![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/sdlODwfuwx_hhU-nh-1080x810.jpg\")
F\u00f6rdrivna familjer fr\u00e5n el-Fasher i ett flyktingl\u00e4ger d\u00e4r de s\u00f6kt skydd fr\u00e5n strider mellan regeringsstyrkorna och RSF, i Tawila, Darfurregionen. Foto: AP<\/p>\nF\u00f6r att i n\u00e5gon m\u00e5n kunna f\u00f6rst\u00e5 vad som h\u00e4nder i Sudan m\u00e5ste man ha spelplanen klar f\u00f6r sig, och den \u00e4r inte alldeles l\u00e4ttbegriplig. Landet var l\u00e4nge det till ytan st\u00f6rsta i Afrika. N\u00e4r det 22 \u00e5r l\u00e5nga inb\u00f6rdeskriget upph\u00f6rde 2005 f\u00f6ljde en politisk process som utmynnade i att Sudan delades n\u00e4stan p\u00e5 mitten. Republiken Sydsudan skapades, befolkad s\u00e5 gott som helt av svarta, icke-muslimer. <\/p>\n
Det kvarvarande Sudan bebos till st\u00f6rsta del av muslimer, men etniskt \u00e4r det ingen enhetlig befolkning. Det finns svarta, gyllenbruna och t\u00e4mligen ljushyllta sudaneser och skiftningen i kul\u00f6r \u00e4r inte ov\u00e4sentlig. Den \u00e4r en mark\u00f6r som sudaneserna sj\u00e4lva kan f\u00f6rst\u00e5 och tolka. Det m\u00e5nghundra\u00e5riga slaveriet som ut\u00f6vades av ljusa muslimer fr\u00e5n norr och drabbade svarta icke-muslimer i s\u00f6dern skapade ett slags kulturell v\u00e4rderingsnorm som fortfarande i dag g\u00f6r det sv\u00e5rt f\u00f6r svarta sudaneser att h\u00e4vda sig, \u00e4ven om de \u00e4r muslimer. F\u00f6renklat kan man s\u00e4ga att Sudan \u00e4r ett ganska rasistiskt samh\u00e4lle. <\/p>\n
Inom statsvetenskapen talar man ibland om centrum och periferi n\u00e4r man vill f\u00f6rklara oj\u00e4mnheter i resursf\u00f6rdelningen inom ett land. Sudan \u00e4r ett utm\u00e4rkt exempel p\u00e5 det. Centrum utg\u00f6rs av huvudstaden Khartoum och den b\u00f6rdiga Nildalen, d\u00e4r m\u00e5nga av de mest f\u00f6rm\u00f6gna sudaneserna bor. Ju l\u00e4ngre bort i landets periferi man kommer, desto fattigare \u2013 och \u00e4ven torrare \u2013 blir det och desto mindre makt och myndighet ut\u00f6vas av centralregeringen. <\/p>\n
I ett land med tydliga skillnader mellan centrum och periferi finns det alltid en risk f\u00f6r fragmentering, allts\u00e5 splittring orsakad av politisk separatism. Det \u00e4r det vi nu bevittnar i Sudan. Delandet av landet 2011 var en tydlig fragmentering, p\u00e5hejad av det internationella samfundet, och ingen ska bli f\u00f6rv\u00e5nad om andra delar av landet st\u00e5r p\u00e5 tur. Tydligast \u00e4r detta kanske i regionen Darfur l\u00e4ngst bort i v\u00e4ster, som fram till 1916 utgjorde ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt sultanat. Huvudstaden El Fasher, bel\u00e4gen i en oas, var under flera hundra \u00e5r transitort f\u00f6r den lukrativa slavhandeln i Nordafrika, d\u00e4rifr\u00e5n s\u00e5ldes slavar vidare till andra muslimska l\u00e4nder. <\/p>\n
F\u00f6rdrivna familjer fr\u00e5n el-Fasher i ett flyktingl\u00e4ger d\u00e4r de s\u00f6kt skydd fr\u00e5n strider mellan regeringsstyrkorna och RSF, i Tawila, Darfurregionen. Foto: AP<\/p>\n
Folket i s\u00f6dra Darfur \u00e4r mestadels fattiga jordbrukare med boskapssk\u00f6tsel som bisyssla. De brukar beskrivas som svarta afrikaner. Norra Darfur bebos till stor del av boskapssk\u00f6tande folk som ofta ben\u00e4mns araber, etniskt \u00e4r de besl\u00e4ktade med folkgrupper i Libyen. H\u00e4r finns gamla och st\u00e4ndigt uppblossande konflikter mellan jordbrukare och boskapssk\u00f6tare. <\/p>\n
N\u00e4r torka och missv\u00e4xt blev allt frekventare under slutet av 1900-talet \u00f6kade konkurrensen om betesmark och odlingsmark. Jordbrukarna i s\u00f6dra Darfur bildade rebellgrupper som tog till vapen mot det som de uppfattade som ett or\u00e4ttvist centralstyre. I b\u00f6rjan av millenniet attackerade rebellerna regeringsinstallationer, men i st\u00e4llet f\u00f6r att skicka arm\u00e9n f\u00f6r att sl\u00e5 ned upproret valde president Omar Bashir att bev\u00e4pna de boskapssk\u00f6tande araberna, som kom att g\u00e5 under namnet Janjawid. De r\u00f6rde sig till h\u00e4st och spred fruktan och d\u00f6d.\u00a0<\/p>\n
\nEn v\u00e5ldsam f\u00f6rst\u00f6relse\n<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/sdlYSTUTBSFhyo-nh-1080x720.jpg\")
Mohamed Hamdan Dagalo. Foto: Russian Foreign Ministry Press Service \/ AP<\/p>\n