{"id":79716,"date":"2025-11-13T14:45:08","date_gmt":"2025-11-13T14:45:08","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/79716\/"},"modified":"2025-11-13T14:45:08","modified_gmt":"2025-11-13T14:45:08","slug":"fler-unga-far-diagnoserna-adhd-och-autism-varfor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/79716\/","title":{"rendered":"Fler unga f\u00e5r diagnoserna adhd och autism \u2013 varf\u00f6r?"},"content":{"rendered":"<p>Allt fler unga personer f\u00e5r diagnoserna adhd och autism. Varf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5? Det finns flera f\u00f6rklaringar utifr\u00e5n forskningen p\u00e5 omr\u00e5det, s\u00e4ger psykologen och forskaren Sebastian Lundstr\u00f6m vid Lunds universitet.<\/p>\n<p>Det g\u00e5r inte att undvika fr\u00e5gan som v\u00e4ldigt m\u00e5nga st\u00e4ller sig \u2013 och som tyckare med olika agendor har olika svar p\u00e5: Varf\u00f6r \u00f6kar adhd- och autismdiagnoser, inte bara i Sverige utan i hela v\u00e4rlden?<\/p>\n<p>Sebastian Lundstr\u00f6m \u00e4r psykolog inom barn- och ungdomspsykiatri och adjungerad <a class=\"glossaryLink\" aria-describedby=\"tt\" data-cmtooltip=\"&lt;div class=glossaryItemBody&gt; Professor \u00e4r den h\u00f6gsta titeln p\u00e5 universitet eller h\u00f6gskola. Professorn forskar, undervisar och handleder doktorander.&lt;br\/&gt;I  ...&lt;\/div&gt;&lt;div class=glossaryTooltipMoreLinkWrapper&gt;&lt;a class=glossaryTooltipMoreLink href=https:\/\/forskning.se\/ordlista\/professor\/ &gt;L\u00e4s mer&lt;\/a&gt;&lt;\/div&gt;\" href=\"https:\/\/forskning.se\/ordlista\/professor\/\" data-mobile-support=\"0\" data-gt-translate-attributes=\"[{\" attribute=\"\" tabindex=\"0\" role=\"link\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">professor<\/a> vid Lunds universitet. Han forskar om autism och adhd vid Sk\u00e5nes universitetssjukhus och har \u00e5tminstone fyra delf\u00f6rklaringar som \u00e4r belagda.<\/p>\n<p>\u2013 F\u00f6r det f\u00f6rsta har vi blivit mycket b\u00e4ttre p\u00e5 att identifiera och st\u00e4lla diagnoserna. F\u00f6r 30 \u00e5r sedan var det knappt n\u00e5gon som hade h\u00f6rt talas om autism, s\u00e4ger Sebastian Lundstr\u00f6m.<\/p>\n<p>Diagnoser liknar varandra<\/p>\n<p>\u2013 En andra orsak \u00e4r att m\u00e5nga av dessa beteenden \u00e4r v\u00e4ldigt lika varandra, trots att de kallas olika saker, forts\u00e4tter Sebastian Lundstr\u00f6m, som \u00e4ven \u00e4r verksam vid Gillbergcentrum vid G\u00f6teborgs universitet.<\/p>\n<p>\u2013 D\u00e5 sker n\u00e5got som heter diagnostisk substitution. S\u00e5 n\u00e4r autism g\u00e5r upp, g\u00e5r vissa spr\u00e5kst\u00f6rningar och intellektuell funktionsneds\u00e4ttning ner. Och n\u00e4r adhd g\u00e5r upp s\u00e5 g\u00e5r vissa andra diagnoser, som \u00e5ngest och depression, ner.<\/p>\n<p>Diagnoserna \u00e4r med andra ord som kommunicerande k\u00e4rl d\u00e4r summan \u00e4r densamma.<\/p>\n<p>Fler ryms under paraplyet<\/p>\n<p>Den tredje f\u00f6rklaringen \u00e4r, enligt Sebastian Lundstr\u00f6m, nya manualer och kriterier f\u00f6r de beteenden som fastst\u00e4ller diagnoserna.<\/p>\n<p>\u2013 Beskrivningen av adhd och autism har med \u00e5ren blivit allt bredare, s\u00e5 fler m\u00e4nniskor f\u00e5r plats under paraplyet.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"576\" src=\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/adhd-autism3-1024x576.jpg.webp.webp\" alt=\"Person under paraply i stadsmilj\u00f6, sn\u00f6 faller, m\u00f6rker och ljus och fr\u00e5n billyktor och gatlampor.\" class=\"wp-image-76688\"  \/>Fler f\u00e5r plats under adhd- och autismparaplyet. Bild: Osman Rana, Unsplash.<\/p>\n<p>Och f\u00f6r det fj\u00e4rde: i dag s\u00e4tts diagnoserna p\u00e5 betydligt f\u00e4rre symtom \u00e4n vad som gjordes tidigare. Tr\u00f6skeln har allts\u00e5 s\u00e4nkts.<\/p>\n<p>\u2013 De l\u00e5ter kanske slappt och konstigt, men d\u00e5 m\u00e5ste man f\u00f6rst\u00e5 hur autism och adhd fungerar. Det finns ingen tydlig gr\u00e4ns f\u00f6r n\u00e4r det blir funktionsneds\u00e4ttande.<\/p>\n<p>Ny syn p\u00e5 sv\u00e5righeter<\/p>\n<p>F\u00f6r trots att diagnoserna g\u00e5r upp f\u00e5r vi inte fler personer med adhd- eller autismsymtom i befolkningen. Vi blir med andra ord varken mer eller mindre adhd-iga eller autistiska. Ist\u00e4llet kan det f\u00f6rklaras med att synen p\u00e5 en funktionsneds\u00e4ttning har f\u00f6r\u00e4ndrats \u00f6ver tid. Det visar studier av barn som har f\u00f6tts mellan 1992 och 2013.<\/p>\n<p>\u2013 N\u00e4r man studerat barn under en 20-\u00e5rsperiod har samma funktionsniv\u00e5 kommit att betraktas upp till 50 procent mer funktionsneds\u00e4ttande i slutet p\u00e5 perioden.<\/p>\n<p>Utredning kan beh\u00f6vas<\/p>\n<p>M\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ldrar st\u00e4ller sig fr\u00e5gan: N\u00e4r \u00e4r det l\u00e4ge att g\u00f6ra en utredning? Och vilka baksidor finns? Det korta svaret \u00e4r, enligt Sebastian Lundstr\u00f6m, att utredning ska g\u00f6ras om man upplever att beteendet \u00e4r ett problem f\u00f6r barnet.<\/p>\n<p>\u2013 En utredning syftar ju inte bara till att bin\u00e4rt s\u00e4ga ja eller nej, du har det eller inte. En utredning ska ta fasta b\u00e5de p\u00e5 barnets svagheter och styrkor och ge f\u00f6r\u00e4ldrarna och omgivningen information om hur de ska f\u00f6rh\u00e5lla sig.<\/p>\n<p>Samtidigt menar Sebastian Lundstr\u00f6m att en diagnos kan ha ett pris. Det blir sv\u00e5rare att senare f\u00e5 ta k\u00f6rkort och vissa utbildningsv\u00e4gar \u00e4r t\u00e4mligen st\u00e4ngda, som till milit\u00e4r eller pilot. Vilket leder oss in p\u00e5 hur det \u00e4r att ha en diagnos som vuxen.<\/p>\n<p>Vuxna kan k\u00e4nna skepsis<\/p>\n<p>Sebastian Lundstr\u00f6m har genomf\u00f6rt en studie med 70 vuxna med en diagnos, d\u00e4r alla velat ha en f\u00f6rnyad bed\u00f6mning. Av de som intervjuats om vad de vill uppn\u00e5 med detta, kan svaren lite grovt kategoriseras i tre grupper.<\/p>\n<p>En tredjedel tyckte att diagnosen var v\u00e4ldigt bra n\u00e4r de fick den. Den gav dem en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r dem sj\u00e4lva n\u00e4r de var barn och gick i skolan. Men nu n\u00e4r de \u00e4r vuxna och kommit ur det fyrkantiga skollivet och hittat sitt sammanhang och sin flock, upplevs diagnosen begr\u00e4nsande.<\/p>\n<p>\u2013 Eller som en sa: \u201dDiagnosen \u00e4r som en simring. Den h\u00f6ll mig flytande under skol\u00e5ldern, men som vuxen hasade den ner p\u00e5 f\u00f6tterna och hindrade mig fr\u00e5n att g\u00e5\u201d, \u00e5terger Sebastian Lundstr\u00f6m.<\/p>\n<p>En tredjedel ville bli av med diagnosen f\u00f6r att den hindrade dem att s\u00f6ka vissa arbeten. Och den sista tredjedel upplevde att de aldrig varit delaktiga i utredningen.<\/p>\n<p>\u2013 Det var aldrig n\u00e5gon som fr\u00e5gade dem hur de m\u00e5dde. De sa att l\u00e4rarna och f\u00f6r\u00e4ldrarna hade pratat \u00f6ver deras huvuden.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"576\" src=\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/autism-adhd4-1024x576.jpg.webp.webp\" alt=\"En h\u00f6g serietidningar, med en St\u00e5lmannen-tidning \u00f6verst.\" class=\"wp-image-76700\"  \/>Vissa kopplar adhd och autism till superf\u00f6rm\u00e5gor. Men f\u00f6rmodligen \u00e4r det annat som avg\u00f6r. Bild: Mika Baumeister, Unsplash.<\/p>\n<p>Tveksamt tal om superkrafter<\/p>\n<p>Ibland p\u00e5st\u00e5s att diagnoser som adhd eller autism kan ge \u201dsuperkrafter\u201d. Sebastian Lundstr\u00f6m st\u00e4ller sig tveksam till s\u00e5dana generella p\u00e5st\u00e5enden.<\/p>\n<p>\u2013 Jag upplever att de som saluf\u00f6r dessa f\u00f6rm\u00e5gor mest ocks\u00e5 \u00e4r de som besitter dem. Och det riskerar att f\u00f6rminska sv\u00e5righeten och lidandet f\u00f6r dem som inte har dessa superf\u00f6rm\u00e5gor. Alla kan inte bli en sociala medier-entrepren\u00f6r och tj\u00e4na miljarder och alla kan inte starta stora f\u00f6retag.<\/p>\n<p>\u2013 Det finns n\u00e4mligen ingenting som indikerar att det \u00e4r autismen eller adhd:n i sig som de kan tacka f\u00f6r detta. Man m\u00e5ste l\u00e4gga till ett lager till som handlar om personligheten, som k\u00e4mpargl\u00e4dje, uth\u00e5llighet eller drivkraft och sj\u00e4lvfallet sociala omst\u00e4ndigheter som tillg\u00e5ng till st\u00f6d fr\u00e5n n\u00e4tverket runtomkring. Det \u00e4r viktigt att understryka att autism eller adhd inte \u00e4r du. S\u00e5 alla f\u00f6r- och nackdelar kommer inte med diagnosen. S\u00e5 heller inte superkraften, s\u00e4ger Sebastian Lundstr\u00f6m.<\/p>\n<p>Text: Magnus Erlandsson. <\/p>\n<p>Denna text \u00e4r en bearbetning av en artikel som kommer fr\u00e5n <a href=\"https:\/\/www.vetenskaphalsa.se\/varfor-far-allt-fler-unga-adhd-och-autismdiagnoser\/\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">Vetenskap &amp; H\u00e4lsa<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Allt fler unga personer f\u00e5r diagnoserna adhd och autism. Varf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5? Det finns flera f\u00f6rklaringar utifr\u00e5n&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":79717,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[928,113,112,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-79716","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-aterpublicerad","9":"tag-halsa","10":"tag-health","11":"tag-se","12":"tag-svenska","13":"tag-sverige","14":"tag-sweden","15":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115542931817342978","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/79716","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=79716"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/79716\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/79717"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=79716"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=79716"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=79716"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}