{"id":82546,"date":"2025-11-17T05:34:13","date_gmt":"2025-11-17T05:34:13","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/82546\/"},"modified":"2025-11-17T05:34:13","modified_gmt":"2025-11-17T05:34:13","slug":"sa-kan-varden-lyckas-med-behandling-av-psykiatrisk-samsjuklighet-vid-autism-manga-far-inte-hjalp-och-deras-lidande-forlangs","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/82546\/","title":{"rendered":"S\u00e5 kan v\u00e5rden lyckas med behandling av psykiatrisk samsjuklighet vid autism: ”M\u00e5nga f\u00e5r inte hj\u00e4lp och deras lidande f\u00f6rl\u00e4ngs”"},"content":{"rendered":"

Sk\u00e4len till den nya boken<\/a> \u00e4r flera, konstaterar Katarina A. S\u00f6rng\u00e5rd som har l\u00e5ng erfarenhet av att utreda och behandla personer med npf-diagnoser som autism och adhd. F\u00f6rst och fr\u00e4mst \u00e4r det v\u00e4ldigt vanligt att autistiska personer har ytterligare n\u00e5gon psykiatrisk till\u00e4ggsproblematik, som tv\u00e5ngssyndrom<\/a>, \u00e5ngestsyndrom<\/a> eller posttraumatiskt stressyndrom.<\/p>\n

\u2013 Autism och till exempel tv\u00e5ngssyndrom har flera gemensamma komponenter, inte minst genetiska aspekter, s\u00e5 man skulle n\u00e4stan kunna s\u00e4ga att tillst\u00e5nden \u201dgifter sig\u201d med varandra. Personer med autism kan ofta fastna i detaljer och rigida tanke- och beteendem\u00f6nster, och vid tv\u00e5ngssyndrom kan det p\u00e5 ett ytligt s\u00e4tt se likadant ut, s\u00e4ger Katarina A. S\u00f6rng\u00e5rd.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller exempelvis posttraumatiskt stressyndrom verkar det, enligt forskning, som att autistiska personer \u00e4r mer k\u00e4nsliga f\u00f6r att utveckla PTSD<\/strong><\/a> efter ett trauma, f\u00f6rklarar hon.<\/p>\n

\u2013\u00a0En f\u00f6rklaring kan vara att personer med autism sedan tidigare har h\u00f6gre \u00e5ngestniv\u00e5er, vilket g\u00f6r det l\u00e4ttare att hamna \u00f6ver gr\u00e4nsen \u00e4ven vid en h\u00e4ndelse som tekniskt sett inte brukar beskrivas som ett \u201dfara f\u00f6r liv\u201d-trauma.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

Diagnostisk \u00f6verskuggning en bov i dramat<\/strong>
Ungef\u00e4r en femtedel av patienterna inom \u00f6ppenv\u00e5rdspsykiatrin har autism. Katarina A. S\u00f6rng\u00e5rd ber\u00e4ttar att det finns tecken p\u00e5 att autistiska patienter har s\u00e4mre tillg\u00e5ng till behandling vid samtidiga psykiatriska tillst\u00e5nd, vilket \u00e4r ett annat viktigt sk\u00e4l till boken.<\/p>\n

\u2013 Det h\u00e4r \u00e4r inte bara ett svenskt fenomen, utan \u00e4r ocks\u00e5 v\u00e4lk\u00e4nt i andra l\u00e4nder och brukar f\u00f6rklaras av s\u00e5 kallad diagnostisk \u00f6verskuggning \u2013 att personen med autism inte blir trodd av v\u00e5rden<\/strong><\/a> f\u00f6r att lidandet f\u00f6rklaras av funktionsneds\u00e4ttningen, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Ett tredje sk\u00e4l till boken \u00e4r den f\u00f6rest\u00e4llning som hon ofta har st\u00f6tt p\u00e5 \u2013 att personer med autism inte kan f\u00f6r\u00e4ndras och att sedvanliga psykologiska behandlingar inte ger effekt p\u00e5 den h\u00e4r patientgruppen. Men det st\u00e4mmer inte, betonar Katarina A. S\u00f6rng\u00e5rd.<\/p>\n

\u2013 Ofta g\u00f6rs inga riktiga f\u00f6rs\u00f6k att anpassa behandlingen och m\u00e5nga g\u00e5nger saknas ocks\u00e5 kunskap om autism, s\u00e5 ist\u00e4llet h\u00e4nvisas personen vidare till n\u00e5got annat st\u00e4lle, vilket f\u00f6rl\u00e4nger lidandet, s\u00e4ger hon och forts\u00e4tter:<\/p>\n

\u2013 F\u00f6r mig \u00e4r det obegripligt, or\u00e4ttvist och diskriminering av en patientgrupp. Jag tror inte att behandlare p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00e4r d\u00e5liga m\u00e4nniskor, utan det handlar om okunskap och att man kanske har f\u00f6rs\u00f6kt g\u00f6ra som man alltid g\u00f6r \u2013\u00a0men misslyckats. Mitt budskap \u00e4r att det g\u00e5r att lyckas med hj\u00e4lp av anpassningar.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00d6msesidiga missf\u00f6rst\u00e5nd \u2013 men skulden faller ofta p\u00e5 personen med autism<\/strong>
Den brittiske autismforskaren Damian Milton<\/a><\/strong> har lanserat begreppet dubbla empati-problemet, som g\u00f6r g\u00e4llande att missf\u00f6rst\u00e5nd och sp\u00e4nningar mellan autistiska och neurotypiska personer alltid g\u00e5r i b\u00e5da riktningarna.<\/p>\n

Personer med autism kan ibland ha sv\u00e5rt med perspektivtagning, men minst lika vanligt \u00e4r att neurotypiska personer kan ha sv\u00e5rt att begripa hur personer med autism fungerar och kommunicerar \u2013 och d\u00e4rf\u00f6r kommer till felaktiga och f\u00f6rhastade slutsatser: \u201dokej, han \u00e4r v\u00e4ldigt f\u00e5ordig och tittar bort hela tiden \u2013\u00a0tycker han inte om mig?!\u201d.<\/p>\n

Katarina A. S\u00f6rng\u00e5rd framh\u00e5ller att det \u00e4r viktigt att psykologer och \u00f6vrig v\u00e5rdpersonal \u00e4r medvetna om det h\u00e4r \u00f6msesidiga kommunikationsproblemet, just f\u00f6r att undvika on\u00f6diga missf\u00f6rst\u00e5nd och konflikter.<\/p>\n

\u2013 M\u00e5nga g\u00e5nger, men dock inte alltid f\u00f6rst\u00e5s, kan det vara ganska sv\u00e5rt att tolka kroppsspr\u00e5ket och mimiken hos personer med autism, och d\u00e4rmed sv\u00e5rare att snabbt veta vad de t\u00e4nker och k\u00e4nner. Det kan skapa stress hos den behandlande psykologen som \u00e4r van vid att f\u00e5 feedback p\u00e5 vanligt s\u00e4tt, b\u00e5de f\u00f6r att k\u00e4nna sig kompetent och f\u00f6r att veta att man st\u00e5r p\u00e5 god fot med varandra.<\/p>\n

Hon forts\u00e4tter:<\/p>\n

\u2013 Men vid autism representerar l\u00e5ngt ifr\u00e5n alltid mimiken och kroppsspr\u00e5ket vad som p\u00e5g\u00e5r p\u00e5 insidan \u2013\u00a0exempelvis kanske personen inte hela tiden ger \u00f6gonkontakt, men kan \u00e4nd\u00e5 k\u00e4nna sig helt trygg med situationen. Risken \u00e4r ofta att det h\u00e4r leder till missf\u00f6rst\u00e5nd, att psykologen t\u00e4nker att patienten \u00e4r arg och sedan b\u00f6rjar skuldbel\u00e4gga: \u201dhon ger ingen respons och \u00e4r v\u00e4ldigt jobbig\u201d.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

L\u00f6sningen: Prata explicitiska<\/strong>
Ett av Katarina A. S\u00f6rng\u00e5rds viktigaste r\u00e5d \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att psykologer och annan v\u00e5rdpersonal som m\u00f6ter personer med autism beh\u00f6ver prata \u201dexplicitiska\u201d, allts\u00e5 inte ta f\u00f6r givet att personen l\u00e4ser mellan raderna utan hela tiden kommunicera s\u00e5 konkret, tydligt och f\u00f6ruts\u00e4gbart som m\u00f6jligt, g\u00e4rna med visuella st\u00f6d och upprepningar. S\u00e4g att patienten har autism och tv\u00e5ngssyndrom och att ni ska p\u00e5b\u00f6rja exponering \u2013 personen \u00e4r \u00f6verdrivet r\u00e4dd f\u00f6r smitta och ska d\u00e4rf\u00f6r som ett f\u00f6rsta steg testa att g\u00e5 in p\u00e5 mottagningens toalett, tv\u00e4tta h\u00e4nderna och st\u00e5 d\u00e4r ett tag.<\/p>\n

\u2013 Ni har pratat om allting f\u00f6rra g\u00e5ngen och d\u00e4rf\u00f6r antar du att det r\u00e4cker med att s\u00e4ga \u201dokej, d\u00e5 ska vi b\u00f6rja idag och g\u00f6ra som vi har best\u00e4mt tidigare\u201d. Visst, f\u00f6r vissa autistiska personer \u00e4r den informationen helt och h\u00e5llet tillr\u00e4cklig, allting beroende p\u00e5 personens beg\u00e5vningsniv\u00e5 och vana att anpassa sig till bristf\u00e4lligheter i bem\u00f6tandet fr\u00e5n omgivningen. Men i m\u00e5nga fall kan den h\u00e4r sortens kommunikation, som rakt av antar att personen \u00e4r medveten om sammanhanget och f\u00f6rloppet, skapa frustration och stress.<\/p>\n

Om psykologen hade pratat \u201dexplicitiska\u201d hade h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet beskrivits \u00e4nnu en g\u00e5ng, \u00e4ven om ni hade g\u00e5tt igenom det f\u00f6rra g\u00e5ngen: \u201ddet h\u00e4r \u00e4r f\u00f6rsta steget i en exponeringstrappa, som vi pratade om n\u00e4r vi tr\u00e4ffades senast ska vi b\u00f6rja med att…\u201d.<\/p>\n

\u2013 Det handlar helt enkelt om att ber\u00e4tta mer utf\u00f6rligt och inte anta att personen har all information i f\u00f6rv\u00e4g. Det h\u00e4r kan neurotypiska personer uppleva som tjatigt, \u00e4ven autistiska personer kan ibland tycka det, men det \u00e4r alltid en bra utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r att undvika att det uppst\u00e5r missf\u00f6rst\u00e5nd.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

S\u00e4nk tempot<\/strong>
Organisatoriska f\u00f6ruts\u00e4ttningar kan s\u00e4tta k\u00e4ppar i hjulen och leda till en stressfylld arbetssituation f\u00f6r psykologer, men Katarina A. S\u00f6rng\u00e5rd lyfter \u00e4nd\u00e5 vikten av att \u2013\u00a0s\u00e5 l\u00e5ngt det \u00e4r m\u00f6jligt \u2013\u00a0s\u00e4nka tempot i m\u00f6tet med personer med autism och psykiatrisk samsjuklighet. Repetition, tydlighet, att ge personen tid och chans att hinna processa information och t\u00e4nka \u00f6ver svaret \u2013 allt s\u00e5dant \u00e4r viktiga ingredienser.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r enklare sagt \u00e4n gjort och s\u00e5 klart beror det h\u00e4r p\u00e5 vilka f\u00f6ruts\u00e4ttningar som arbetsgivaren bidrar med. M\u00e5nga psykologer \u00e4r pressade och har bara tid med korta m\u00f6ten och behandlingar, vilket ofta kan skapa onda cirklar, s\u00e4rskilt n\u00e4r patienten har autism, s\u00e4ger hon och forts\u00e4tter:<\/p>\n

\u2013 Man kan uttrycka det som att i m\u00f6tet med en autistisk patient kan varje moment ta lite l\u00e4ngre tid. Det g\u00e4ller exempelvis att t\u00e4nka \u00f6ver sitt kommunikativa tempo och inte pressa personen med fr\u00e5gor och fler f\u00f6ljdfr\u00e5gor om svaret dr\u00f6jer litegrann \u2013\u00a0f\u00f6r det kan skapa ett \u00e5ngestp\u00e5slag och stress som f\u00f6rsv\u00e5rar ert m\u00f6te.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

Att f\u00e5 syn p\u00e5 k\u00e4nslor<\/strong>
I en tidigare Special Nest-artikel om alexitymi<\/strong><\/a> \u2013 allts\u00e5 en sv\u00e5righet att identifiera k\u00e4nslor \u2013\u00a0ber\u00e4ttade autismforskaren Hanna Bertilsdotter Rosqvist att autistiska personer inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis \u00e4r s\u00e4mre p\u00e5 att l\u00e4gga m\u00e4rke till och s\u00e4tta ord p\u00e5 k\u00e4nslor. Problemet \u00e4r att de inte f\u00e5r tid till det, s\u00e4rskilt inte i milj\u00f6er d\u00e4r snabba kommunikationspuckar utg\u00f6r normen. Autism k\u00e4nnetecknas av att hj\u00e4rnan bearbetar information p\u00e5 ett annorlunda och ofta mer detaljorienterat s\u00e4tt, vilket kan leda till en l\u00e4gre kognitiv processhastighet, menar Hanna Bertilsdotter Rosqvist.<\/p>\n

Ocks\u00e5 Katarina A. S\u00f6rng\u00e5rd \u00e4r inne p\u00e5 ett liknande sp\u00e5r \u2013\u00a0att utrymme beh\u00f6ver skapas s\u00e5 att patienten hinner s\u00e4tta ord p\u00e5 k\u00e4nslor.<\/p>\n

\u2013 M\u00e5nga med autism kan ha sv\u00e5rt att k\u00e4nna igen sina k\u00e4nslor i vissa situationer. Att tillsammans hitta ord f\u00f6r och nyansera k\u00e4nslor \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en vanlig anpassning som kan beh\u00f6va inkluderas i behandlingar d\u00e4r k\u00e4nslor inte brukar ing\u00e5.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

Ta hj\u00e4lp av det visuella<\/strong>
Det l\u00e5ngsammare kommunikationstempot kan underst\u00f6djas av att behandlaren inte bara f\u00f6rlitar sig p\u00e5 verbal kommunikation, utan ocks\u00e5 f\u00f6rtydligar resonemangen visuellt.<\/p>\n

\u2013 M\u00e5nga personer med autism har ett i h\u00f6g grad visuellt t\u00e4nkande, och d\u00e5 \u00e4r det ofta hj\u00e4lpsamt att rita upp en situation, ett skeende eller ett problem p\u00e5 exempelvis en whiteboardtavla, s\u00e4ger Katarina A. S\u00f6rng\u00e5rd och forts\u00e4tter:<\/p>\n

\u2013 Ord f\u00f6rsvinner i samma sekund som de \u00e4r sagda, just d\u00e4rf\u00f6r kan det vara bra att avlasta minnessystemet med bilder \u2013 \u00e4ven i de fall d\u00e4r patienten har en normal eller h\u00f6g beg\u00e5vning. Det kan ocks\u00e5 skapa ett l\u00e5ngsammare tempo i samtalet, f\u00f6r d\u00e5 kan man senare \u00e5terv\u00e4nda till vissa delar som \u00e4r illustrerade p\u00e5 tavlan och beh\u00f6ver inte h\u00e5lla all information i arbetsminnet under tiden.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

Ha koll p\u00e5 autismspecifik \u00e5ngest<\/strong>
Hittills har den h\u00e4r artikeln ber\u00f6rt ganska generella principer som \u00f6kar m\u00f6jligheterna till ett b\u00e4ttre bem\u00f6tande av personer med autism som s\u00f6ker v\u00e5rd f\u00f6r psykiatrisk samsjuklighet. Men Katarina A. S\u00f6rng\u00e5rds bok kretsar ocks\u00e5 kring specifika anpassningar vid vissa diagnoser och behandlingssituationer. Den som vill veta mer b\u00f6r l\u00e4sa boken, men under intervjun \u00e5terkommer hon till att det \u00e4r viktigt att skilja p\u00e5 generell \u00e5ngest och mer autismspecifik \u00e5ngest, d\u00e5 det kan p\u00e5verka behandlingen.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r n\u00e4stan avg\u00f6rande att vara medveten om den h\u00e4r skillnaden, eftersom det \u00e4r sv\u00e5rt att exponera bort den autismspecifika \u00e5ngesten, som bland annat kan bero p\u00e5 att personen i vissa milj\u00f6er drunknar i sinnesintryck<\/strong><\/a> och blir \u00f6verv\u00e4ldigad, s\u00e4ger hon och forts\u00e4tter:<\/p>\n

\u2013 Social \u00e5ngest som mer grundar sig i en r\u00e4dsla f\u00f6r att g\u00f6ra bort sig g\u00e5r d\u00e4remot att exponera f\u00f6r, men man m\u00e5ste veta vad man g\u00f6r och anpassa exponeringen, till exempel att inte v\u00e4lja f\u00f6r kognitivt \u00f6verbelastande milj\u00f6er.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

F\u00f6rhoppningen med boken<\/strong>
Katarina A. S\u00f6rng\u00e5rds nya bok v\u00e4nder sig till psykologer, psykoterapeuter och andra verksamma inom psykologisk behandling, och hon hoppas att boken ska vara anv\u00e4ndbar b\u00e5de inom grund- och specialistutbildningar.<\/p>\n

\u2013 Hur psykologiska behandlingar ska anpassas till autistiska personer \u00e4r ett moment som bara ber\u00f6rs kort, eller saknas helt och h\u00e5llet, p\u00e5 de flesta utbildningsprogrammen, s\u00e4ger hon och forts\u00e4tter:<\/p>\n

\u2013 D\u00e4rf\u00f6r tycker jag att det \u00e4r en viktig bok som kan fylla en lucka. Tanken att skriva den har funnits l\u00e4nge, men jag har v\u00e4rjt mig f\u00f6r att uppdraget har k\u00e4nts stort.<\/p>\n

Ett av hennes viktigaste budskap \u00e4r att behandlaren beh\u00f6ver ha kunskap om autism, b\u00e5de mer allm\u00e4n kunskap om diagnosen och om hur autism yttrar sig i det specifika fallet. Detta m\u00f6jligg\u00f6r b\u00e4ttre flexibilitet och kreativitet i m\u00f6tet med patienten.<\/p>\n

\u2013 Att vara nyfiken och utforskande och sj\u00e4lv klara av att vara flexibel \u00e4r viktiga egenskaper. Sedan g\u00e4ller det ocks\u00e5 att faktiskt lita p\u00e5 att du kan hj\u00e4lpa personen och sl\u00e4ppa den ganska vanliga f\u00f6rest\u00e4llningen om att autistiska personer \u00e4r huggna i sten och inte kan eller vill utvecklas, s\u00e4ger Katarina A. S\u00f6rng\u00e5rd.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Sk\u00e4len till den nya boken \u00e4r flera, konstaterar Katarina A. S\u00f6rng\u00e5rd som har l\u00e5ng erfarenhet av att utreda…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":82547,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,439,1754,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-82546","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-liv-hem","11":"tag-metoder","12":"tag-se","13":"tag-svenska","14":"tag-sverige","15":"tag-sweden","16":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115563414400447438","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82546","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=82546"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/82546\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/82547"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=82546"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=82546"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=82546"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}