Intervjuer med transportkunder och transportf\u00f6retag\u00a0<\/p>\n
F\u00f6r att analysera vilka m\u00f6jligheter n\u00e4ringslivet har att anv\u00e4nda j\u00e4rnv\u00e4gstransporter har vi genomf\u00f6rt ett antal djupintervjuer med ca 25 transporkunder, operat\u00f6rer och transportf\u00f6retag.\u00a0\u00a0<\/p>\n
Intervjuerna visar genomg\u00e5ende att respondenterna upplever kostnadsbilden f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4g har f\u00f6r\u00e4ndrats negativt de senaste tio \u00e5ren. Resultaten pekar p\u00e5 att:\u00a0<\/p>\n
\u00d6kade volymer inneb\u00e4r ocks\u00e5 att man kan utveckla trafiken i st\u00e4llet f\u00f6r att avveckla och det ger m\u00f6jlighet att utveckla kombitrafiken med lastbil och j\u00e4rnv\u00e4g.\u00a0<\/p>\n
Kan man uppn\u00e5 detta finns det en stor potential i \u00f6kade j\u00e4rnv\u00e4gstransporter. \u00d6kade volymer inneb\u00e4r ocks\u00e5 att man kan utveckla trafiken i st\u00e4llet f\u00f6r att avveckla och erbjuda ett mer helt\u00e4ckande n\u00e4tverk. Det ger ocks\u00e5 m\u00f6jlighet att utveckla kombitrafiken med lastbil och j\u00e4rnv\u00e4g.\u00a0<\/p>\n
Presumtiva j\u00e4rnv\u00e4gskunder f\u00f6r fram os\u00e4kerheten som en viktig orsak till att inte vill pr\u00f6va j\u00e4rnv\u00e4gsl\u00f6sningar. L\u00e5nga avbrott i j\u00e4rnv\u00e4gens godstransporter g\u00f6r att f\u00e5 f\u00f6retag v\u00e5gar starta upp godstransporter p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4g om man hela tiden m\u00e5ste vara beredd p\u00e5 att \u00e4ndra sina egna planer.\u00a0<\/p>\n
Landsv\u00e4gstrafiken har gynnats<\/p>\n
M\u00e5nga av myndigheternas och politikernas beslut har gynnat fossildrivna transportslag genom l\u00e4gre kostnader som inneb\u00e4r \u00f6verflyttning av transporter fr\u00e5n j\u00e4rnv\u00e4g till landsv\u00e4g.\u00a0<\/p>\n
Fj\u00e4rrtrafik p\u00e5 v\u00e4g har pr\u00e4glats av \u00e5kerier fr\u00e5n l\u00e5gl\u00f6nel\u00e4nder som medf\u00f6rt kostnadss\u00e4nkningar genom prisdumpning. Det g\u00e4ller s\u00e4rskilt i transporter mellan Sverige och utlandet d\u00e4r 92 procent av transporterna inom Sverige gick med utl\u00e4ndska \u00e5kerier (Trafikanalys 2024).<\/p>\n
Det g\u00e5r ca 36 miljoner ton med lastbil mellan Sverige och andra l\u00e4nder. Det motsvarar n\u00e4stan dubbelt s\u00e5 mycket som malmen p\u00e5 Malmbanan till Narvik. Det \u00e4r stora volymer och l\u00e5nga avst\u00e5nd d\u00e4r en st\u00f6rre andel med r\u00e4tt f\u00f6ruts\u00e4ttningar skulle kunna g\u00e5 att transportera p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4g eller sj\u00f6fart.\u00a0<\/p>\n
Banavgifternas betydelse\u00a0<\/p>\n
En starkt bidragande orsak till att kostnaderna f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gstransporter \u00f6kat de senaste \u00e5ren \u00e4r banavgifterna. De svenska banavgifterna har l\u00e4nge varit relativt l\u00e5ga men 2022 fick Trafikverket ett f\u00f6rel\u00e4ggande fr\u00e5n Transportstyrelsen att h\u00f6ja banavgifterna s\u00e5 att de t\u00e4cker marginalkostnaderna i enlighet med EU-lagstiftningen. Trafikverket gjorde d\u00e5 en st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndring av banavgifterna till 2025.\u00a0<\/p>\n
Resultatet blev att den genomsnittliga banavgiften f\u00f6r ett typiskt godst\u00e5g \u00f6kade med 48 procent fr\u00e5n 2023 till 2025 medan den f\u00f6r persont\u00e5g minskade med tolv procent.<\/p>\n
F\u00f6r ett typiskt godst\u00e5g har banavgiften h\u00f6jts fr\u00e5n 5 till 37 kr per t\u00e5gkilometer eller med en faktor 7 fr\u00e5n \u00e5r 2009 till \u00e5r 2025. F\u00f6r ett typiskt persont\u00e5g har banavgiften h\u00f6jts fr\u00e5n 4 till 10 kr eller med en faktor 2.\u00a0<\/p>\n
Banavgifterna inte huggna i sten<\/p>\n
Banavgifterna ska enligt EU ber\u00e4knas med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n de samh\u00e4llsekonomiska marginalkostnaderna som varje tillkommande t\u00e5g orsakar. Men banavgifternas utformning \u00e4r inte huggna i sten. De till\u00e4mpas p\u00e5 varierande s\u00e4tt i olika l\u00e4nder i Europa. F\u00f6r att best\u00e4mma dessa anv\u00e4nds ekonomisk statistik och olika modeller. Det \u00e4r sv\u00e5rt att best\u00e4mma b\u00e5de niv\u00e5n p\u00e5 de totala avgifterna och hur de ska f\u00f6rdelas p\u00e5 t\u00e5gkilometer och bruttotonkilometer och det \u00e4r inte heller sj\u00e4lvklart hur de ska f\u00f6rdelas p\u00e5 person- och godst\u00e5g.\u00a0<\/p>\n
Analyser vid KTH har visat hur sp\u00e5rslitaget p\u00e5verkas av fordonens konstruktion och axellast. Mjuka boggier, d\u00e4r hjulen kan st\u00e4lla in sig parallellt med sp\u00e5ret i kurvor, ger v\u00e4sentligt l\u00e4gre slitage och s\u00e5dana fordon borde betala en l\u00e4gre sp\u00e5ravgift. F\u00f6r en personvagn kan det skilja p\u00e5 en faktor 4, f\u00f6r en motorvagn en faktor 3 och f\u00f6r ett lok en faktor 2. En tom godsvagn sliter bara fem procent s\u00e5 mycket p\u00e5 sp\u00e5ret som en lastad godsvagn. Det har man inte tagit h\u00e4nsyn till i de nuvarande avgifterna.\u00a0<\/p>\n
L\u00e4gre banavgift f\u00f6r tomt\u00e5g<\/p>\n
S\u00e4rskilt viktig \u00e4r differentieringen av sp\u00e5rslitageavgiften f\u00f6r godst\u00e5g. M\u00e5nga godst\u00e5g, som malmt\u00e5g och timmert\u00e5g, g\u00e5r tomma i returriktningen d\u00e5 det inte finns n\u00e5gon last.<\/p>\n
Enligt KTH sliter tomvagnar endast fem procent av vad lastade godsvagnar sliter p\u00e5 sp\u00e5ret. 2025 var avgiften 0,0240 kr\/bruttotonkm f\u00f6r lastade vagnar med 17\u201325 tons axellast s\u00e5 borde den vara fem procent av denna eller 0,0011 kr\/bruttotonkm f\u00f6r tomma vagnar med\n<\/p>\n
Banavgifter f\u00f6r ett typiskt timmert\u00e5g blir 36 kr\/t\u00e5gkilometer med 2025 \u00e5rs banavgifter f\u00f6r ett omlopp. Banavgifter blir 31 kr\/t\u00e5gkilometer med korrigerade banavgifter f\u00f6r tomvagnar. Skillnaden i banavgift blir 15 procent l\u00e4gre f\u00f6r ett omlopp och i total transportkostnad blir det sju procent l\u00e4gre kostnad per ton eller m3 r\u00e4knat p\u00e5 ett omlopp.\u00a0<\/p>\n
Som bekant finns det stora problem med eftersatt underh\u00e5ll i dag p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4tet. Genom att differentiera banavgifterna efter hur mycket t\u00e5gen sliter p\u00e5 sp\u00e5ren kan slitaget och underh\u00e5llskostnaderna minskas p\u00e5 l\u00e5ng sikt. I dag l\u00f6nar det sig s\u00e4llan f\u00f6r operat\u00f6rerna att skaffa t\u00e5g med sp\u00e5rv\u00e4nliga boggier eftersom de \u00e4r n\u00e5got dyrare.\u00a0<\/p>\n
Det finns ocks\u00e5 f\u00f6ljande f\u00f6rh\u00e5llanden som b\u00f6r beaktas n\u00e4r man fastst\u00e4ller banavgifterna:\u00a0<\/p>\n
Betalningsf\u00f6rm\u00e5gan f\u00f6r godstrafiken \u00e4r ocks\u00e5 l\u00e4gre \u00e4n f\u00f6r persontrafiken genom h\u00e5rdare intramodal konkurrens och d\u00e5lig l\u00f6nsamhet.\u00a0<\/p>\n
Avgifterna ska \u00e5terspegla de negativa externa effekterna som trafiken orsakar p\u00e5 milj\u00f6n som utsl\u00e4pp och buller. Enligt Trafikanalys t\u00e4cker j\u00e4rnv\u00e4gens avgifter de samh\u00e4llsekonomiska marginalkostnaderna i mycket h\u00f6gre grad \u00e4n lastbilstrafiken. Om man inte vill h\u00f6ja avgifterna f\u00f6r lastbilarna b\u00f6r man i st\u00e4llet s\u00e4nka de f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gen. Annars f\u00e5r man en snedvriden konkurrens p\u00e5 or\u00e4ttvisa villkor.\u00a0<\/p>\n
2026 ska banavgifterna h\u00f6jas igen. Visserligen f\u00e5r en del av j\u00e4rnv\u00e4gstransporterna en klimatkompensation men den r\u00e4cker inte f\u00f6r att j\u00e4mna ut spelplanen.\u00a0<\/p>\n
M\u00e5lbild f\u00f6r godstransporter p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4g 2030\u00a0<\/strong><\/p>\n Godstrafiken har l\u00e4nge f\u00e5tt st\u00e5 tillbaka b\u00e5de i investeringsplaneringen, tidtabellsplaneringen och den operativa styrningen. Det beh\u00f6vs en kraftsamling gods och ett samlat grepp. Vi f\u00f6resl\u00e5r att man ska bilda en arbetsgrupp med godstrafikf\u00f6retagen, n\u00e4ringslivet och en godsgeneral och g\u00f6r ett program med tidtabell och en s\u00e4rskild pott och f\u00e5 departementet, kunderna och t\u00e5gf\u00f6retagen med p\u00e5 t\u00e5get.\u00a0<\/p>\n M\u00e5ls\u00e4ttning: med tre miljarder kr ska vi \u00f6ka godstransporterna p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4g med tre miljarder tonkilometer till \u00e5r 2030.<\/p>\n G\u00f6r ett program tillsammans med branschen f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra godstrafiken p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4g. Exempel p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder:\u00a0<\/p>\n K\u00f6r l\u00e4ngre godst\u00e5g\u00a0<\/p>\n K\u00f6r snabbare godst\u00e5g\u00a0<\/p>\n S\u00e4tt upp en realistisk nollvision\u201d f\u00f6r f\u00f6rseningar\u00a0\u00a0<\/p>\n Inf\u00f6r digitala informationssystem p\u00e5 godst\u00e5g\u00a0<\/p>\n Anv\u00e4nd container i st\u00e4llet f\u00f6r trailer\u00a0<\/p>\n Eldriven sp\u00e5rtrafik \u00e4r det mest energieffektiva landtransportmedlet r\u00e4knat per kilometer resande eller ton gods och \u00e4r n\u00e4stan fossilfri redan nu. Godstransporter med j\u00e4rnv\u00e4g drar 25 procent s\u00e5 mycket energi som en dieseldriven lastbil per ton och kilometer och 50 procent s\u00e5 mycket energi som en ellastbil.\u00a0<\/p>\n Elektriska lastbilar kommer succesivt att ers\u00e4tta fossildrivna bilar men energif\u00f6rbrukningen kommer alltid att vara h\u00f6gre. Gummihjul mot asfalt har ungef\u00e4r 15 g\u00e5nger h\u00f6gre rullmotst\u00e5nd \u00e4n j\u00e4rnv\u00e4gens st\u00e5lhjul mot st\u00e5lr\u00e4ls. Tunga lastbilar sliter p\u00e5 v\u00e4garna och bidrar till att v\u00e4gn\u00e4tet f\u00e5r en underh\u00e5llsskuld.\u00a0<\/p>\n Slutsatser: Vad kr\u00e4vs f\u00f6r att utnyttja godsj\u00e4rnv\u00e4gens potential?\u00a0<\/p>\n Intervjuer med kunder och transportf\u00f6retag visar att kostnaderna m\u00e5ste minska med 20 % om j\u00e4rnv\u00e4gen ska \u00f6ka sin marknadsandel\u00a0<\/p>\n F\u00f6rseningarna f\u00f6r person- och godst\u00e5g kostar samh\u00e4llet nio miljarder kronor per \u00e5r. Satsa nio miljarder kronor per \u00e5r p\u00e5 underh\u00e5ll och utveckla nya metoder s\u00e5 kan underh\u00e5llsskulden arbetas bort p\u00e5 tio \u00e5r.\u00a0<\/p>\n Underl\u00e4tta omledning av t\u00e5g genom b\u00e4ttre f\u00f6rbindelser mellan banor och alternativa v\u00e4gar \u2013 det beh\u00f6vs b\u00e5de f\u00f6r att hantera st\u00f6rningar, f\u00f6r banarbeten och f\u00f6r milit\u00e4rens behov\u00a0<\/p>\n Godstrafiken kan inte betala f\u00f6r s\u00e4mre t\u00e5gl\u00e4gen och l\u00e4gre prioritet \u2013 banavgifterna m\u00e5ste ta h\u00e4nsyn till industrins konkurrenskraft och att Sverige har l\u00e5nga avst\u00e5nd j\u00e4mf\u00f6rt med andra l\u00e4nder\u00a0\u00a0<\/p>\n Regeringen<\/strong>: S\u00e4tt upp en m\u00e5lbild f\u00f6r 2030, bygg bort underh\u00e5llsskulden p\u00e5 tio \u00e5r och besluta om konkurrenskraftiga banavgifter f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gen och industrin<\/p>\n Trafikverket:<\/strong> Utveckla j\u00e4rnv\u00e4gskompetensen och planera och prioritera f\u00f6r en \u00f6kad godstrafik till 2030\u00a0<\/p>\n Transportf\u00f6retagen:<\/strong> Samverka i st\u00f6rt l\u00e4ge, utveckla nya transportsystem och marknadsf\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gstransporter\u00a0<\/p>\n\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n