor vid stora svenska hamnar. Syftet \u00e4r att \u00f6vervaka om invasiva vedlevande skalbaggar kommer med importerat tr\u00e4 fr\u00e5n exempelvis Asien och Nordamerika. SLU har artbest\u00e4mt de inf\u00e5ngade skalbaggarna, och resultaten har samlats i en omfattande databas.<\/p>\n M\u00e5nga arter f\u00e5ngades in <\/p>\n I studien ingick data fr\u00e5n hamnarna i M\u00f6nster\u00e5s, G\u00f6teborg och Norrk\u00f6ping. F\u00f6r att bed\u00f6ma hur v\u00e4l f\u00e5ngsterna speglar den verkliga m\u00e5ngfalden av vedskalbaggar har forskarna j\u00e4mf\u00f6rt resultaten med rapporter i Artportalen.<\/p>\n \u2013 Feromonf\u00e4llorna hade f\u00e5ngat huvuddelen av alla arter som hittats runt hamnarna plus m\u00e5nga nya arter, s\u00e4ger Viktor G\u00e5rdman.<\/p>\n Vid artbest\u00e4mningen av skalbaggarna fr\u00e5n Sveriges hamnar har SLU funnit m\u00e5nga intressanta arter, d\u00e4ribland en ny vivel f\u00f6r landet, Gasterocercus depressirostris. De har ocks\u00e5 hittat nya platser f\u00f6r m\u00e5nga r\u00f6dlistade arter.<\/p>\n \u2013 Jordbruksverkets \u00f6vervakning av invasiva arter har helt klart \u00f6kat v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r m\u00e5nga hotade arters utbredning, s\u00e4ger Mats Jonsell, forskare p\u00e5 SLU.<\/p>\n Mer forsknings beh\u00f6vs<\/p>\n Doftf\u00e4llor kan g\u00f6ra framtida naturv\u00e5rdsinventeringar billigare och mer helt\u00e4ckande, men det finns n\u00e5gra fr\u00e5gor kvar att besvara.<\/p>\n Feromonf\u00e4llorna i hamnarna \u00e4r designade f\u00f6r att f\u00e5nga skalbaggar som bor i barrtr\u00e4d. Det kr\u00e4vs mer forskning f\u00f6r att unders\u00f6ka om metoden \u00e4r lika effektiv f\u00f6r arter som lever i l\u00f6vtr\u00e4d. Forskarna vill ocks\u00e5 unders\u00f6ka hur stort omr\u00e5de man kan inventera med en feromonf\u00e4lla och hur det st\u00e5r sig mot andra f\u00e5ngstmetoder.<\/p>\n