F\u00e5glar kan anpassa sig till ett varmare klimat \u2013 men bara till en viss gr\u00e4ns. Det visar en studie vid Lunds universitet som unders\u00f6kt japanska vaktlar som fick v\u00e4xa upp under olika temperaturer som kycklingar.<\/p>\n
I takt med att klimatet blir varmare och mer of\u00f6ruts\u00e4gbart m\u00e5ste f\u00e5glar anpassa sig. De kan till exempel flytta till nordligare breddgrader eller sluta sjunga f\u00f6r att i tystnad s\u00f6ka skydd i svala buskage under heta sommardagar. De kan ocks\u00e5 anpassa sig till stigande temperaturer genom kroppsliga f\u00f6r\u00e4ndringar. Men exakt hur detta fungerar har hittills varit oklart.<\/p>\n
Nu har ett forskarlag, lett fr\u00e5n Lunds universitet, unders\u00f6kt f\u00e5glars f\u00f6rm\u00e5ga att anpassa sig till v\u00e4rme i en temperaturstudie p\u00e5 japanska vaktlar.<\/p>\n
Vaktlar v\u00e4xte upp i kyla och v\u00e4rme<\/p>\n
I studien delades unga h\u00f6nsf\u00e5glar in i tre grupper som fick v\u00e4xa upp i olika temperaturer: 10, 20 och 30 grader. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kunde forskarna unders\u00f6ka hur v\u00e4l f\u00e5glarna klarade av v\u00e4rmeb\u00f6ljor senare i livet. Det gjorde de genom att m\u00e4ta hur mitokondrierna \u2013 cellernas energifabriker \u2013 kunde st\u00e5 emot f\u00f6r\u00e4ndringar som sker i kroppen vid extremv\u00e4rme. Slutar mitokondrierna fungera kan inget djur \u00f6verleva.<\/p>\n
\u2013 V\u00e5r studie visar att f\u00e5glar, liksom enklare kallblodiga djur, \u00e4r d\u00e5liga p\u00e5 att f\u00f6rb\u00e4ttra kroppens f\u00f6rm\u00e5ga att hantera extremv\u00e4rme. Det kan f\u00f6rs\u00e4tta dem i risk om klimatet forts\u00e4tter att \u00e4ndras p\u00e5 samma s\u00e4tt som nu, s\u00e4ger Andreas Nord, biologiforskare vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.<\/p>\n
Vana vid v\u00e4rmeb\u00f6lja gav ingen f\u00f6rdel<\/p>\n
F\u00e5glar som v\u00e4xte upp i kyla var s\u00e4mre rustade att hantera extremv\u00e4rme \u00e4n b\u00e5de de som vuxit upp i v\u00e4rmeb\u00f6lja och i neutrala temperaturer. Deras mitokondrier producerade mindre av energimolekylen ATP vid \u00f6verhettning, visade studien. Forskarna antog d\u00e4rf\u00f6r att v\u00e4rmeb\u00f6ljef\u00e5glarna skulle klara \u00f6verhettning b\u00e4ttre \u00e4n de som levt i neutral temperatur.<\/p>\n
\u2013 Men tji fick vi. S\u00e5 var det inte alls. Att v\u00e4xa upp under en v\u00e4rmeb\u00f6lja gav inga f\u00f6rdelar n\u00e4r cellerna \u00f6verhettats, s\u00e4ger Andreas Nord.<\/p>\n
Naturh\u00e4nsyn vid planering<\/p>\n
Studien lyfter den utmaning som klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och undantr\u00e4ngda naturomr\u00e5den inneb\u00e4r f\u00f6r vilda djur. Enligt forskarna \u00e4r det viktigt att b\u00e5de beslutsfattare och samh\u00e4llsplanerare \u00e4r medvetna om detta och tar l\u00e4mplig h\u00e4nsyn till naturen vid exploatering av b\u00e5de gr\u00f6nomr\u00e5den och stadsmilj\u00f6er.<\/p>\n
\u2013 Det kan till exempel handla om att se till att st\u00e4der i f\u00f6rsta hand planteras med inhemska tr\u00e4darter som \u00e4r b\u00e4ttre f\u00f6r b\u00e5da f\u00e5glarna och insekterna de \u00e4ter, och att inte fuska med detaljh\u00e4nsyn kring bland annat vattendrag i skogs- och jordbruket, s\u00e4ger Andreas Nord.<\/p>\n
Vetenskaplig artikel:<\/p>\n