{"id":75867,"date":"2025-11-09T07:11:11","date_gmt":"2025-11-09T07:11:11","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/75867\/"},"modified":"2025-11-09T07:11:11","modified_gmt":"2025-11-09T07:11:11","slug":"helena-granstrom-varlden-som-den-egentligen-inte-ar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/75867\/","title":{"rendered":"Helena Granstr\u00f6m: V\u00e4rlden, som den egentligen inte \u00e4r"},"content":{"rendered":"

”Den som inte blir chockad av kvantmekaniken … har inte f\u00f6rst\u00e5tt den.” Orden \u00e4r den danske fysikern Niels Bohrs, och han l\u00e4r ha vetat vad han talade om. Niels Bohr var en av dem som under 1900-talets f\u00f6rsta decennier bidrog till att formulera teorin. Mycket har f\u00f6r\u00e4ndrats sedan dess, men i just detta avseende ingenting: kvantmekaniken f\u00f6rblir chockerande \u2013 och minst lika sv\u00e5rbegriplig nu som d\u00e5.<\/p>\n

Niels Bohrs uttalande kan dessutom, utan att t\u00e4nja p\u00e5 sanningen, g\u00f6ras \u00e4nnu mer ansl\u00e5ende: den som inte blir chockad av verkligheten har inte f\u00f6rst\u00e5tt den.<\/p>\n

Under det g\u00e5ngna seklet har en rad experiment n\u00e4mligen visat att v\u00e4rlden i sig \u00e4r kvantmekanisk. Det vill s\u00e4ga att mycket av det vi tagit f\u00f6r givet om den v\u00e4rld som omger oss \u00e4r felaktigt p\u00e5 materiens l\u00e4gsta niv\u00e5. Verkligheten \u00e4r chockerande i den meningen att den st\u00e5r i direkt konflikt med vad b\u00e5de v\u00e5r intuition och v\u00e5ra sinnen s\u00e4ger oss \u00e4r sant.<\/p>\n

Vi tror till exempel <\/strong>att tingen omkring oss har fasta egenskaper oavsett om vi betraktar dem eller ej. Att allt har en best\u00e4md plats i rummet i varje givet \u00f6gonblick. Och att tv\u00e5 objekt i var sin \u00e4nde av universum inte kan p\u00e5verkas av varandra utan att n\u00e5gon signal f\u00e4rdas mellan dem.<\/p>\n

Fullt rimliga antaganden \u2013 som alla visat sig vara falska, \u00e5tminstone p\u00e5 atom\u00e4r och subatom\u00e4r skala. Men n\u00e4r man h\u00e4mtat sig fr\u00e5n den f\u00f6rsta chocken infinner sig genast en fr\u00e5ga: Hur kan verkligheten \u2013 den verklighet vi faktiskt ser omkring oss \u2013 te sig s\u00e5 annorlunda? Om tr\u00e4d, bilar, bord och v\u00e5ra egna kroppar alla best\u00e5r av partiklar som, med Niels Bohrs kollega Werner Heisenbergs ord, \u00e4r \u201dm\u00f6jligheter snarare \u00e4n ting\u201d, hur kan de sj\u00e4lva framst\u00e5 som stabila och best\u00e4ndiga?<\/p>\n

Det finns ansatser till svar \u2013 med namn som dekoherens och spontan kollaps \u2013 men ingen f\u00f6rklaring \u00e4r \u00e4nnu slutgiltig. Inte heller har forskare kunnat fastst\u00e4lla n\u00e5gon tydlig \u00f6vre gr\u00e4ns f\u00f6r i vilken skala kvantmekaniska effekter kan upptr\u00e4da \u2013 2025 \u00e5rs Nobelpris i fysik illustrerar att de kan observeras ocks\u00e5 i makroskopiska system. Gr\u00e4nsen mellan det lilla och det stora \u2013 det vill s\u00e4ga mellan kvantmekaniskt och klassiskt \u2013 f\u00f6rblir g\u00e4ckande. Samtidigt ifr\u00e5gas\u00e4tter allt fler den tolkning av kvantmekaniken som Niels Bohr och hans medarbetare formulerade p\u00e5 1920-talet, d\u00e4r denna gr\u00e4ns betraktas som ogenomtr\u00e4nglig.<\/p>\n

\"JosefinFoto: Josefin Gahmberg<\/p>\n

Ett s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 kvantmekanikens chockeffekt \u00e4r att se den som en konsekvens av spr\u00e5ket. En elektron upptr\u00e4der i vissa sammanhang som en v\u00e5g, i andra som en partikel. Hur kan detta vara m\u00f6jligt? Hur kan n\u00e5got vara b\u00e5de v\u00e5g och partikel? Men b\u00e5de \u201dv\u00e5g\u201d och \u201dpartikel\u201d \u00e4r begrepp h\u00e4mtade fr\u00e5n v\u00e5r direkt upplevda sinnev\u00e4rld. Kanske \u00e4r det f\u00f6r mycket beg\u00e4rt att den atom\u00e4ra verkligheten ska l\u00e5ta sig f\u00f6rst\u00e5s entydigt med hj\u00e4lp av s\u00e5dana ord.<\/p>\n

M\u00f6jligen skulle man allts\u00e5 kunna f\u00f6rest\u00e4lla sig ett s\u00e4tt att t\u00e4nka och bilda begrepp som fick den chockerande kvantmekaniken \u2013 och d\u00e4rmed verkligheten \u2013 att framst\u00e5 som n\u00e5got mer begriplig. Men s\u00e4rskilt ett av dess s\u00e4rdrag \u00e4r sv\u00e5rt att se som n\u00e5gonting annat \u00e4n besynnerligt: den s\u00e5 kallade icke-lokaliteten.<\/p>\n

Antagandet om lokalitet \u00e4r i vanliga fall s\u00e5 sj\u00e4lvklart att vi s\u00e4llan reflekterar \u00f6ver det: Det som sker h\u00e4r kan p\u00e5verka n\u00e5got d\u00e4r, men aldrig snabbare \u00e4n ljuset. Om solen skulle slockna skulle vi m\u00e4rka det f\u00f6rst efter \u00e5tta minuter.<\/p>\n

Att lokaliteten bryts<\/strong> inom kvantmekaniken inneb\u00e4r n\u00e5got ytterst sv\u00e5rbegripligt: Det som sker med en partikel p\u00e5 solens yta kan p\u00e5verka en partikel p\u00e5 jorden omedelbart, utan att n\u00e5gon informations\u00f6verf\u00f6ring \u00e4ger rum. Tv\u00e5 objekt kan allts\u00e5 upptr\u00e4da som om de vore ett och samma \u2013 \u00e4ven om de befinner sig p\u00e5 tusentals mils avst\u00e5nd, eller mer.<\/p>\n

\n

Tv\u00e5 objekt kan allts\u00e5 upptr\u00e4da som om de vore ett och samma \u2013 \u00e4ven om de befinner sig p\u00e5 tusentals mils avst\u00e5nd, eller mer.<\/p>\n<\/blockquote>\n

Det l\u00e5ter minst sagt mystiskt. Och mycket riktigt har kvantmekaniken ut\u00f6vat en stark dragningskraft p\u00e5 dem som vill fylla den med sin egen mystik, om det s\u00e5 \u00e4r f\u00f6r att s\u00e4lja h\u00e5rf\u00f6nar eller f\u00f6r att bota cancer. F\u00f6r att v\u00e4nda p\u00e5 Niels Bohrs utsaga: det finns inga garantier f\u00f6r att den som blir chockad av kvantmekaniken verkligen har f\u00f6rst\u00e5tt den.<\/p>\n

Och kanske \u00e4r det inte s\u00e5 underligt att kvacksalvarna ser sin chans. N\u00e4r etablerade fysiker sj\u00e4lva s\u00e4ger saker som att \u201duniversum existerar eftersom vi varseblir det\u201d eller att \u201did\u00e9n om en v\u00e4rld som existerar oberoende av medvetandet st\u00e5r i konflikt med experimentresultaten\u201d, framst\u00e5r n\u00e4stan vilket h\u00e4pnadsv\u00e4ckande p\u00e5st\u00e5ende som helst som fullt t\u00e4nkbart.<\/p>\n

Men kvantmekaniken kan f\u00f6rst\u00e5s inte bara missbrukas, utan ocks\u00e5 till\u00e4mpas. Utan den hade vi till exempel g\u00e5tt miste om \u2013 eller sluppit, beroende p\u00e5 hur man ser det \u2013 b\u00e5de internet, smarta mobiler och hela it-samh\u00e4llet. Lasrar hade inte funnits, inte gps och inte elektronmikroskop. \u00c4ven utan kvantdatorernas f\u00f6reb\u00e5dade genombrott har kvantmekaniken inneburit en teknikrevolution. Att den \u00e4nd\u00e5 inte kan vara det sista ordet om verkligheten \u2013 eftersom den st\u00e5r i direkt konflikt med Albert Einsteins allm\u00e4nna relativitetsteori, v\u00e5r nuvarande b\u00e4sta beskrivning av gravitationen \u2013 tycks mindre viktigt.<\/p>\n

Likas\u00e5 att den, i viss mening, uppl\u00f6ser inneb\u00f6rden hos begreppet \u201dverklighet\u201d genom att beskriva partiklar som inte l\u00e5ter sig lokaliseras, som saknar egenskaper tills n\u00e5gon fr\u00e5gar efter dem och som tycks obekymrade om s\u00e5v\u00e4l avst\u00e5nd som orsakssamband.<\/p>\n

F\u00f6rm\u00e5gan att f\u00f6r\u00e4ndra denna verklighet har den uppenbarligen \u00e4nd\u00e5.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"”Den som inte blir chockad av kvantmekaniken … har inte f\u00f6rst\u00e5tt den.” Orden \u00e4r den danske fysikern Niels…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":75868,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-75867","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-se","11":"tag-svenska","12":"tag-sverige","13":"tag-sweden","14":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115518497427872461","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75867","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=75867"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75867\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/75868"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=75867"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=75867"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=75867"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}