{"id":83668,"date":"2025-11-18T08:19:29","date_gmt":"2025-11-18T08:19:29","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/83668\/"},"modified":"2025-11-18T08:19:29","modified_gmt":"2025-11-18T08:19:29","slug":"recension-av-jordens-hjarta-pa-kungliga-operan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/83668\/","title":{"rendered":"Recension av \u201dJordens hj\u00e4rta\u201d p\u00e5 Kungliga Operan"},"content":{"rendered":"<p>Publicerad 17 nov 2025 kl 05.00Uppdaterad kl 10.42<\/p>\n<p>\u201dJordens hj\u00e4rta\u201d \u00e4r en ny familjeopera p\u00e5 Kungliga Operans stora scen.<\/p>\n<p>Axel Englund h\u00f6r klingande riter i en hypnotiskt snygg scenografi.<\/p>\n<p><img   alt=\"\"\/><\/p>\n<p>Johanna Rudstr\u00f6m, Minna T\u00e4gil och barnk\u00f6r fr\u00e5n Adolf Fredriks musikklasser.<\/p>\n<p>Foto: S\u00f6ren Vilks \/ Kungliga Operan<\/p>\n<p>\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<img loading=\"lazy\"   alt=\"\"\/><\/p>\n<p>Johanna Rudstr\u00f6m och Klas Hedlund.<\/p>\n<p>Foto: S\u00f6ren Vilks \/ Kungliga Operan<\/p>\n<p>\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<img loading=\"lazy\"   alt=\"\"\/><\/p>\n<p>Jan Jakub Monowid, Katarina Leoson och barnk\u00f6r fr\u00e5n Adolf Fredriks musikklasser.<\/p>\n<p>Foto: S\u00f6ren Vilks \/ Kungliga Operan<\/p>\n<p>\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<img loading=\"lazy\"   alt=\"\"\/><\/p>\n<p>Axel Englund \u00e4r kritiker p\u00e5 Expressens kultursida.<\/p>\n<p>Foto: HANNA BRUNL\u00d6F<\/p>\n<p>\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n<p><strong>RECENSION. <\/strong>N\u00e4r operan tog form f\u00f6r drygt 400 \u00e5r sedan hade den ett enda spr\u00e5k: italienskan. Successivt er\u00f6vrade den allt fler och med tons\u00e4ttaren <strong>Britta Bystr\u00f6m<\/strong> och dramatikern <strong>Rawdna Carita Eira<\/strong> har den n\u00e5tt nordsamiskan. Deras \u201dEatnama v\u00e1ibmu\u201d (Jordens hj\u00e4rta) har nu haft premi\u00e4r p\u00e5 Kungliga Operan.<\/p>\n<p>Texten, som bygger p\u00e5 det samiska 1800-talseposet \u201dP\u00e4iven pardne\u201d (Solens s\u00f6ner), ber\u00e4ttar om v\u00e4rldens ursprung. Ur orons kaos skapas en enhetlig v\u00e4rld av Ipmil (<strong>Katarina Leoson<\/strong>), som offrar en vaja och l\u00e5ter dess kroppsdelar bilda v\u00e4rldsalltet. Som i alla skapelsemyter intr\u00e4der snart splittring.<\/p>\n<p>H\u00e4r sjungs solen av en barnk\u00f6r ur Adolf Fredriks musikklasser och m\u00e5nen av countertenoren <strong>Jan Jakub Monowid<\/strong>, i en glittrande svid med m\u00e5nsk\u00e4ra till hatt, v\u00e4rdig Nattens drottning. De f\u00e5r snart s\u00e4llskap av br\u00f6derna Nj\u00e1ve\u0161 (<strong>Klas Hedlund<\/strong>) och H\u00e1h\u010des (<strong>Jens Persson Hertzman<\/strong>) som paras ihop med soldottern (<strong>Johanna Rudstr\u00f6m<\/strong>) och m\u00e5ndottern (<strong>Minna T\u00e4gil<\/strong>). Tudelningen mellan m\u00f6rker och ljus sk\u00e4r genom alla gestalter i Ipmils v\u00e4rld och driver ber\u00e4ttelsen.<\/p>\n<p>Den poetiska bilden f\u00f6r det onda \u00e4r m\u00e5ndotterns och H\u00e1h\u010des of\u00f6rm\u00e5ga att h\u00f6ra vajans hj\u00e4rta som pizzicatobultar i jorden: de saknar det register som lystrar till naturens heliga inre. S\u00e5 vitt jag kan bed\u00f6ma genom \u00f6vers\u00e4ttningen \u00e4r texten en suggestiv kombination av arkaiskt mytspr\u00e5k och modern poetisk tvetydighet som inte helt vill sluta i harmonisk uppl\u00f6sning.\u00a0<\/p>\n<blockquote><p>N\u00e5gon insmickrande operalyrik \u00e4r det inte.<\/p><\/blockquote>\n<p><strong>Markus Granqvists<\/strong> scenografi \u00e4r en hypnotiskt snygg sammansm\u00e4ltning av traditionell symbolik och stiliserade landskap. Koncentriska cirklar \u00f6ppnar sig genom kulisserna tills de n\u00e5r en digitalt animerad fond d\u00e4r de speglas av andra cirklar: n\u00e5jdtrumman, solen, m\u00e5nen och ringarna p\u00e5 vattnet.<\/p>\n<p>Och sj\u00e4lva musiken d\u00e5? N\u00e5gon insmickrande operalyrik \u00e4r det inte. Scenerna b\u00f6rjar som repetitiva plat\u00e5er, d\u00e4r kontraster tr\u00e4der in efter hand. Ur dessa besv\u00e4rjande upprepningar f\u00f6ds en serie klingande riter som motsvarar det mytologiska temat. Fr\u00e5n dirigentpulten utf\u00f6r <strong>Anna-Maria Helsing<\/strong> ett precisionsarbete med Bystr\u00f6ms f\u00e4rg- och detaljrika texturer.<\/p>\n<p>Den klangliga densiteten tar ibland plats p\u00e5 bekostnad av dramaturgisk tydlighet och direkt tilltal. Om man till detta l\u00e4gger behovet av att f\u00f6lja textmaskinen s\u00e5 blir informationst\u00e4theten ibland sv\u00e5rhanterlig. Musiken uppn\u00e5r inte (efterstr\u00e4var kanske inte) den omedelbara sinnlighet som pr\u00e4glar den verbala och visuella poesin.\u00a0<\/p>\n<p>Det g\u00f6r mig tveksam till huruvida \u201dJordens hj\u00e4rta\u201d g\u00f6r sk\u00e4l f\u00f6r etiketten \u201dfamiljef\u00f6rest\u00e4llning\u201d \u2013 men att den \u00e4r ett konstn\u00e4rligt kraftprov och en kulturg\u00e4rning r\u00e5der det ingen tvekan om.\u00a0<\/p>\n<p>OPERA<\/p>\n<p>JORDENS HJ\u00c4RTA (Eatnama v\u00e1ibmu)<\/p>\n<p>Av Britta Bystr\u00f6m (musik) och Rawdna Carita Eira (text)<br \/>Regi Elle M\u00e1rj\u00e1 Eira<\/p>\n<p>Dirigent Anna-Maria Helsing\/David Bj\u00f6rkman \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0<\/p>\n<p>Scenografi och ljus Markus Granqvist<\/p>\n<p>Kostym och mask Lena Lindgren<\/p>\n<p>Dramaturg Katarina Aronsson<\/p>\n<p>\u00d6vers\u00e4ttning Anna Linden<\/p>\n<p>Koreografi Joakim Stephenson<\/p>\n<p>Medverkande Katarina Leoson, Jan Jakub Monowid, Klas Hedlund, Johanna Rudstr\u00f6m, Jens Persson Hertzman och Minna T\u00e4gil <br \/>Barnk\u00f6r ur Adolf Fredriks musikklasser, Damk\u00f6r ur Kungliga Operans k\u00f6r, Kungliga Hovkapellet<\/p>\n<p>Kungliga Operan<br \/>Speltid 1.15 t.<\/p>\n<p>Visa mer<\/p>\n<p>Axel Englund \u00e4r kritiker p\u00e5 Expressens kultursida.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Publicerad 17 nov 2025 kl 05.00Uppdaterad kl 10.42 \u201dJordens hj\u00e4rta\u201d \u00e4r en ny familjeopera p\u00e5 Kungliga Operans stora&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":83669,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[67],"tags":[104,8438,8439,34,2914,31,33,32,30,105],"class_list":{"0":"post-83668","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-underhallning","8":"tag-entertainment","9":"tag-location-sapmi","10":"tag-organization-kungliga-operan","11":"tag-se","12":"tag-sections-scen","13":"tag-svenska","14":"tag-sverige","15":"tag-sweden","16":"tag-swedish","17":"tag-underhallning"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115569725530975796","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/83668","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=83668"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/83668\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/83669"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=83668"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=83668"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=83668"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}