Npf-coachen Malin Reutersw\u00e4rd, l\u00e4raren Cajsa Jahn och psykologen David Edfelt har genom sina arbeten m\u00f6tt m\u00e5nga familjer med barn som har neuropsykiatriska diagnoser som autism och adhd. De har st\u00f6tt p\u00e5 en \u00e5terkommande utmaning \u2013 att f\u00f6r\u00e4ldrar kan ha sv\u00e5rt att f\u00e5 till ett bra samtal med sitt barn, ber\u00e4ttar de f\u00f6r Special Nest under ett videosamtal.<\/p>\n
Med deras nya bok Fr\u00e5n tjat till prat i familjer med NPF<\/strong> hoppas de kunna st\u00f6tta f\u00f6r\u00e4ldrar att l\u00e4ttare n\u00e5 fram till sina barn med hj\u00e4lp av enkla samtalsmetoder \u2013 och i sin tur ocks\u00e5 hj\u00e4lpa barnet att kunna uttrycka sig b\u00e4ttre. Allting f\u00f6r att undvika on\u00f6diga missf\u00f6rst\u00e5nd och konflikter i vardagen.<\/p>\n \u2013 I boken har vi samlat metoder och strategier som skulle kunna vara till hj\u00e4lp i vilka familjer som helst, men de h\u00e4r barnen krockar oftare med tillvaron. Det g\u00f6r att kommunikationen\u00a0st\u00e4lls p\u00e5 sin spets och d\u00e5 \u00e4r ord ofta inte \u00e4r tillr\u00e4ckliga, konstaterar David Edfelt.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n M\u00e5nga ord kan skapa f\u00f6rvirring<\/strong> \u2013 Vi brukar s\u00e4ga: sila snacket och s\u00e4g bara som det \u00e4r, s\u00e4ger hon.<\/p>\n Cajsa Jahn nickar inst\u00e4mmande och till\u00e4gger att det finns en risk att orden bara sk\u00f6ljer \u00f6ver barnet. Ett vanligt scenario n\u00e4r barnet kommer hem fr\u00e5n skolan \u00e4r att f\u00f6r\u00e4ldern i all v\u00e4lmening fr\u00e5gar: hur var skolan i dag? Men fr\u00e5gan i sig \u00e4r stor, barnet kanske inte vet vad hen ska svara, eller s\u00e5 har barnet haft en jobbig dag och vill inte prata om det<\/p>\n \u2013 S\u00e5 d\u00e5 fr\u00e5gar f\u00f6r\u00e4ldern ist\u00e4llet vad barnet \u00e5t till lunch. Det \u00e4r l\u00e4ttare att svara p\u00e5, men det blir en stolpighet i samtalet. D\u00e5 \u00e4r det bra att ta till andra metoder och strategier f\u00f6r att n\u00e5 barnet, s\u00e4ger Cajsa Jahn.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n B\u00f6rja med det som \u00e4r enkelt<\/strong> \u2013 Du beh\u00f6ver inte s\u00e5 mycket grejer, ett papper och penna eller figur. Ju tidigare du b\u00f6rjar desto l\u00e4ttare blir det, s\u00e4ger Malin Reutersw\u00e4rd.<\/p>\n En metod som \u00e4r bra att b\u00f6rja med eftersom det \u00e4r n\u00e5got m\u00e5nga k\u00e4nner till, \u00e4r skalor.<\/p>\n \u2013 Och det beh\u00f6ver inte vara med en tiogradig skala, det kan exempelvis g\u00f6ras med en glad eller ledsen gubbe, eller en tumme upp eller ner, s\u00e4ger David Edfelt.<\/p>\n \u2013 Och ist\u00e4llet f\u00f6r att anv\u00e4nda skalor f\u00f6r att f\u00f6rklara k\u00e4nslor, b\u00f6rja med n\u00e5got enkelt som att barnet f\u00e5r betygs\u00e4tta en glass, s\u00e4ger Malin Reutersw\u00e4rd.<\/p>\n Ett annat s\u00e4tt att komma ig\u00e5ng \u00e4r att i fickan ha en liten figur som man enkelt kan ta upp i stunden och b\u00f6rja prata igenom. Figuren kan anv\u00e4ndas som avledning n\u00e4r ni fastnar i samtalet: \u201dR\u00e4vis h\u00e4r vill s\u00e4ga n\u00e5got\u201d, f\u00f6rklarar Malin Reutersw\u00e4rd.<\/p>\n \u2013 Det blir ofta l\u00e4ttare att samtala n\u00e4r man pratar genom n\u00e5got. Och du kan sl\u00e4nga in en figur n\u00e4rsomhelst: \u201dVad tyckte R\u00e4vis om det h\u00e4r?\u201d. Lekfullheten \u00e4r till stor hj\u00e4lp. M\u00e5nga anv\u00e4nder sig av den n\u00e4r barnen \u00e4r riktigt sm\u00e5, men tappar den med tiden, s\u00e4ger David Edfelt.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Vikten av att beh\u00e5lla lugnet<\/strong> \u2013 Det finns lite olika s\u00e4tt att ha samtal men det viktiga \u00e4r att vi vuxna beh\u00e5ller lugnet, \u00e4r nyfikna och att vi \u00e4r medvetna om att bakom ett barns handlingar s\u00e5 finns ett behov, s\u00e4ger David Edfelt och forts\u00e4tter:<\/p>\n \u2013 Tagga ner, jag kan inte nog po\u00e4ngtera det. Om du ska ritprata, anv\u00e4nd exempelvis en pratbubbla och en streckgubbe. Det handlar om att v\u00e5ga vara lekfull och hitta n\u00e5got som fungerar.<\/p>\n \u2013 F\u00f6r oss \u00e4r det viktigt att barns r\u00f6ster ska f\u00e5 h\u00f6ras. Och att du som vuxen f\u00e5r barnet att k\u00e4nna: \u201ddu vill mig v\u00e4l\u201d, s\u00e4ger Cajsa Jahn.<\/p>\n 2 tips p\u00e5 samtalsmetoder \u2013 ritprat och sociala manus<\/strong><\/p>\n Boken lyfter allts\u00e5 tretton samtalsmetoder som kan st\u00f6tta kommunikationen mellan f\u00f6r\u00e4ldrar och barn. H\u00e4r tipsar Malin Reutersw\u00e4rd, Cajsa Jahn och David Edfelt om tv\u00e5 av dem. Hur funkar ritprat och sociala manus, och i vilka situationer kan de anv\u00e4ndas?<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Ritprat i korthet S\u00e5 kan ritprat anv\u00e4ndas \u00a0<\/p>\n Sociala manus i korthet S\u00e5 kan sociala manus anv\u00e4ndas
Ett vanligt misstag bland m\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ldrar till barn med npf, ber\u00e4ttar Malin Reutersw\u00e4rd, \u00e4r att de anv\u00e4nder f\u00f6r m\u00e5nga ord n\u00e4r de pratar. Detta kan skapa f\u00f6rvirring och stress och\u00a0paradoxalt nog f\u00f6rsv\u00e5ra samtalet.<\/p>\n
I boken lyfter f\u00f6rfattarna tretton samtalsmetoder \u2013\u00a0allt fr\u00e5n ritprat till motiverande samtal \u2013 som p\u00e5 olika s\u00e4tt underl\u00e4ttar kommunikationen n\u00e4r barnet till exempel har sv\u00e5rt att beh\u00e5lla fokus eller k\u00e4mpar med det sociala samspelet. Men att som f\u00f6r\u00e4lder komma ig\u00e5ng och b\u00f6rja anv\u00e4nda metoderna kan inneb\u00e4ra att ta sig \u00f6ver en tr\u00f6skel. B\u00f6rja med det som \u00e4r l\u00e4ttast, ber\u00e4ttar f\u00f6rfattarna. \u00a0<\/p>\n
N\u00e5got som Cajsa Jahn, Malin Reutersw\u00e4rd och David Edfelt \u00e5terkommer \u00e4r att den vuxnas bem\u00f6tande har stor betydelse \u2013 att ta det lugnt, lyssna och inte stressa fram n\u00e5gonting.<\/p>\n
Cajsa Jahn: <\/strong>Ritprat \u00e4r ett samtal d\u00e4r du ritar och pratar samtidigt genom enkla teckningar. Har man inte gjort det kan det verka sv\u00e5rt, men det r\u00e4cker med en streckgubbe och en pratbubbla.
David Edfelt:<\/strong> Det beh\u00f6ver inte ta mycket tid utan du kan rita v\u00e4ldigt enkelt. Om du ska beskriva en situation som barnet har varit med om kan du rita en cirkel och s\u00e4ga \u201dh\u00e4r var du\u201d och s\u00e5 ritar du en till cirkel bredvid: \u201doch d\u00e5 kom Erik dit. Vad t\u00e4nkte du d\u00e5? Vad gjorde du d\u00e5? Hur blev det d\u00e5 f\u00f6r dig?\u201d.
\u00a0<\/p>\n
Cajsa Jahn:<\/strong> Ritprat kan fungera i olika \u00e5ldrar och ha olika funktioner, b\u00e5de som f\u00f6rberedelse inf\u00f6r en situation och f\u00f6r att l\u00f6sa konflikter i stunden.
David Edfelt:<\/strong> En situation d\u00e4r du kan anv\u00e4nda ritprat \u00e4r inf\u00f6r att ni ska p\u00e5 farmors f\u00f6delsedagskalas. Barnet beh\u00f6ver kunna skapa sig egna bilder. Vad kommer h\u00e4nda p\u00e5 kalaset? Vad kan vara jobbigt f\u00f6r barnet n\u00e4r ni \u00e4r d\u00e4r? Kalaset kan till exempel inneb\u00e4ra mycket v\u00e4ntan, det tycker inte barnet om, vad kan barnet g\u00f6ra d\u00e5?
Malin Reutersw\u00e4rd:<\/strong> Om du sedan tidigare vet att en situation kommer att vara sv\u00e5r f\u00f6r barnet kan du i f\u00f6rv\u00e4g f\u00f6rebygga en konflikt genom att rita upp situationen: \u201ds\u00e5 h\u00e4r blev det d\u00e5, hur kan vi g\u00f6ra n\u00e4sta g\u00e5ng?\u201d.<\/p>\n
Cajsa Jahn:<\/strong> Sociala manus \u00e4r en lapp med enkla instruktioner till barnet som barnet kan ha i fickan och enkelt ta upp. Det \u00e4r bra att anv\u00e4nda n\u00e4r barnet har sv\u00e5righeter i socialt samspel, och hamnar i situationer d\u00e4r barnet inte vet vad hen ska s\u00e4ga eller svara.
\u00a0<\/p>\n
Malin Reutersw\u00e4rd:<\/strong> Det kan till exempel vara i aff\u00e4ren f\u00f6r att barnet ska veta hur hen ska betala. Men det kan ocks\u00e5 vara till hj\u00e4lp n\u00e4r barnet ska inleda ett samtal. Barnet kanske ser att kompisarna leker efter skolan men kommer sj\u00e4lv aldrig till skott eftersom hen inte vet vad hen ska s\u00e4ga. D\u00e5 kan det vara bra att ha en fusklapp: \u201dVill du f\u00f6lja med efter skolan?\u201d. Och om klasskompisen s\u00e4ger nej: \u201dOkej, hoppas vi kan ses en annan dag\u201d.<\/p>\n