\t\t\t\t<\/p>\n
\t\t\t\t\t\t\t\t\tS\u00e5 h\u00e4r f\u00f6rest\u00e4ller sig en illustrat\u00f6r hur det kan se ut n\u00e4r Sentinel-6B separerar fr\u00e5n raketens \u00f6vre steg.
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tBild:
\n\t\t\t\t\tD. Ducros\/ESA<\/p>\n
N\u00e4sta vecka skjuts europeiska rymdstyrelsens nya satellit upp i omloppsbana. Med hj\u00e4lp av svensk teknik ska havet \u00f6vervakas p\u00e5 millimeterniv\u00e5.<\/p>\n
\n\t\tPublicerad:
\n\t\t17 nov 2025, 14:30\n\t<\/p>\n
Sentinel-6B heter satelliten som p\u00e5 tio dagar t\u00e4cker hela planetens yta. Havet unders\u00f6ks med hj\u00e4lp av en radar s\u00e5 avancerad att den registrerar havsniv\u00e5f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 millimeterniv\u00e5.<\/p>\n
Satelliten \u00e4r en direkt kopia av Sentinel-6A som snurrat runt jorden sedan 2020, och de tv\u00e5 ska komplettera varandra.<\/p>\n
Havsniv\u00e5h\u00f6jningen \u2013 som beror p\u00e5 att is fr\u00e5n polerna och glaci\u00e4rer sm\u00e4lter, och p\u00e5 att haven i sig v\u00e4rms upp och d\u00e4rmed expanderar \u2013 har varit 3,3 millimeter i genomsnitt per \u00e5r fr\u00e5n 1993 till i dag.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r bara tack vara de h\u00e4r m\u00e4tningarna fr\u00e5n rymden som vi kan ta fram de h\u00e4r siffrorna, s\u00e4ger Pier Bargellini, programansvarig, vid en presstr\u00e4ff.<\/p>\n
\u00d6kning \u00f6kar<\/p>\n
H\u00f6jningen l\u00e5ter inte mycket. Men havsniv\u00e5stigningen \u00f6kar kraftigt och har de senaste tio \u00e5ren varit 4,2 millimeter per \u00e5r .<\/p>\n
\u2013 Farten p\u00e5 havsniv\u00e5h\u00f6jningen \u00e4r en extremt viktig indikator p\u00e5 klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Och \u00f6kningen \u00e4r n\u00e4stan 50 procent, s\u00e4ger Phil Evans, generaldirekt\u00f6r f\u00f6r Europas meteorologiska satellitorganisation Eumetsat, och forts\u00e4tter:<\/p>\n
\u2013 Havsniv\u00e5erna h\u00f6js och stiger snabbare, och det uts\u00e4tter uppemot 900 miljoner m\u00e4nniskor boende i kustomr\u00e5den f\u00f6r \u00f6kade risker.<\/p>\n
Svensk teknik<\/p>\n
Satelliten i sig kontrolleras av en dator som \u00e4r byggd av Beyond Gravity i G\u00f6teborg, och datan som samlas in skickas via en antenn fr\u00e5n samma f\u00f6retag tillbaka till Kiruna och Fairbanks i Alaska d\u00e4r mottagarna finns. Tom Seeman p\u00e5 f\u00f6retaget \u00e4r stolt \u00f6ver b\u00e5de bolagets och Sveriges bidrag till att havsinformation samlas in.<\/p>\n
\u2013 Det finns ju skeptiker p\u00e5 alla h\u00e5ll och kanter. Men har vi data s\u00e5 kan vi se vad som \u00e4r sant och vad som inte \u00e4r sant.<\/p>\n
Att m\u00e4ta ett hav som st\u00e4ndigt f\u00f6r\u00e4ndras, med v\u00e5gor, tidvatten och s\u00e4songsvariationer, \u00e4r komplext.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r \u00e4r inte s\u00e5 att du bara kan ta fram tumstocken och m\u00e4ta ner mot havsytan. Det kr\u00e4vs mycket ber\u00e4kning f\u00f6r att sl\u00e5 fast att havsytan \u00f6kar 4 millimeter per \u00e5r.<\/p>\n
Datan \u00e4r fritt tillg\u00e4nglig och kan bland \u00e4ven anv\u00e4ndas f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra v\u00e4der- och stormprognoser.<\/p>\n
Gustav Sj\u00f6holm\/TT<\/p>\n
\t\t\t\t\t\t\t\t\t Sentinel \u00e4r europeiska jordobservationsprogrammet Copernicus satellitprogram.<\/p>\n Det finns sex olika Sentineluppdrag, som best\u00e5r eller ska best\u00e5 av minst tv\u00e5 satelliter vardera.<\/p>\n Sentinel-6, d\u00e4r ESA och Nasa samarbetar, handlar om att via radarh\u00f6jdm\u00e4tare h\u00e5lla koll p\u00e5 havsniv\u00e5er. Den f\u00f6rsta satelliten, Sentinel-6A, sk\u00f6ts upp 21 november 2020.<\/p>\n 6B, som \u00e4r en kopia av 6A, planerar att skjuts upp p\u00e5 en Falcon-9-raket fr\u00e5n Vandenberg i Kalifornien p\u00e5 m\u00e5ndag klockan 06.21 svensk tid. Den v\u00e4ger 1\u00a0191 kilo, \u00e4r 2,35 x 4,17 x 5,30 meter stor och ska vara i bruk minst i 5,5 \u00e5r.<\/p>\n \n\t\tPublicerad:
\n\t\t\t\t\t\t\tFakta<\/p>\n
\n\t\t17 nov 2025, 14:30\n\t<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"S\u00e5 h\u00e4r f\u00f6rest\u00e4ller sig en illustrat\u00f6r hur det kan se ut n\u00e4r Sentinel-6B separerar fr\u00e5n raketens \u00f6vre steg.…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":83073,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[66],"tags":[80,78,79,34,31,33,32,30,81,84,83,82],"class_list":{"0":"post-83072","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-vetenskap-och-teknik","8":"tag-science","9":"tag-science-and-technology","10":"tag-scienceandtechnology","11":"tag-se","12":"tag-svenska","13":"tag-sverige","14":"tag-sweden","15":"tag-swedish","16":"tag-technology","17":"tag-teknik","18":"tag-vetenskap","19":"tag-vetenskapteknik"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115565640180965316","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/83072","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=83072"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/83072\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/83073"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=83072"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=83072"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=83072"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}