{"id":78324,"date":"2025-11-12T05:16:06","date_gmt":"2025-11-12T05:16:06","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/78324\/"},"modified":"2025-11-12T05:16:06","modified_gmt":"2025-11-12T05:16:06","slug":"kan-ratt-belysning-ge-barn-med-autism-battre-somn-forskning-pagar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/78324\/","title":{"rendered":"Kan r\u00e4tt belysning ge barn med autism b\u00e4ttre s\u00f6mn? Forskning p\u00e5g\u00e5r"},"content":{"rendered":"<p>En sak \u00e4r s\u00e4ker, s\u00f6mnproblem \u00e4r vanliga hos barn med autism \u2013 uppskattningarna av s\u00f6mnproblemens f\u00f6rekomst varierar mellan 40 och 80 procent. Kroppens egna s\u00f6mnhormon melatonin<strong> <a href=\"https:\/\/www.specialnest.se\/liv-hem\/hjalp-ditt-barn-med-autism-att-sova-battre-8-tips-fran-experten\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">funkar delvis annorlunda<\/a><a href=\"https:\/\/www.specialnest.se\/liv-hem\/hjalp-ditt-barn-med-autism-att-sova-battre-8-tips-fran-experten\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\"> <\/a><\/strong>hos personer med autism och f\u00f6rskrivs i <a href=\"https:\/\/lakartidningen.se\/vetenskap\/forsaljningen-av-melatonin-okar\/\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">allt h\u00f6gre utstr\u00e4ckning<\/a> till barn och unga. M\u00f6rker \u00e4r den naturliga k\u00e4llan till bildandet av melatonin, den naturliga f\u00f6ljdfr\u00e5gan blir d\u00e4rf\u00f6r om s\u00f6mnen kan bli b\u00e4ttre hos barn med autism om belysningen i hemmet optimeras. Det ska en svensk-dansk forskargrupp nu b\u00f6rja ta reda p\u00e5.<\/p>\n<p>\u2013 Generellt i Skandinavien finns det problem eftersom dagarna och n\u00e4tternas l\u00e4ngd fluktuerar \u00f6ver \u00e5ret. Vi vet att personer med autism har det \u00e4nnu v\u00e4rre med s\u00f6mnen, s\u00e4ger Niko Gentile som \u00e4r lektor vid Lunds universitet och ledare f\u00f6r forskningsprojektet.<\/p>\n<p>En annan faktor som bidrar till att barn med autism \u00e4r en extra intressant grupp att studera \u00e4r att m\u00e5nga \u00e4r hemma i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning, med rutiner som kan vara ganska stabila dag efter dag.<\/p>\n<p>\u2013 Kanske kan barn med autism f\u00e5 st\u00f6rre f\u00f6rdelar av belysningssystemet, funderar Niko Gentile.<\/p>\n<p>\u00a0<\/p>\n<p><strong>Belysningssystem installerat hos familjerna<\/strong><br \/>Med hj\u00e4lp av f\u00f6reningarna Autism Sk\u00e5ne och Mitt Speciella Barn har 26 barn fr\u00e5n 23 familjer i Malm\u00f6, Lund samt Helsingborgstrakten rekryterats till pilotstudien, och 15 av dessa familjer har ett barn som diagnostiserats med autism av h\u00f6gre sv\u00e5righetsgrad. Niko Gentile ber\u00e4ttar att familjer har visat ett enormt intresse f\u00f6r att medverka i studien, m\u00e5nga barn lider av stora s\u00f6mnst\u00f6rningar och har exempelvis tyngdt\u00e4cken och melatoninrecept.<\/p>\n<p>\u2013 Familjerna har varit extremt dedikerade och bra p\u00e5 att f\u00f6lja instruktionerna, och har \u00f6ppnat sina hem f\u00f6r oss. Det m\u00e5ste vi tacka f\u00f6r, s\u00e4ger Niko Gentile.<\/p>\n<p>Belysningssystemet som anv\u00e4nds i pilotstudien har utv\u00e4rderats i tidigare studier, finns i handeln och kostar ungef\u00e4r 2\u00a0500 kronor. Detta belysningssystem har installerats i barnets sovrum samt i vardagsrummet, och har programmerats f\u00f6r att sakta men s\u00e4kert ge starkt ljus p\u00e5 morgonen och successiv mysbelysning p\u00e5 kv\u00e4llen. Det ska helt enkelt efterlikna ljusf\u00f6rh\u00e5llanden som kan r\u00e5da utomhus.<\/p>\n<p>F\u00f6r att m\u00e4ta barnets s\u00f6mn ska f\u00f6r\u00e4ldrarna intervjuas samt f\u00f6ra veckodagbok, dessutom har m\u00e4tsensorer installerats under barnets b\u00e4ddmadrass. Sensorerna ger s\u00f6mndata som k\u00e4nns igen fr\u00e5n smartklockor, s\u00e5som tid i s\u00e4ngen och rastl\u00f6shet.<\/p>\n<p>\u2013 Metoden kan vara lite problematisk: barnen kan vakna, l\u00e4mna s\u00e4ngen och sova hos f\u00f6r\u00e4ldrarna. N\u00e5gra r\u00f6r sig mycket i s\u00e4ngen och ligger hopkrupna p\u00e5 gaveln bortom sensorerna. F\u00f6r\u00e4ldrarna fyller i en veckodagbok som ska justera f\u00f6r eventuella avvikelser i s\u00f6mnen, till exempel f\u00f6rkylningar eller vistelser p\u00e5 LSS-boende, ber\u00e4ttar Niko Gentile.<\/p>\n<p>\u00a0<\/p>\n<p><strong>Exakt orsak kan inte fastsl\u00e5s \u2013 \u00e4n<\/strong><br \/>Forskarna har f\u00f6rs\u00f6kt minska risken f\u00f6r att sj\u00e4lva introduktionen av sensorerna och belysningen p\u00e5verkar forskningsresultatet. Madrassens sensorer m\u00e4ter s\u00f6mnkvalit\u00e9n ett par veckor innan inomhusbelysningen f\u00f6r\u00e4ndras, dessutom har belysningen funnits i huset n\u00e5gra veckor innan de faktiskt b\u00f6rjar anv\u00e4ndas. F\u00f6r att minska risken f\u00f6r starkt ljus n\u00e4ra l\u00e4ggdags ombeds f\u00f6r\u00e4ldrarna att undvika sk\u00e4rmtid f\u00f6r barnen tv\u00e5 timmar innan l\u00e4ggdags.<\/p>\n<p>Niko Gentile h\u00e5ller med om att det kan vara sv\u00e5rt att fastsl\u00e5 om eventuell f\u00f6rb\u00e4ttrad s\u00f6mn beror p\u00e5 sj\u00e4lva belysningen, eller f\u00f6rb\u00e4ttrad s\u00e5 kallad s\u00f6mnhygien s\u00e5som minskad sk\u00e4rmtid och lugna rutiner kring l\u00e4ggdags. Han s\u00e4ger att forskarna bakom denna studie har teknisk bakgrund och kommer d\u00e4rf\u00f6r inte kunna utr\u00f6na exakt varf\u00f6r interventionerna har eventuell effekt.<\/p>\n<p>\u2013 Vi \u00e4r inte helt s\u00e4kra p\u00e5 varf\u00f6r belysning funkar. \u00c4r det biologiskt, psykologiskt eller placebo? Hade exempelvis ljud kunnat ha liknande effekt p\u00e5 s\u00f6mn och vakenhet? Den h\u00e4r studien \u00e4r ett pilotprojekt, om resultatet \u00e4r lovande t\u00e4nker vi s\u00f6ka forskningsmedel tillsammans med medicinska fakulteter och andra discipliner f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r belysningssystemet funkar.<\/p>\n<p>\u00a0<\/p>\n<p><strong>Blir mest sannolikt egenv\u00e5rdsalternativ<\/strong><br \/>Om det s\u00e5 sm\u00e5ningom visar sig att belysningssystemet kan vara en viktig pusselbit f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra s\u00f6mnen hos barn med autism, s\u00e5 tvivlar Niko Gentile p\u00e5 att belysning kommer distribueras via v\u00e5rden. Det mest sannolika \u00e4r att belysning blir ett egenv\u00e5rdsalternativ likt tyngdt\u00e4cken, som f\u00f6r <strong><a href=\"https:\/\/www.specialnest.se\/liv-hem\/studie-barn-med-adhd-och-somnproblem-blir-hjalpta-av-tyngdtacken\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">n\u00e5gra \u00e5r sedan utgick som f\u00f6rskrivbart hj\u00e4lpmedel<\/a><\/strong>.<\/p>\n<p>\u2013 Belysning kan inte ers\u00e4tta l\u00e4kemedel f\u00f6r att sova, men kanske bli ett hj\u00e4lpmedel, s\u00e4ger han.<\/p>\n<p>I mars 2026 v\u00e4ntas de f\u00f6rsta resultaten av pilotstudien. I forskargruppen ing\u00e5r Niko Gentile, Luca Zaniboni, Myriam Aries, Marie-Claude Dubois, Mohamed Askalani och Daniel Sabado Manansala. Finansi\u00e4r \u00e4r den privata stiftelsen Bertil och Britt Svenssons stiftelse f\u00f6r belysningsteknik.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"En sak \u00e4r s\u00e4ker, s\u00f6mnproblem \u00e4r vanliga hos barn med autism \u2013 uppskattningarna av s\u00f6mnproblemens f\u00f6rekomst varierar mellan&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":78325,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[632,113,112,439,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-78324","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-forskning","9":"tag-halsa","10":"tag-health","11":"tag-liv-hem","12":"tag-se","13":"tag-svenska","14":"tag-sverige","15":"tag-sweden","16":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115535032049417625","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78324","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=78324"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78324\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/78325"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=78324"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=78324"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=78324"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}