{"id":75086,"date":"2025-11-07T23:40:24","date_gmt":"2025-11-07T23:40:24","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/75086\/"},"modified":"2025-11-07T23:40:24","modified_gmt":"2025-11-07T23:40:24","slug":"vi-har-sett-manga-bakslag-nar-det-galler-klimatataganden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/75086\/","title":{"rendered":"\u201dVi har sett m\u00e5nga bakslag n\u00e4r det g\u00e4ller klimat\u00e5taganden\u201d"},"content":{"rendered":"<p class=\"uu-text\">\u2013 Jag tycker att det \u00e4r ett viktigt m\u00f6te men jag f\u00f6rv\u00e4ntar mig inte att det ska l\u00f6sa alla \u00e5terst\u00e5ende klimatproblem. Det vore orealistiskt. Jag hoppas att processen kommer att \u00f6verleva och att vissa framsteg g\u00f6rs, s\u00e4ger Charles Parker.<\/p>\n<p class=\"uu-text\">Han har forskat om klimatpolitik i n\u00e4stan 20 \u00e5r och har d\u00e4rf\u00f6r noga f\u00f6ljt FN:s klimatm\u00f6ten. Vid m\u00f6tet i Paris 2015 var han sj\u00e4lv p\u00e5 plats och enligt honom finns flera f\u00f6rklaringar till varf\u00f6r just det m\u00f6tet blev en s\u00e5dan framg\u00e5ng.<\/p>\n<p class=\"uu-text\">\u2013 Det geopolitiska l\u00e4get var mycket mer gynnsamt och jag tror att det bidrog till att en \u00f6verenskommelse kunde n\u00e5s. Som jag har visat i min forskning var EU, Kina och USA alla eniga om att de ville n\u00e5 en \u00f6verenskommelse och visade ledarskap f\u00f6r att f\u00e5 den p\u00e5 plats. Om Parisavtalet hade varit p\u00e5 bordet idag tror jag inte att vi skulle ha kunnat enas om det. Det var en stor bedrift att lyckas med det, s\u00e4ger Charles Parker.<\/p>\n<p>L\u00e4nderna har f\u00e5tt sv\u00e5rare att enas<\/p>\n<p class=\"uu-text\">De klimatm\u00f6ten som h\u00e5llits efter det har handlat om hur m\u00e5len i Parisavtalet ska uppn\u00e5s. Hur ska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser ska begr\u00e4nsas? Hur ska det finansieras? Hur ska vi anpassa v\u00e5ra samh\u00e4llen till effekterna av ett varmare klimat? Charles Parker har sett att l\u00e4nderna har f\u00e5tt allt sv\u00e5rare att komma \u00f6verens om de h\u00e4r fr\u00e5gorna. Vi \u00e4r inne i en period som av vissa har kallats oenighetens tids\u00e5lder, menar han.<\/p>\n<p class=\"uu-text\">\u2013 Det bl\u00e5ser ekonomiska motvindar just nu med oro \u00f6ver ekonomisk tillv\u00e4xt. Traditionellt motverkar s\u00e5dant ambiti\u00f6sa milj\u00f6m\u00e5l generellt och klimatm\u00e5l i synnerhet, s\u00e4ger han.<\/p>\n<p class=\"uu-text\">Krigen i Ukraina och Gaza, l\u00e5gkonjunktur, tull- och handelskrig har gjort att m\u00e5nga politiska ledare fokuserar p\u00e5 annat som de upplever som mer akut \u00e4n den globala uppv\u00e4rmningar. Men det finns \u00e4ven ledare som inte ser klimathotet som en viktig fr\u00e5ga.<\/p>\n<p class=\"uu-text\">\u2013 Det finns l\u00e4nder som USA som har gjort det mycket tydligt att de anser att klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna \u00e4r \u2013 f\u00f6r att anv\u00e4nda Donald Trumps ord \u2013 en gr\u00f6n bluff. Och han har dragit sig ur Parisavtalet. USA kommer inte att vara helt ute \u00e4n. Det kommer att dr\u00f6ja till b\u00f6rjan av n\u00e4sta \u00e5r. De \u00e4r dock fortfarande medlemmar i FN:s ramkonvention om klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, UNFCCC. Det hade varit ett mer drastiskt steg om han hade dragit tillbaka USA fr\u00e5n den. Men om USA inte \u00e4r engagerade i att f\u00e5 Parisavtalet att fungera \u00e4r det kanske faktiskt b\u00e4ttre att de inte \u00e4r med, resonerar Charles Parker.<\/p>\n<p>Oklart vilka v\u00e4rldsledare som kommer<\/p>\n<p class=\"uu-text\">Den amerikanske presidenten f\u00f6rv\u00e4ntas i nul\u00e4get inte delta i klimatm\u00f6tet i Brasilien personligen och det \u00e4r \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge oklart om USA kommer att skicka en officiell delegation. Samtidigt \u00e5terst\u00e5r fr\u00e5getecken kring vilka andra v\u00e4rldsledare som kommer att n\u00e4rvara. Men om de stora ledarna i v\u00e4rlden inte g\u00e5r \u00e5t samma h\u00e5ll blir det sv\u00e5rt att n\u00e5 verkligt ambiti\u00f6sa resultat, visar Charles Parkers forskning.<\/p>\n<p class=\"uu-text\">En utmaning, s\u00e4ger han, \u00e4r att politiker har sv\u00e5rt att ta sig an fr\u00e5gor d\u00e4r resultaten kommer f\u00f6rst om m\u00e5nga \u00e5r, l\u00e5ngt efter att deras mandatperioder l\u00f6pt ut.<\/p>\n<p class=\"uu-text\">\u2013 Om man t\u00e4nker p\u00e5 demokratierna har vi sett m\u00e5nga bakslag, s\u00e4rskilt n\u00e4r det g\u00e4ller klimat\u00e5taganden. Jag skulle s\u00e4ga att USA \u00e4r det v\u00e4rsta scenariot, men vi ser en uppg\u00e5ng f\u00f6r h\u00f6gerpartier som tenderar att vara skeptiska till milj\u00f6m\u00e5l i allm\u00e4nhet och klimatf\u00f6r\u00e4ndringar i synnerhet. Vi har sett det i Frankrike. Vi har sett det i Nederl\u00e4nderna. Vi ser det i Sverige. Om man tittar p\u00e5 Klimatpolitiska r\u00e5det f\u00f6r klimatanpassnings \u00e5rsrapporter ser vi att \u00e4ven Sverige backar lite fr\u00e5n sina klimatl\u00f6ften, s\u00e4ger Charles Parker.<\/p>\n<p>Klimatfr\u00e5gan viktig f\u00f6r EU-medborgarna<\/p>\n<p class=\"uu-text\">F\u00f6r gemene man verkar klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna \u00e4nd\u00e5 vara en fr\u00e5ga som bekymrar.<\/p>\n<p class=\"uu-text\">\u2013 Den senaste Eurobarometerunders\u00f6kningen visade att \u00f6ver 85 % av EU-medborgarna anser att klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna \u00e4r ett viktigt problem som m\u00e5ste \u00e5tg\u00e4rdas. Tittar man p\u00e5 n\u00e5gra av trenderna sedan jag b\u00f6rjade f\u00f6lja detta, s\u00e5 finns det glimtar av hopp. Och det \u00e4r att klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna i mycket h\u00f6gre grad \u00e4n tidigare betraktas som en politisk fr\u00e5ga av h\u00f6gsta prioritet, s\u00e4ger Charles Parker.<\/p>\n<p class=\"uu-text\">Parisavtalet har haft betydelse f\u00f6r klimatarbetet och de poliska beslut som fattats. I sin forskning har han bland annat studerat EU som satt upp ambiti\u00f6sa m\u00e5l om att vara klimatneutrala senast 2050. Mellan \u00e5ren 1990 och 2023 s\u00e4nkte de sina utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser med 37 procent samtidigt som BNP \u00f6kade med 68 procent. Vissa medlemsl\u00e4nder har dock f\u00e5tt sv\u00e5rare att leva upp till sina l\u00f6ften.<\/p>\n<p>Stora satsningar p\u00e5 f\u00f6rnybar energi<\/p>\n<p class=\"uu-text\">En annan sak som Charles Parker ser hoppfullt p\u00e5 \u00e4r de stora satsningarna p\u00e5 f\u00f6rnybar energi som g\u00f6rs inte minst i Kina.<\/p>\n<p class=\"uu-text\">\u2013 F\u00f6re Paris var vi p\u00e5 v\u00e4g mot en v\u00e4rld d\u00e4r temperaturh\u00f6jningen skulle stiga med upp till fyra eller fem grader, beroende p\u00e5 vilka uppskattningar man tittar p\u00e5. Nu skulle jag s\u00e4ga att det finns bevis f\u00f6r att vi kommer att kunna b\u00f6ja kurvan ned\u00e5t. Om alla g\u00f6r vad de har lovat kommer vi troligen att se en temperatur\u00f6kning p\u00e5 mellan 2,5 och 2,8 grader. Det \u00e4r fortfarande alldeles f\u00f6r mycket, men det \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n vad prognosen har varit. Om till exempel alla l\u00e4nder faktiskt fullf\u00f6ljer sina l\u00f6ften om nollutsl\u00e4pp, vilket jag inte skulle satsa pengar p\u00e5 \u00e4nnu, skulle temperatur\u00f6kningen bli cirka 1,9 grader. S\u00e5 vi har utsikter att g\u00f6ra vissa framsteg och undvika v\u00e4rsta-scenarierna, s\u00e4ger Charles Parker.<\/p>\n<p class=\"uu-text\">Han s\u00e4ger sig vara f\u00f6rsiktigt optimistisk om att klimatm\u00f6tet i Brasilien kommer att resultera i n\u00e5gon form av \u00f6verenskommelse. Hans gissning \u00e4r att det kommer att ske p\u00e5 \u00f6vertid och att l\u00f6ftena inte blir tillr\u00e4ckligt ambiti\u00f6sa f\u00f6r att klara Parism\u00e5len. Men han tycker \u00e4nd\u00e5 att det \u00e4r v\u00e4rdefullt att h\u00e5lla processen vid liv.<\/p>\n<p class=\"uu-text\">\u00c5sa Malmberg<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"\u2013 Jag tycker att det \u00e4r ett viktigt m\u00f6te men jag f\u00f6rv\u00e4ntar mig inte att det ska l\u00f6sa&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":75087,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-75086","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-rubriker","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115511061555474745","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75086","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=75086"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75086\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/75087"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=75086"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=75086"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=75086"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}