![\"40-\u00e5ringar](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/6ed7d9f9-7246-44d8-8c21-650c2a3031c2.jpeg\")
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rmsl\u00e4ge<\/a><\/p>\n40-\u00e5ringar i G\u00e4vleborg erbjuds gratis h\u00e4lsosamtal och h\u00e4lsounders\u00f6kning. Men vilken effekt det har p\u00e5 folkh\u00e4lsan \u00e4r oklart.<\/p>\n
Bild: Samuel Ste\u00e9n\/TT<\/p>\n
Under samtalen diskuteras bland annat personens levnadsvanor, till exempel matvanor, motion, alkohol och tobak. Vissa m\u00e4tningar, unders\u00f6kningar och provtagningar g\u00f6rs ocks\u00e5. Tanken med samtalen \u00e4r att f\u00e5nga upp eventuella riskbeteenden och h\u00e4lsoproblem och stimulera personerna att leva ett h\u00e4lsosamt liv och f\u00f6rebygga sjukdom. <\/p>\n
Ett \u00f6vergripande m\u00e5l med samtalen \u00e4r, enligt regionen, att \u00f6ka befolkningens h\u00e4lsa och v\u00e4lbefinnande och minska insjuknandet i fr\u00e4mst hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdom och diabetes typ 2.<\/p>\n
Annons<\/p>\n
Annons<\/p>\n
Men fr\u00e5gan \u00e4r om h\u00e4lsosamtalen ger den effekt som f\u00f6rv\u00e4ntas. Regionens politiska ledning (M, SD, KD, SVG) vill i alla fall att detta nu granskas. I sin budget f\u00f6r 2026 f\u00f6resl\u00e5r partierna att man ska ta fram ett evidensunderlag som belyser h\u00e4lsosamtalens effekt p\u00e5 folkh\u00e4lsan. \u201dBefintlig forskning, regionala erfarenheter och relevanta nyckeltal\u201d ska sammanst\u00e4llas f\u00f6r att f\u00e5 fram en tydlig bild av samtalens betydelse f\u00f6r att f\u00f6rebygga oh\u00e4lsa och fr\u00e4mja <\/p>\n
Regionr\u00e5det Henrik Olofsson (SVG) anser att det \u00e4r h\u00f6g tid att satsningen p\u00e5 h\u00e4lsosamtal utv\u00e4rderas.<\/p>\n
\u2013 De h\u00e4r h\u00e4lsosamtalen har funnits i 25 \u00e5r nu, men vi vet ingenting om vilken effekt de egentligen haft. Tittar man p\u00e5 regioner som inte har s\u00e5dana h\u00e4r samtal \u00e4r det sv\u00e5rt att se n\u00e5gra tydliga skillnader i h\u00e4lsa. Man kan inte se att vi skulle ha f\u00e4rre hj\u00e4rtinfarkter och lungcancerfall \u00e4n dem, s\u00e4ger Henrik Olofsson.<\/p>\n
Regionr\u00e5det Henrik Olofsson (SVG) efterlyser bevis f\u00f6r att h\u00e4lsosamtalen f\u00f6r 40-\u00e5ringar ger effekt.<\/p>\n Bild: Bj\u00f6rn Hanerus<\/p>\n Han s\u00e4ger att uppslutningen till samtalen \u00e4r relativt l\u00e5g. <\/p>\n \u2013 V\u00e4ldigt m\u00e5nga tackar nej. De som kommer \u00e4r oftast inte de som \u00e4r i st\u00f6rst behov av h\u00e4lsor\u00e5d utan de som redan \u00e4r slanka, \u00e4ter nyttig mat, har bra kondition och s\u00e5 vidare. Det \u00e4r ju roligt f\u00f6r dem att f\u00e5 bekr\u00e4ftat att de \u00e4r p\u00e5 r\u00e4tt v\u00e4g i livet, men det \u00e4r inte syftet med h\u00e4lsosamtalen, s\u00e4ger Henrik Olofsson.<\/p>\n Det hela \u00e4r ocks\u00e5 en resursfr\u00e5ga, p\u00e5pekar Henrik Olofsson. \u00c4r det rimligt att h\u00e4lsocentralerna belastas med uppgiften att h\u00e5lla dessa h\u00e4lsosamtal om det inte g\u00e5r att p\u00e5visa n\u00e5gon positiv h\u00e4lsoeffekt, fr\u00e5gar han sig.<\/p>\n Annons<\/p>\n Annons<\/p>\n Vad som h\u00e4nder med h\u00e4lsosamtalen n\u00e4r politikerna f\u00e5tt fram det evidensunderlag man nu efterlyser \u00e5terst\u00e5r att se.<\/p>\n \u2013 Vi kan nog beh\u00f6va skruva en del p\u00e5 den h\u00e4r modellen och kanske t\u00e4nka i lite andra banor n\u00e4r det g\u00e4ller det f\u00f6rebyggande arbetet f\u00f6r att vi ska n\u00e5 de m\u00e5l vi satt upp om f\u00f6rb\u00e4ttrad h\u00e4lsa i l\u00e4net, s\u00e4ger Henrik Olofsson. <\/p>\n H\u00e4lsosamtalen f\u00f6r 40-\u00e5ringar kommer att forts\u00e4tta som planerat under 2026. Eventuella \u00e4ndringar kommer att ske f\u00f6rst inf\u00f6r 2027.<\/p>\n De som kommer till h\u00e4lsosamtalen \u00e4r ofta de som redan har en bra h\u00e4lsa och lever sunt. <\/p>\n Region G\u00e4vleborg \u00e4r inte ensamt att l\u00e4gga en betydande del av v\u00e5rdens resurser p\u00e5 f\u00f6rebyggande insatser av olika slag. I en ny rapport fr\u00e5n SNS, Studief\u00f6rbundet f\u00f6r n\u00e4ringsliv och samh\u00e4lle, ifr\u00e5gas\u00e4tts denna prioritering. Det finns en \u00f6vertro p\u00e5 vad prevention kan \u00e5stadkomma f\u00f6r folkh\u00e4lsan, enligt Minna Johansson, specialist i allm\u00e4nmedicin och docent vid Sahlgrenska akademin, som st\u00e5r bakom rapporten<\/a>. <\/p>\n M\u00e5nga preventiva insatser inom prim\u00e4rv\u00e5rden, till exempel livsstilsr\u00e5dgivning, har liten eller ingen effekt p\u00e5 l\u00e5ngsiktiga h\u00e4lsoutfall som hj\u00e4rt\u2013k\u00e4rlsjukdom eller d\u00f6dlighet, anser hon.<\/p>\n \u2013 F\u00f6r h\u00f6griskpatienter \u00e4r prevention ofta en effektiv insats. Men n\u00e4r resurserna i allt h\u00f6gre grad l\u00e4ggs p\u00e5 att f\u00f6rebygga sjukdom hos patienter med l\u00e5g risk tar det v\u00e5rdpersonalens tid fr\u00e5n de som beh\u00f6ver v\u00e5rden allra mest, s\u00e4ger Minna Johansson i ett pressmeddelande<\/p>\n Annons<\/p>\n![\"Regionr\u00e5det](\"https:\/\/static.bonniernews.se\/ba\/6ed7d9f9-7246-44d8-8c21-650c2a3031c2.jpeg?width=1400&format=pjpg&auto=avif\")
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rmsl\u00e4ge<\/a><\/p>\n\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rmsl\u00e4ge<\/a><\/p>\n