{"id":81297,"date":"2025-11-15T11:08:14","date_gmt":"2025-11-15T11:08:14","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/81297\/"},"modified":"2025-11-15T11:08:14","modified_gmt":"2025-11-15T11:08:14","slug":"var-picasso-genial-banal-eller-bara-elak","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/81297\/","title":{"rendered":"Var Picasso genial, banal eller bara elak?"},"content":{"rendered":"

\u2013 Inte visste jag att du \u00e4r sl\u00e4kt med Picasso!<\/p>\n

Flickv\u00e4nnen pekade p\u00e5 vykortet med en bild av Picasso med armarna i kors som jag klistrat p\u00e5 datorn. Varp\u00e5 hon v\u00e4nde och gick ut. Det \u00e4r n\u00e5got med Picasso och kvinnorna som beh\u00f6ver redas ut. <\/p>\n

Den uppgiften har konsthallen Artipelag i Stockholm tagit p\u00e5 sig i en utst\u00e4llning som retar vissa och gl\u00e4der andra. Museerna som inspirerade och utmanade Picasso l\u00e5ter inte s\u00e5 alarmerande men eftersom den g\u00e4llande bilden av Pablo Picasso visar en man som utnyttjade de kvinnor han levde med och l\u00e4mnade dem f\u00f6r att forts\u00e4tta en s\u00e4llsynt framg\u00e5ngsrik karri\u00e4r som konstn\u00e4r och en s\u00e4llsynt skaml\u00f6s karri\u00e4r som f\u00f6rf\u00f6rare vore det konstigt om inte vissa kritiker valt att recensera Picasso personlighet snarare \u00e4n utst\u00e4llningen. Upplagt f\u00f6r debatt om manschauvinism, en gren d\u00e4r Sverige alltid g\u00e5r till final.<\/p>\n

Artipelag har lagt en slalombana genom Picassos liv. Fr\u00e5n en period i k\u00e4rleken och konsten till n\u00e4sta f\u00f6ljer vi Picassos sv\u00e4ngar och i varje relation med en ny kvinna f\u00f6r\u00e4ndras hans konst. Det g\u00e4ller f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 kvinnorna och det \u00e4r deras verk som visas, inte Picassos. P\u00e5 Artipelag \u00e4r en han blott en fantom som syns i de andras verk.<\/p>\n

Den Picasso vi m\u00f6ter \u00e4r en konstn\u00e4r i utveckling som l\u00e5ter sig p\u00e5verkas. Startskottet g\u00e5r i b\u00f6rjan av 1900-talet d\u00e5 Picasso \u00e4r etablerad i Paris d\u00e4r han tr\u00e4ffar Gertrud Stein som inte m\u00e5lade eller skrev mycket sj\u00e4lv men vars v\u00e5ning utgjorde ett centrum f\u00f6r den tidiga modernismen. V\u00e4n av ordning kan anm\u00e4rka att Stein inte arbetade n\u00e4ra Picasso, men hon p\u00e5verkade honom p\u00e5 samma s\u00e4tt som hon p\u00e5verkade Hemingway och Joyce \u2013 i samtal. I en rolig dikt j\u00e4mf\u00f6r hon Picasso med Napoleon. <\/p>\n

If Napoleon if I told him if I told him if Napoleon. Would he like it if I told him if I told him if Napoleon. Would he like it if Napoleon if Napoleon if I told him. If I told him if Napoleon if Napoleon if I told him. If I told him would he like it would he like it if I told him.<\/p>\n

P\u00e5 utst\u00e4llningen kan man h\u00f6ra hennes egen inl\u00e4sning av den l\u00e5nga dikten. Det \u00e4r inte stor litteratur men roligt och detsamma kan s\u00e4gas om m\u00e5nga av de 150 verken som visas. Ibland \u00e4r de rentav d\u00e5liga, men utst\u00e4llningen f\u00f6rmedlar experimentlustan, entusiasmen och de gr\u00e4ns\u00f6verskridande m\u00f6tena mellan konstn\u00e4rerna.<\/p>\n

Ett m\u00f6te som kom att \u00f6ppna ett nytt f\u00e4lt f\u00f6r Picasso var n\u00e4r han tr\u00e4ffade dans\u00f6sen Olga Khokhlova som var verksam i Ballet Russe ledd av Serge Diaghilew. Picasso s\u00e5g henne dansa och blev f\u00f6r\u00e4lskad. Via den 27 \u00e5r yngre Khokhlova som han gifte sig med, kom Picasso att arbeta f\u00f6r baletten df\u00f6r vilken han gjorde kostymer och dekor till fyra av dansgruppens upps\u00e4ttningar. Filmen med en rekonstruerad f\u00f6rest\u00e4llning av Parade som uruppf\u00f6rdes 1917 \u00e4r en fr\u00f6jd att se. Dansarna \u00e4r kl\u00e4dda som kubistiska konstverk och byggnader. Picasso inspirerades av marionetteater och gatulivet i Paris och utvecklar en spexig teatralitet. Cocteau som var drivande i projektet och den som drog in Picasso infogade olika maskinljud i Saties musik, s\u00e4ker p\u00e5 att det skulle g\u00f6ra baletten omtalad. Han lyckades, men den guld\u00e5lder som f\u00f6ljde blev kortvarig. F\u00f6rst kom b\u00f6rskriserna, sedan diktaturerna. Och paret Picasso-Khokhlova separerade. <\/p>\n

\"\"Dora Maars Portrait de Jacqueline Breton-Lamba (1939). Foto: : FAMM (Femmes Artistes du Mus\u00e9e de Mougins), France \u2013 The Levett Collection \u00a9 Adagp, Paris<\/p>\n

Den intressantaste stationen i utst\u00e4llningen g\u00e4ller Picassos arbete med Guernica, m\u00e5lningen av den spanska by som 1937 bombades av tyskt flyg p\u00e5 den blivande diktatorn Francos uppmaning. Fr\u00e5n b\u00f6rjan hade Picasso t\u00e4nkt sig att g\u00f6ra en annan m\u00e5lning men n\u00e4r fascisternas krigsbrott blev k\u00e4nt \u00e4ndrades allt. Vid denna tidpunkt hade Picasso atelj\u00e9 p\u00e5 rue des Grands Augustins. D\u00e4r bodde han med Dora Maar som p\u00e5 uppdrag av en konsttidskrift dokumenterade Picassos arbete med m\u00e5lningen. De hade tr\u00e4ffats 1935 d\u00e5 Maar var den mer k\u00e4nda av de tv\u00e5. Hon var en framg\u00e5ngsrik fotograf och dessutom bekant med \u201dtout Paris\u201d, alla konstn\u00e4rer som r\u00e4knades. Hennes fotografier fr\u00e5n arbetet med Guernica har visats m\u00e5nga g\u00e5nger och hade kunnat vara fler p\u00e5 Artipelag men det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 en fascinerande bildserie bes\u00f6karna m\u00f6ter. <\/p>\n

Picasso inspirerades av nyhetsrapporteringen. Men den viktigaste p\u00e5verkan kom fr\u00e5n Dora Maar som var mycket mer politiskt kunnig \u00e4n Picasso. Exakt hur mycket Maar p\u00e5verkade m\u00e5lningen \u00e4r sv\u00e5rt att s\u00e4ga men utan henne hade Guernica knappast blivit 1900-talets mest omtalade politiska konstverk. Maar p\u00e5verkade ocks\u00e5 Picassos fortsatta verksamhet genom att visa honom olika fotografiska tekniker, som \u201dglasradering\u201d och hans collageteknik f\u00f6r\u00e4ndrades.<\/p>\n

\"\"Dora Maars Portrait de Femme (1939)1939. Foto: Galerie Boquet, Paris<\/p>\n

Dora Maar och Picasso separerade s\u00e5 sm\u00e5ningom, men b\u00e4gges fortsatta verksamhet vittnar om att de l\u00e4rt sig av varandra. Maar \u00f6vergick till m\u00e5leri uppmuntrad av Picasso vilket en del kritiker tolkat som ett f\u00f6rs\u00f6k att hindra hennes karri\u00e4r, men hon hade studerat konst och m\u00e5lat innan hon tr\u00e4ffade Picasso. Hennes liv efter separationen gick upp och ner, delvis beroende p\u00e5 depressioner (hon vistades ett tag p\u00e5 mentalsjukhus och gick sedan i terapi hos Jacques Lacan). I h\u00f6g \u00e5lder blev hon uppm\u00e4rksammad p\u00e5 nytt och idag visas b\u00e5de hennes fotografier och m\u00e5leri v\u00e4rlden \u00f6ver.<\/p>\n

Den som kanske bidragit mest till mytifieringen av Picasso \u00e4r fotografen Lee Miller, som ocks\u00e5 var den kommersiellt mest framg\u00e5ngsrika av de \u00e5tta kvinnorna p\u00e5 utst\u00e4llningen. Miller var en suver\u00e4n fotograf, numera mest omtalad f\u00f6r sina krigsbilder och sitt \u00e4ventyrliga liv, men hennes surrealistiska fotografier fr\u00e5n 30-talets Paris \u00e4r \u00e4nnu intressantare och hennes ber\u00f6mmelse \u00f6kar f\u00f6r vart \u00e5r. Just nu visas hennes fotografier p\u00e5 Tate i London och 2023 kom en biopic. Hon tog hundratals portr\u00e4tt av Picasso och det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s ett av dessa som syns p\u00e5 Artipelags affisch. Lee Miller visar n\u00e4stan alltid Picasso som kraftfull och viril och hennes fotografier bidrog till \u201dmyten Picasso\u201d. Men jag fastnar framf\u00f6r ett underbart fotografi fr\u00e5n en resa i Egypten. Det \u00e4r taget genom en s\u00f6nderriven sl\u00f6ja (som kanske t\u00e4cker ett f\u00f6nster) och visar ett k\u00e4rvt landskap utanf\u00f6r som tycks v\u00e4nta p\u00e5 att uppt\u00e4ckas.<\/p>\n

\"\"Pablo Picasso betraktar sin skulptur f\u00f6rest\u00e4llande hustrus Jacqueline Roque Mougins i Frankrike 1963. Foto: Lee Miller\/\u00a9 Lee Miller Archives, England 2025. All rights reserved. www.leemiller.co.uk Artwork: Pablo Picasso, Head of a Woman with yellow ribbon, 1963 \u00a9 Succession Picasso\/Bildupphovsr\u00e4tt 2025.<\/p>\n

J\u00e4mf\u00f6rda med Maar och Miller \u00e4r de andra museernas bilder l\u00e4ttviktiga. Sylvette David \u2013 \u201dFlickan med h\u00e4stsvansen\u201d \u2013 var en ton\u00e5ring vars far ville att hon \u201dskulle ha frisyr som en dansare han sett\u201d och Picasso gick ig\u00e5ng. Begreppet \u201dden manliga blicken\u201d g\u00e4ller f\u00f6rvisso hans s\u00e4tt att avbilda henne men Sylvette David var inte Picassos \u00e4lskarinna och inte sj\u00e4lv konstn\u00e4r. Hon var en siluett han fascinerades av och \u00e4ven om de m\u00e5nga portr\u00e4tten av henne inte tillh\u00f6r hans b\u00e4sta s\u00e5 bidrog de till att Picasso-affischer hamnade i ton\u00e5rslyorna och Picasso p\u00e5 nytt blev en konstn\u00e4r i takt med sin tid. <\/p>\n

\u00c4r det konsthistoriskt viktigt? Knappast, men det visar hur Picasso under sitt l\u00e5nga liv p\u00e5verkade allt fr\u00e5n avantgarde till politik och ungdomsmode. Han skapade inte i sin ber\u00f6mdhets slottstorn utan var del av v\u00e4rlden, banal och genial.<\/p>\n

Mannen Pablo Picasso l\u00e4r aldrig f\u00f6rl\u00e5tas av somliga. Det \u00e4r kanske priset f\u00f6r hans provokationer. Uttalanden som att \u201den perfekt spansk s\u00f6ndag ska inneh\u00e5lla m\u00e4ssan p\u00e5 morgonen, krogen till lunch och bordellen p\u00e5 kv\u00e4llen\u201d fungerade som marknadsf\u00f6ring.<\/p>\n

Pendeln sv\u00e4ngde p\u00e5 60-talet n\u00e4r Fran\u00e7oise Gilot, den enda av kvinnorna som sj\u00e4lv valde att l\u00e4mna Picasso, publicerade boken \u201dLeva med Picasso\u201d vilken starkt bidragit till den negativa bilden av Picasso som make och far. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"\u2013 Inte visste jag att du \u00e4r sl\u00e4kt med Picasso! Flickv\u00e4nnen pekade p\u00e5 vykortet med en bild av…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":81298,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[67],"tags":[104,7453,902,194,34,31,33,32,30,105],"class_list":{"0":"post-81297","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-underhallning","8":"tag-entertainment","9":"tag-historia","10":"tag-konst","11":"tag-kultur","12":"tag-se","13":"tag-svenska","14":"tag-sverige","15":"tag-sweden","16":"tag-swedish","17":"tag-underhallning"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115553403194804741","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/81297","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=81297"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/81297\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/81298"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=81297"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=81297"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=81297"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}