{"id":80920,"date":"2025-11-14T19:03:10","date_gmt":"2025-11-14T19:03:10","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/80920\/"},"modified":"2025-11-14T19:03:10","modified_gmt":"2025-11-14T19:03:10","slug":"ny-metod-ger-ledtradar-om-mammutens-dodsogonblick","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/80920\/","title":{"rendered":"Ny metod ger ledtr\u00e5dar om mammutens d\u00f6ds\u00f6gonblick"},"content":{"rendered":"

Samtidigt som du l\u00e4ser det h\u00e4r tillverkar dina celler hela tiden en skr\u00e4ddarsydd blandning av proteiner som beh\u00f6vs f\u00f6r att din kropp ska fungera.<\/p>\n

F\u00f6r att det ska bli r\u00e4tt blandning f\u00e5r cellmaskineriet kopior fr\u00e5n delar av den l\u00e5nga dna-kod som finns i arvsmassan. De best\u00e5r av RNA-molekyler och kan liknas vid ett slags tillf\u00e4lliga genetiska arbetsanteckningar.<\/p>\n

Likadant var det inuti den lilla ullh\u00e5riga mammutunge som f\u00e5tt namnet Yuka, och som blev infrusen i Sibiriens permafrost n\u00e4r den dog i sju\u00e5rs\u00e5ldern f\u00f6r ungef\u00e4r 40\u00a0000 \u00e5r sedan.<\/p>\n

\u2013 Man kan s\u00e4ga att de h\u00e4r RNA-molekylerna ger en \u00f6gonblicksbild av vad som som h\u00e4nder i kroppen. De visar vilka gener som \u00e4r p\u00e5slagna och aktiva i en given v\u00e4vnad, s\u00e4ger Love Dal\u00e9n, professor i evolution\u00e4r genomik vid Stockholms universitet.<\/p>\n

\"De<\/p>\n

De k\u00e4nsliga analysmetoderna kan l\u00e4tt st\u00f6ras av f\u00f6roreningar. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste alla som hanterar proverna b\u00e4ra skyddskl\u00e4der.<\/p>\n

Foto: Jens Olof Lasthein<\/p>\n

Problemet \u00e4r att RNA-molekyler<\/strong> \u00e4r instabila. Dessutom bryts de ned av kroppen ganska snabbt, f\u00f6r att det inte ska flyta omkring gamla instruktioner och f\u00f6rvirra proteintillverkningen.<\/p>\n

Love Dal\u00e9n och hans forskarkollegor har d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vt utveckla nya metoder som g\u00f6r det m\u00f6jligt att ta fram information fr\u00e5n RNA-molekyler som \u00e4r i d\u00e5ligt skick. P\u00e5 s\u00e5 vis har de nu kunnat analysera v\u00e4vnad fr\u00e5n mammutungen Yuka.<\/p>\n

De publicerar sina resultat i tidskriften Cell<\/a>.<\/p>\n

\u2013 Det vi f\u00f6rst och fr\u00e4mst kan visa \u00e4r att metoden faktiskt fungerar. Det skulle ju kunna vara RNA fr\u00e5n andra organismer som kommit dit l\u00e5ngt senare. Men genom att j\u00e4mf\u00f6ra med k\u00e4nda sekvenser fr\u00e5n exempelvis elefant, kan vi sl\u00e5 fast att de kommer fr\u00e5n mammuten, s\u00e4ger Love Dal\u00e9n.<\/p>\n

\"Love<\/p>\n

Love Dal\u00e9n och hans forskargrupp har tidigare lyckats analysera DNA \u2013 som har en betydligt mer stabil struktur \u00e4n RNA \u2013\u00a0fr\u00e5n mammutv\u00e4vnad som \u00e4r 1,65 miljoner \u00e5r gammal.<\/p>\n

Foto: Beth Shapiro<\/p>\n

Den v\u00e4vnad som forskargruppen<\/strong> har unders\u00f6kt kommer fr\u00e5n en bit av en benmuskel. Analyserna visar att det handlar om s\u00e5 kallade l\u00e5ngsamma muskelfibrer, som ger uth\u00e5llighet.<\/p>\n

Dessutom kan forskarna se att muskelcellerna under den sista tiden i mammutens liv producerade RNA-molekyler som f\u00f6rknippas med stress. Det g\u00e5r i linje med tidigare unders\u00f6kningar som visat kraftiga rivm\u00e4rken p\u00e5 mammutens bakkropp.<\/p>\n

\u2013 Den tycks ha blivit attackerad av n\u00e5got rej\u00e4lt stort kattdjur med kraftiga klor, kanske ett grottlejon eller en sabeltandad tiger. Samtidigt kan den ju ha blivit riven efter sin d\u00f6d, och i st\u00e4llet blivit stressad f\u00f6r att den fastnade i djup lera. Det kan vi inte s\u00e4ga s\u00e4kert, men det \u00e4r hur som helst intressant att vi kan se att musklerna var stressade i samband med att den dog, s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ng tid efter\u00e5t, s\u00e4ger Love Dal\u00e9n.<\/p>\n

\"Mammutungen<\/p>\n

Mammutungen Yuka uppt\u00e4cktes 2010, i nord\u00f6stra Sibirien.<\/p>\n

Foto: Grigory Gorokhov<\/p>\n

Metoden ger m\u00f6jlighet<\/strong> att skaffa mer detaljerad kunskap om andra utd\u00f6da djurarter. Dessutom finns det m\u00e5nga olika typer av virus som \u00e4r uppbyggda av RNA, exempelvis f\u00e5gelinfluensa, coronavirus och rabies.<\/p>\n

\u2013 Det h\u00e4r \u00f6ppnar f\u00f6r att studera l\u00e5ngt bak i tiden hur olika virus uppst\u00e5r, hur olika varianter bildas och hur de anpassar sig till sina v\u00e4rdorganismer. Det kan bli riktigt sp\u00e4nnande, s\u00e4ger Love Dal\u00e9n.<\/p>\n

Den nya analysen gav \u00e4ven en ov\u00e4ntad bonuskunskap. \u00c4nda sedan mammutungen Yuka uppt\u00e4cktes 2010 n\u00e4ra den sibiriska byn Yukagir \u2013\u00a0d\u00e4rav namnet \u2013 s\u00e5 har man utg\u00e5tt fr\u00e5n att det varit en hona. Men det st\u00e4mmer inte.<\/p>\n

\u2013 Det var liksom baserat p\u00e5 vad man kunde se. Men v\u00e5ra analyser visar helt klart att det finns b\u00e5de en X och en Y-kromosom. S\u00e5 Yuka \u00e4r en hanne, v\u00e4ldigt v\u00e4lbevarad med snabel och p\u00e4ls. Men som det verkar utan vissa andra delar, s\u00e4ger Love Dal\u00e9n.<\/p>\n

Fakta.Ullh\u00e5rig mammut<\/p>\n

\u25cf Mammutar \u00e4r ett utd\u00f6tt sl\u00e4kte inom elefantfamiljen.<\/p>\n

\u25cf Den ullh\u00e5riga mammuten levde p\u00e5 de stora st\u00e4pperna i Euroasien och Nordamerika under den senare delen av tidsepoken Pleistocen, fr\u00e5n cirka 700 000 \u00e5r sedan fram till att arten dog ut f\u00f6r ungef\u00e4r 4 000 \u00e5r sedan.<\/p>\n

\u25cf Den var v\u00e4l anpassad till att leva i ett kallt klimat, med tjock och ullig p\u00e4ls, sm\u00e5 \u00f6ron samt omfattande fettdep\u00e5er.<\/p>\n

K\u00e4lla: Centrum f\u00f6r paleogenetik vid Stockholms universitet<\/p>\n

Visa mer<\/p>\n

Visa mindre<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Samtidigt som du l\u00e4ser det h\u00e4r tillverkar dina celler hela tiden en skr\u00e4ddarsydd blandning av proteiner som beh\u00f6vs…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":80921,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-80920","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-rubriker","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115549608660264544","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80920","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=80920"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/80920\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/80921"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=80920"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=80920"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=80920"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}