{"id":76987,"date":"2025-11-10T12:31:08","date_gmt":"2025-11-10T12:31:08","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/76987\/"},"modified":"2025-11-10T12:31:08","modified_gmt":"2025-11-10T12:31:08","slug":"de-flesta-daggdjur-skrattar-forskning-se","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/76987\/","title":{"rendered":"De flesta d\u00e4ggdjur skrattar – forskning.se"},"content":{"rendered":"

M\u00e5nga h\u00e4vdar att vi m\u00e4nniskor g\u00e4rna f\u00f6rm\u00e4nskligar djurs beteenden. Men hur \u00e4r det egentligen med skrattet \u2013 \u00e4r det n\u00e5got unikt f\u00f6r m\u00e4nniskan eller kan djur ocks\u00e5 skratta?
\u2013 Aristoteles menade att det bara var m\u00e4nniskan som skrattar, men han hade fel, s\u00e4ger Peter G\u00e4rdenfors, professor emeritus<\/a> i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.<\/p>\n

Forskningen visar att de flesta d\u00e4ggdjur skrattar, och \u00e4ven n\u00e5gra f\u00e5glar som den nyzeel\u00e4ndska lekfulla papegojan kea (nestor notabilis). Skillnaden \u00e4r att gemene man ofta inte uppfattar djurens skratt, eftersom det tar sig andra uttryck \u00e4n m\u00e4nniskans bubblande gl\u00e4dje.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4stan alla d\u00e4ggdjur skrattar tyst eller p\u00e5 andra s\u00e4tt \u00e4n vi m\u00e4nniskor. Undantaget \u00e4r elefanter och sj\u00f6lejon som skrattar h\u00f6gt, allts\u00e5 precis som vi m\u00e4nniskor, s\u00e4ger Peter G\u00e4rdenfors, professor<\/a> emeritus i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.<\/p>\n

Han visar en filmsnutt med ett sj\u00f6lejon som mjukt rullar ner f\u00f6r en sluttning.<\/p>\n

\u2013 Allts\u00e5 precis som ett barn kan g\u00f6ra f\u00f6r att roa sig sj\u00e4lv. Men v\u00e4l nere vid strandkanten finns turister och en kvinna som badar i vattnet. Sj\u00f6lejonet dyker ner under ytan f\u00f6r att pl\u00f6tsligt dyka upp intill kvinnan som blir r\u00e4dd varvid sj\u00f6lejonet skrattar h\u00f6gljutt, s\u00e4ger Peter G\u00e4rdenfors.<\/p>\n

Forskning som vaknat till liv<\/p>\n

En av st\u00f6testenarna inom forskning om skratt hos djur var l\u00e4nge att avg\u00f6ra om det verkligen var skratt \u2013 eller bara ett l\u00e4te som betydde n\u00e5got annat.<\/p>\n

Ett genombrott kom f\u00f6r n\u00e5gra decennier sedan n\u00e4r forskarna Jaak Panksepp och Jeff Burgdorf, verksamma i huvudsak i USA, uppt\u00e4ckte att r\u00e5ttor gav ifr\u00e5n sig ett h\u00f6gfrekvent ljud n\u00e4r de lekte.<\/p>\n

Ljudet l\u00e5g p\u00e5 omkring 50 kilohertz, allts\u00e5 l\u00e5ngt \u00f6ver m\u00e4nniskans h\u00f6rselgr\u00e4ns p\u00e5 cirka 20 kilohertz.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r de sedan kittlade r\u00e5ttorna p\u00e5 magen blev det h\u00f6gfrekventa ljudet allt intensivare, och forskarna f\u00f6rstod att de var n\u00e5got p\u00e5 sp\u00e5ren. Jaak Panksepp satte sedan upp 12 kriterier f\u00f6r vad som kan r\u00e4knas som skratt, s\u00e4ger Peter G\u00e4rdenfors.<\/p>\n

Ungef\u00e4r 20 \u00e5r senare tog forskarna Gregory A. Bryant och Sasha Winkler, \u00e4ven de verksamma p\u00e5 andra sidan Atlanten, fram en \u00f6versikt \u00f6ver 65 olika d\u00e4ggdjurs leksignaler, en k\u00e4nguruarts och fyra f\u00e5gelarters.<\/p>\n

Hundars fl\u00e4mtande, papegojors g\u00e4lla rop och r\u00e5ttors pipande ultraljud \u00e4r alla exempel p\u00e5 ljud som kan ses som motsvarigheter till m\u00e4nniskans skratt.<\/p>\n

\"\"N\u00e4r r\u00e5ttor leker eller blir kittlade p\u00e5 magen ger de ifr\u00e5n sig ett h\u00f6gfrekvent ljud som kan ses som en motsvarighet till m\u00e4nniskans skratt. Bild: Depositphotos<\/p>\n

Ett \u00e4kta skratt binder samman<\/p>\n

\u2013 Det finns alltid en koppling mellan lek och skratt. Kittling eller brottningslek \u00e4r kanske de mest grundl\u00e4ggande beteendena som f\u00e5r b\u00e5de m\u00e4nniskor och djur att skratta, s\u00e4ger Peter G\u00e4rdenfors.<\/p>\n

Andra kriterier \u00e4r att skrattet uppst\u00e5r som reaktion p\u00e5 n\u00e5got \u00f6verraskande, alltid i ett socialt sammanhang \u2013 och aldrig vid sm\u00e4rta eller fara.<\/p>\n

\u2013 Skrattet bjuder in till lek och ber\u00e4ttar samtidigt: \u201dJag \u00e4r varken farlig eller r\u00e4dd \u2013 vi kan forts\u00e4tta leken\u201d.<\/p>\n

Forskning visar ocks\u00e5 att den spontana leken hos barn och djurungar \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r b\u00e5de motorik, social tr\u00e4ning och f\u00f6rm\u00e5gan att skapa relationer.<\/p>\n

Ett av Panksepps kriterier \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r skrattets roll som socialt kitt, som minskar risken f\u00f6r aggressivitet och konflikter. Men skrattet \u00e4r ocks\u00e5 \u00e5ldersrelaterat.<\/p>\n

\u2013 Barn skrattar mycket mer \u00e4n vuxna. I puberteten f\u00f6rsvinner mycket av den spontana leken. Den ers\u00e4tts av organiserad lek, som sport, samt humor i form av sk\u00e4mt och ordvitsar. Vuxna skrattar via humorn \u2013 men djur leker, s\u00e4ger Peter G\u00e4rdenfors.<\/p>\n

Slapstick g\u00e5r hem hos b\u00e5de djur och m\u00e4nniskor<\/p>\n

Vi delar dock f\u00f6rm\u00e5gan att skratta \u00e5t slapstick med vissa djur.<\/p>\n

\u2013 Precis som vi skrattar \u00e5t Charlie Chaplin kan apor skratta n\u00e4r n\u00e5gon ramlar ur en gren. Och liksom m\u00e4nniskor kan de tycka att det \u00e4r roligt att skr\u00e4mma n\u00e5gon \u2013 s\u00e5 l\u00e4nge det inte blir farligt, s\u00e4ger Peter G\u00e4rdenfors.<\/p>\n

M\u00e4nniskan \u00e4r mycket k\u00e4nslig f\u00f6r skillnaden mellan \u00e4kta och falskt skratt. Ett genuint skratt smittar. Vi dras instinktivt till den som skrattar och barn f\u00f6redrar ocks\u00e5 vuxna som skrattar naturligt.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r Panksepp gjorde experimentet med r\u00e5ttorna s\u00e5g han att r\u00e5ttungarna s\u00f6kte sig mer till handen som kittlade dem \u00e4n till handen som bara klappade dem, ber\u00e4ttar G\u00e4rdenfors.<\/p>\n

Men alla skratt \u00e4r inte positiva. Nerv\u00f6sa skratt kan uppfattas som inst\u00e4llsamma, och h\u00e5nfulla skratt kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att utesluta och f\u00f6rl\u00f6jliga snarare \u00e4n f\u00f6r att binda samman.<\/p>\n

Att b\u00e5de d\u00e4ggdjur och f\u00e5glar kan skratta tyder p\u00e5 att skrattet \u00e4r en gammal evolution\u00e4r f\u00f6rm\u00e5ga som naturen har valt att bevara. Det \u00e4r b\u00e5de gl\u00e4dje, lek och samh\u00f6righet \u2013 men ocks\u00e5 ett komplext socialt verktyg.<\/p>\n

\u2013 Vi vet inte exakt varf\u00f6r skrattet fungerar som det g\u00f6r, men det verkar vara n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r b\u00e5de m\u00e4nniskor och djur, s\u00e4ger Peter G\u00e4rdenfors.<\/p>\n

Denna artikel var f\u00f6rst publicerad p\u00e5 Lunds universitetets webbplats. Text: Gisela Lindberg<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"M\u00e5nga h\u00e4vdar att vi m\u00e4nniskor g\u00e4rna f\u00f6rm\u00e4nskligar djurs beteenden. Men hur \u00e4r det egentligen med skrattet \u2013 \u00e4r…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":76988,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[14],"tags":[928,22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20,51,52,53,54],"class_list":{"0":"post-76987","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-varlden","8":"tag-aterpublicerad","9":"tag-breaking-news","10":"tag-breakingnews","11":"tag-featured-news","12":"tag-featurednews","13":"tag-headlines","14":"tag-huvudnyheter","15":"tag-latest-news","16":"tag-latestnews","17":"tag-main-news","18":"tag-mainnews","19":"tag-news","20":"tag-nyheter","21":"tag-rubriker","22":"tag-se","23":"tag-svenska","24":"tag-sverige","25":"tag-sweden","26":"tag-swedish","27":"tag-top-stories","28":"tag-topstories","29":"tag-varlden","30":"tag-world","31":"tag-world-news","32":"tag-worldnews"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115525417994666455","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/76987","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=76987"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/76987\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/76988"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=76987"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=76987"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=76987"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}