{"id":85409,"date":"2025-11-20T07:15:09","date_gmt":"2025-11-20T07:15:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/85409\/"},"modified":"2025-11-20T07:15:09","modified_gmt":"2025-11-20T07:15:09","slug":"sa-fungerar-varldshandeln-med-karnbransle","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/85409\/","title":{"rendered":"S\u00e5 fungerar v\u00e4rldshandeln med k\u00e4rnbr\u00e4nsle"},"content":{"rendered":"

U<\/p>\n

nder 2023 hade Europa 103 k\u00e4rnreaktorer i drift. Det var ganska exakt en fj\u00e4rdedel av alla reaktorer i v\u00e4rlden. Tillsammans laddade de europeiska k\u00e4rnkraftverken sina reaktorer med 1 771 ton k\u00e4rnbr\u00e4nsle under \u00e5ret. Det l\u00e5ter inte mycket, men f\u00f6r att f\u00e5 fram br\u00e4nslet kr\u00e4vdes motsvarande 12 672 ton naturligt uran. De sex svenska reaktorerna som \u00e4r i drift idag anv\u00e4nder cirka 1\u2009200 ton naturligt uran om \u00e5ret.<\/p>\n

All handel med uran i hela v\u00e4rlden \u00e4r strikt reglerad och det \u00e4r bara n\u00e5gra f\u00e5 l\u00e4nder och \u00e4nnu f\u00e4rre f\u00f6retag som f\u00e5r anrika uran. I Europa \u00f6vervakar Euratom Supply Agency, ESA, alla k\u00f6p, transporter och upparbetning av uran och k\u00e4rnbr\u00e4nsle. ESA kan ocks\u00e5 f\u00f6rdela om ink\u00f6pen mellan olika k\u00f6pare och l\u00e4nder, f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att alla medlemmar f\u00e5r tillg\u00e5ng till det k\u00e4rnbr\u00e4nsle de beh\u00f6ver. Men l\u00e5t oss b\u00f6rja fr\u00e5n b\u00f6rjan.<\/p>\n

M\u00e5ng\u00e5riga kontrakt
<\/strong>L\u00e5ngt innan det planerade sommaruppeh\u00e5llet n\u00e4r de svenska k\u00e4rnkraftverken servas och uttj\u00e4nta br\u00e4nslestavar byts ut har energibolagen k\u00f6pt in uran. Oftast g\u00f6rs ink\u00f6pen genom m\u00e5ng\u00e5riga kontrakt med gruvbolag. 2023 stod l\u00e5nga kontrakt f\u00f6r 93 procent av alla urank\u00f6p till Europa, och f\u00f6r att s\u00e4kra tillg\u00e5ngen rekommenderar ESA att k\u00f6pen g\u00f6rs fr\u00e5n minst tv\u00e5 leverant\u00f6rer.<\/p>\n

D\u00e4refter kontrakteras n\u00e5got av de mycket f\u00e5 specialiserade f\u00f6retag som i flera komplicerade led f\u00f6r\u00e4dlar det naturliga uranet till uran som kan anv\u00e4ndas som k\u00e4rnbr\u00e4nsle. Slutligen tillverkas noggrant specificerade br\u00e4nslestavar och br\u00e4nsleelement f\u00f6r varje reaktortyp och tillverkare. \u00c4ven h\u00e4r \u00e4r det n\u00e5gra f\u00e5 leverant\u00f6rer som kan tillverka, bland annat Westinghouse Electric Sweden (f\u00f6re detta Asea Atom) i V\u00e4ster\u00e5s.<\/p>\n

De svenska k\u00e4rnkraftverken har s\u00e4kerst\u00e4llt tillg\u00e5ngen\u00a0p\u00e5 br\u00e4nsle cirka tre \u00e5r fram\u00e5t i tiden, vilket ocks\u00e5 \u00e4r den genomsnittliga lagerh\u00e5llningen inom EU.<\/p><\/blockquote>\n

F\u00f6r att undvika beroende av enskilda tillverkare utan\u00adf\u00f6r EU, och s\u00e4kerst\u00e4lla att EU \u00e4r konkurrens\u00adkraftigt i hela k\u00e4rnbr\u00e4nslecykeln, har ESA l\u00e4nge r\u00e5tt energibolag att s\u00e4kra nuvarande och framtida br\u00e4nslebehov genom m\u00e5ng\u00e5riga avtal med flera olika leverant\u00f6rer.<\/p>\n

\"K\u00e4rnkraftverket<\/p>\n

L\u00e5ng framf\u00f6rh\u00e5llning
<\/strong>De svenska k\u00e4rnkraftverken har s\u00e4kerst\u00e4llt tillg\u00e5ngen\u00a0p\u00e5 br\u00e4nsle cirka tre \u00e5r fram\u00e5t i tiden, vilket ocks\u00e5 \u00e4r den genomsnittliga lagerh\u00e5llningen inom EU. Men framf\u00f6rh\u00e5llningen \u00e4r mycket l\u00e4ngre \u00e4n s\u00e5. <\/p>\n

I Europa har energi\u00adbolag kontrakterat k\u00f6p av en stor del av det uran och de bearbetningstj\u00e4nster som de beh\u00f6ver m\u00e5nga \u00e5r fram\u00e5t i tiden. N\u00e4r det g\u00e4ller konvertering och anrikning av uran \u00e4r \u00f6ver 100 procent av behovet kontrakterat fram till 2030, enligt ESA:s \u00e5rsrapport f\u00f6r 2023.\u00a0<\/p>\n

96,4 procent av det uran som anv\u00e4nds inom EU kommer utanf\u00f6r unionens gr\u00e4nser, men i bearbetningskedjan \u00e4r Europa sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande. 2023 k\u00f6pte EU:s energibolag mer naturligt uran \u00e4n de anv\u00e4nde, 14\u2009578 ton. Merparten kom fr\u00e5n Kanada, f\u00f6ljt av Ryssland, Kazakstan och Niger.<\/p>\n

Koncentrationen inom uranbrytning \u00e4r stor ocks\u00e5 p\u00e5 f\u00f6retagsniv\u00e5. De tio st\u00f6rsta f\u00f6retagen, m\u00e5nga statligt \u00e4gda, st\u00e5r f\u00f6r 90 procent av produktionen.\u00a0<\/p><\/blockquote>\n

Globalt \u00e4r Kazakstan klart st\u00f6rst med \u00f6ver 40 procent av v\u00e4rldens totala uranproduktion, f\u00f6ljt av Kanada, Namibia och Australien, med cirka 10 procent av v\u00e4rldsproduktionen vardera.<\/p>\n

Koncentrationen inom uranbrytning \u00e4r stor ocks\u00e5 p\u00e5 f\u00f6retagsniv\u00e5. De tio st\u00f6rsta f\u00f6retagen, m\u00e5nga statligt \u00e4gda, st\u00e5r f\u00f6r 90 procent av uranproduktionen.\u00a0<\/p>\n

F\u00e5 f\u00f6retag kan anrika uranet<\/strong>
Marknaden f\u00f6r anrikning av uran utm\u00e4rker sig genom att det endast finns ett f\u00e5tal fabriker i hela v\u00e4rlden. Med 43 procent av den globala befintliga anriknings\u00adkapaciteten dominerar ryska Rosatom denna marknad. Urenco med anl\u00e4ggningar i Storbritannien, Tyskland, Nederl\u00e4nderna och USA har 31 procent av den globala kapaciteten, och franska Orano har knappt 12 procent. Stora satsningar p\u00e5 utbyggd kapacitet g\u00f6rs dock b\u00e5de i USA och Europa f\u00f6r n\u00e4rvarande.<\/p>\n

USA f\u00f6rbj\u00f6d i maj i 2024 import av anrikat uran fr\u00e5n Ryssland. Med flera anl\u00e4ggningar i malp\u00e5se och endast elva procent av den globala kapaciteten har USA genom sitt f\u00f6rbud satt ytterligare press p\u00e5 en tajt marknad. Befintliga anl\u00e4ggningar h\u00e5ller dock p\u00e5 att tas ur malp\u00e5se och kapacitetsutbyggnad p\u00e5g\u00e5r p\u00e5 flera h\u00e5ll.<\/p>\n

Sedan inledningen av 2022 har priset f\u00f6r anrikningstj\u00e4nster g\u00e5tt upp fr\u00e5n cirka 60 till 170 dollar per SWU (Separate Working Unit, som \u00e4r ett m\u00e5tt p\u00e5 arbetsinsatsen vid anrikning). Anrikningstj\u00e4nsterna till det svenska reaktorbr\u00e4nslet k\u00f6ps p\u00e5 v\u00e4rldsmarknaden, fr\u00e4mst fr\u00e5n Frankrike, Holland och Storbritannien.<\/p>\n

L\u00e4s mer om br\u00e4nslecykeln \u2013 fr\u00e5n gruva till k\u00e4rnbr\u00e4nsle<\/a>.<\/p>\n

Under 2023 \u00f6kade EU-l\u00e4nderna sin import av ryskt k\u00e4rnbr\u00e4nsle med 72 procent, enligt ESA. F\u00f6rklaringen till den drastiska \u00f6kningen \u00e4r att ber\u00f6rda energibolag vill s\u00e4kerst\u00e4lla tillg\u00e5ngen p\u00e5 br\u00e4nsle som passar deras rysktillverkade reaktorer (VVER) inom EU och d\u00e4rf\u00f6r bygger upp sina lager.F\u00f6r att komma bort fr\u00e5n detta beroende har EU via Euratom startat APIS-projektet, som leds av Westinghouse, som redan sedan flera \u00e5r levererat br\u00e4nsle\u00adelement till Ukrainas ryskdesignade k\u00e4rnkraftverk. Enligt ESA s\u00e5 hade energibolagen i fyra av fem l\u00e4nder som har VVER-reaktorer kontrakterat alternativa leverant\u00f6rer av k\u00e4rnbr\u00e4nsle vid utg\u00e5ngen av 2023.Svenska reaktorer har inte n\u00e5got br\u00e4nsle som varit i Ryssland, och p\u00e5 EU-niv\u00e5 \u00e4r m\u00e5let att helt sluta importera ryskt br\u00e4nsle till 2027.<\/p>\n

Carl Johan Liljegren<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"U nder 2023 hade Europa 103 k\u00e4rnreaktorer i drift. Det var ganska exakt en fj\u00e4rdedel av alla reaktorer…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":85410,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[14],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20,51,52,53,54],"class_list":{"0":"post-85409","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-varlden","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories","28":"tag-varlden","29":"tag-world","30":"tag-world-news","31":"tag-worldnews"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115580798519033102","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/85409","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=85409"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/85409\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/85410"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=85409"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=85409"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=85409"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}