![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/ab-icon-circle-quote@2x.png\"){kind=icon}
<\/p>\nProfessorn: Undvik varje virussjukdom som kan undvikas<\/p>\n
Detta \u00e4r en debattartikel.<\/strong> Det \u00e4r skribenten som st\u00e5r f\u00f6r \u00e5sikterna som f\u00f6rs fram i texten, inte Aftonbladet.<\/p>\n share-arrowDela<\/p>\n unsaveSpara<\/p>\n expand-left<\/p>\n helsk\u00e4rm DEBATT. Virus \u00e4r en del av v\u00e5r vardag \u2013 s\u00e4rskilt under h\u00f6st och vinter n\u00e4r snuvan g\u00e5r runt p\u00e5 f\u00f6rskolor, arbetsplatser, \u00e4ldreboende och bussar. Just den h\u00e4r tiden p\u00e5 \u00e5ret kommer rapporterna om \u00f6kad spridning av influensa.<\/p>\n Men trots att vi levt med virus i miljontals \u00e5r, florerar fortfarande en rad seglivade myter om hur virus fungerar och hur vi b\u00f6r skydda oss. H\u00e4r reder vi ut fyra av de vanligaste missuppfattningarna.<\/strong><\/p>\n check Myt 1: \u201dDet \u00e4r bra att bli exponerad f\u00f6r virus \u2013 det st\u00e4rker immunf\u00f6rsvaret\u201d<\/strong><\/p>\n Den h\u00e4r id\u00e9n dyker upp g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng; att det \u00e4r nyttigt f\u00f6r kroppen att \u201dtr\u00e4na\u201d immunf\u00f6rsvaret genom att man uts\u00e4tts f\u00f6r infektioner. Men s\u00e5 enkelt \u00e4r det inte, enligt vetenskapen.<\/p>\n V\u00e5rt immunf\u00f6rsvar beh\u00f6ver visserligen tr\u00e4ning. Men det f\u00e5r det naturligt fr\u00e5n tidigt i livet genom vardagens kontakt med omgivningen och genom vaccinationer.<\/p>\n N\u00e4r infektionerna avl\u00f6ser varandra p\u00e5 f\u00f6rskolan eller arbetsplatsen kan man tyv\u00e4rr inte tr\u00f6sta sig med att immunf\u00f6rsvaret f\u00e5r sig en boost. S\u00e5 \u00e4r det inte \u2013 det finns tr\u00e5kigt nog inget \u201dbonus-system\u201d f\u00f6r den som haft m\u00e5nga infektioner.<\/p>\n pullquoteAtt bli sjuk inneb\u00e4r alltid en risk<\/p><\/blockquote>\n En annan missuppfattning \u00e4r att genomliden sjukdom ger b\u00e4ttre skydd \u00e4n vaccination mot samma sjukdom. Men att bli sjuk inneb\u00e4r alltid en risk. Smittsamma virus som RS, influensa eller covid-19 kan orsaka allvarliga komplikationer \u2013 ocks\u00e5 hos till synes helt friska personer. \u00c4ven vanliga virusinfektioner kan f\u00e5 f\u00f6ljder som hj\u00e4rnhinneinflammation, lunginflammation eller \u00f6roninflammation.<\/strong><\/p>\n Allts\u00e5 b\u00f6r man undvika varje virussjukdom som kan undvikas. Vacciner ger ett s\u00e4kert och kontrollerat s\u00e4tt att bygga immunitet. Inget vaccin sl\u00e4pps fram utan att ha genomg\u00e5tt noggranna granskningar, och endast vacciner d\u00e4r nyttan tydligt \u00f6verv\u00e4ger risken blir godk\u00e4nda.<\/p>\n check Myt 2: \u201dRS-virus drabbar bara sm\u00e5barn\u201d<\/strong><\/p>\n RS-virus (respiratoriskt syncytialvirus) \u00e4r k\u00e4nt som sp\u00e4dbarnsvirus. Och visst, det \u00e4r en av de vanligaste orsakerna till att sm\u00e5 barn f\u00e5r sv\u00e5r luftv\u00e4gsinfektion. Men myten att RS bara \u00e4r farligt f\u00f6r sm\u00e5 barn \u00e4r fel.<\/p>\n \u00c4ldre vuxna och personer med nedsatt immunf\u00f6rsvar drabbas ofta minst lika h\u00e5rt, ibland till och med v\u00e4rre. J\u00e4mf\u00f6rt med bebisar \u00e4r det signifikant fler \u00e4ldre som d\u00f6r till f\u00f6ljd av RS i Sverige varje \u00e5r. \u00c4r man \u00e4ldre \u00e4r man dessutom mer l\u00e4ttsmittad och symptomen sitter ofta kvar l\u00e4nge. Sannolikheten f\u00f6r samsjuklighet \u00e4r h\u00f6g, dvs har man flera diagnoser samtidigt kan RS f\u00f6rv\u00e4rra andra befintliga sjukdomar. <\/strong><\/p>\n F\u00f6r en \u00e4ldre person kan en RS-infektion inneb\u00e4ra samma risker som en influensa: lunginflammation, andningssv\u00e5righeter och sjukhusv\u00e5rd. Forskning visar ocks\u00e5 att RS varje \u00e5r orsakar tiotusentals d\u00f6dsfall bland \u00e4ldre globalt.<\/p>\n \u00c4ven h\u00e4r finns ett vaccin \u2013 inte minst vaccin som \u00e4r designade f\u00f6r \u00e4ldre.<\/p>\n check Myt 3: \u201dEfter en infektion \u00e4r man immun f\u00f6r alltid\u201d<\/strong><\/p>\n M\u00e5nga tror att n\u00e4r man haft en virusinfektion en g\u00e5ng, s\u00e5 \u00e4r man skyddad f\u00f6r livet mot den infektionen. Det st\u00e4mmer ibland \u2013 men l\u00e5ngt ifr\u00e5n alltid.<\/p>\n F\u00f6r vissa virus, som m\u00e4ssling, ger en genomg\u00e5ngen infektion ett livsl\u00e5ngt skydd mot sjukdomen. Men f\u00f6r m\u00e5nga andra virus fungerar det inte s\u00e5. Influensavirus till exempel f\u00f6r\u00e4ndras st\u00e4ndigt. Kroppen l\u00e4r sig k\u00e4nna igen den variant man smittats av, men n\u00e4r viruset muterar kan immunf\u00f6rsvaret ha sv\u00e5rare att k\u00e4nna igen den nya varianten. D\u00e4rf\u00f6r kan man bli sjuk flera g\u00e5nger \u2013 till och med inom samma s\u00e4song.<\/strong><\/p>\n Andra virus, som RS, ger kortvarigt skydd n\u00e4r man g\u00e5tt igenom sjukdomen. Men det skyddet r\u00e4cker bara n\u00e5gra m\u00e5nader till skillnad fr\u00e5n vaccin som skyddar i flera \u00e5r.<\/p>\n pullquoteKylan i sig orsakar ingen infektion<\/p><\/blockquote>\n Det finns ocks\u00e5 virus som inte ger sig av ens n\u00e4r infektionen verkar vara \u00f6ver. Ett tydligt exempel \u00e4r vattkoppor. Efter infektionen stannar viruset \u2019vilande\u2019 i kroppen livet ut. Det kan aktiveras igen och orsaka b\u00e4ltros, en sm\u00e4rtsam sjukdom som ofta drabbar \u00e4ldre vuxna. Det \u00e4r allts\u00e5 samma virus, men en ny manifestation av sjukdomen.<\/p>\n Att ett virus en g\u00e5ng slagit till betyder allts\u00e5 inte att kroppen alltid st\u00e5r rustad. F\u00f6r flera infektioner minskar immuniteten med tiden, och f\u00f6r dessa beh\u00f6vs p\u00e5fyllnadsdoser av vaccin f\u00f6r att h\u00e5lla skyddet uppe.<\/p>\n check Myt 4. Man blir f\u00f6rkyld av att bli kall<\/strong><\/p>\n \u201dS\u00e4tt p\u00e5 dig ordentligt, s\u00e5 du inte blir f\u00f6rkyld\u201d har nog de flesta f\u00f6r\u00e4ldrar sagt n\u00e5gon g\u00e5ng. Men det r\u00e4cker inte att bli kall och bl\u00f6t f\u00f6r att f\u00f6rkylningen ska sl\u00e5 till. Kylan i sig orsakar ingen infektion. Det kr\u00e4vs ett virus ocks\u00e5.<\/p>\n \u00c4nd\u00e5 \u00e4r f\u00f6rkylningar vanligare n\u00e4r det \u00e4r kallt. Det beror p\u00e5 att vi \u00e4r mer inomhus p\u00e5 vintern, t\u00e4tare tillsammans, och virus sprids l\u00e4ttare i torr luft.<\/strong><\/p>\n Dessutom p\u00e5verkas kroppens f\u00f6rsvar av att du fryser. Blodk\u00e4rlen i n\u00e4san drar ihop sig, det blir mindre blodfl\u00f6de och d\u00e4rmed f\u00e4rre immunceller i slemhinnan. Det i sin tur g\u00f6r att man blir mer mottaglig f\u00f6r eventuella virus. Kall och torr luft kan ocks\u00e5 irritera slemhinnor och g\u00f6ra det l\u00e4ttare f\u00f6r viruset att f\u00e5 f\u00e4ste.<\/p>\n Allt detta \u00e4r en p\u00e5minnelse om att v\u00e5rt immunf\u00f6rsvar \u00e4r dynamiskt \u2013 inte statiskt \u2013 och att vetenskapligt grundad f\u00f6rebyggande v\u00e5rd \u00e4r det b\u00e4sta skyddet, \u00e4ven mot gamla, bekanta virus.<\/p>\n Lennart Svensson<\/strong>, professor emeritus i virologi, Link\u00f6pings Universitet, Karolinska Institutet<\/p>\n expand-left<\/p>\n helsk\u00e4rm Vill du ocks\u00e5 debattera? S\u00e5 h\u00e4r g\u00f6r du om du vill skicka in debattartiklar och ins\u00e4ndare till Aftonbladet Debatt.<\/strong><\/p>\n arrow Debattartikel:<\/p>\n Skriv runt 3 500 tecken inklusive blanksteg och mejla texten till debatt@aftonbladet.se<\/p>\n Skicka med bild p\u00e5 dig sj\u00e4lv och kontaktuppgifter. Vi l\u00e4ser och svarar s\u00e5 fort vi kan, oftast inom 24 timmar.<\/p>\n arrow Replik:<\/p>\n Skriv max 2 000 tecken inklusive blanksteg och mejla texten till debatt@aftonbladet.se<\/p>\n L\u00e4s mer<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Professorn: Undvik varje virussjukdom som kan undvikas Detta \u00e4r en debattartikel. Det \u00e4r skribenten som st\u00e5r f\u00f6r \u00e5sikterna…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":78917,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-78916","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-se","11":"tag-svenska","12":"tag-sverige","13":"tag-sweden","14":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115538115210560819","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78916","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=78916"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/78916\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/78917"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=78916"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=78916"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=78916"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Trots att vi levt med virus i miljontals \u00e5r, florerar fortfarande en rad seglivade myter om hur virus fungerar och hur vi b\u00f6r skydda oss. H\u00e4r reder vi ut fyra av de vanligaste missuppfattningarna, skriver undertecknaren. Foto: Alamy<\/p>\n
<\/p>\n
Det r\u00e4cker inte att bli kall och bl\u00f6t f\u00f6r att f\u00f6rkylningen ska sl\u00e5 till. Kylan i sig orsakar ingen infektion. Det kr\u00e4vs ett virus ocks\u00e5, skriver professor Lennart Svensson.FAKTAS\u00e5 skriver du en debattartikel<\/p>\n