Friska djur beh\u00f6ver inte antibiotika, och de h\u00e4r projekten \u00e4r exempel p\u00e5 hur behovet av antibiotika kan minskas. Det kan ske genom att djur kan \u00f6vervakas, skyddas och behandlas f\u00f6r att minska smittspridning och \u00f6ka andelen friska djur.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r b\u00e4ttre att f\u00f6rebygga \u00e4n att behandla. Genom att f\u00f6rebygga infektioner och anv\u00e4nda antibiotika klokt kan vi alla hj\u00e4lpa till att stoppa antibiotikaresistens, s\u00e4ger Johanna Lindahl, sektionschef p\u00e5 SVA.<\/p>\n
Lokal CEM-behandling minskar risken f\u00f6r resistens<\/p>\n
Smittsam livmoderinflammation hos h\u00e4st (CEM) kan f\u00f6rs\u00e4mra fruktsamheten hos h\u00e4starna och ge stora konsekvenser f\u00f6r h\u00e4stn\u00e4ringens ekonomi och verksamhet. Sjukdomen \u00e4r anm\u00e4lningspliktig.<\/p>\n
Hittills i \u00e5r har forskarna f\u00e5tt in prover f\u00f6r CEM fr\u00e5n 1 217 h\u00e4star (800 islandsh\u00e4star och 417 h\u00e4star av annan ras), och bakterien som orsakar CEM p\u00e5visades hos 15 islandsh\u00e4star (2 procent). De behandlades lokalt med desinfektion och antibiotika p\u00e5 k\u00f6nsdelarna, och kunde sedan frif\u00f6rklaras fr\u00e5n bakterien. Vidare smittspridning i landet kunde d\u00e4rmed effektivt stoppas och \u00f6vervakningsprojektet har fortsatt under \u00e5ret.<\/p>\n
\u2013 Vi har nu f\u00e5tt mycket b\u00e4ttre kontroll p\u00e5 situationen inf\u00f6r kommande avelss\u00e4song. Om f\u00e4rre djur blir infekterade beh\u00f6vs mindre antibiotika, och n\u00e4r de infekterade djuren kan behandlas lokalt i st\u00e4llet f\u00f6r med allm\u00e4n antibiotikabehandling, exponeras inte resten av kroppen f\u00f6r antibiotika. Det minskar risken f\u00f6r utveckling av antibiotikaresistens, s\u00e4ger Gittan Gr\u00f6ndahl.<\/p>\n
Vaccination kan skydda mot kvarka<\/p>\n
Kvarka \u00e4r en allvarlig luftv\u00e4gssjukdom som inte bara p\u00e5verkar de drabbade h\u00e4starna, utan \u00e4ven verksamheter och hela h\u00e4stn\u00e4ringen. Men det g\u00e5r att f\u00f6rhindra st\u00f6rre utbrott och minska f\u00f6rbrukningen av antibiotika, med hj\u00e4lp av vaccin kombinerat med tidig uppt\u00e4ckt och isolering av sjuka h\u00e4star. Det rekommenderas att vaccinera h\u00e4star som kan uts\u00e4ttas f\u00f6r kvarkasmitta \u2013 och vikten av vaccin blev tydlig n\u00e4r SVA fick f\u00f6lja sjukdomsutbrott p\u00e5 tre olika st\u00e4llen. Trots att provsvaren visade att h\u00e4lften av de \u00e4nnu friska h\u00e4starna redan hade exponerats f\u00f6r smittan, blev inga h\u00e4star sjuka n\u00e4r de snabbt vaccinerades mot kvarka.<\/p>\n
\u2013 Vaccinets skyddande egenskaper bidrog till att smittspridningen trycktes ned, och inga vaccinerade h\u00e4star blev sjuka, dog eller beh\u00f6vde antibiotika. Inga nya fall d\u00f6k upp under upp till ett \u00e5rs uppf\u00f6ljningstid, och h\u00e4starna bibeh\u00f6ll antikropparna i blodet. Det visar att vaccination \u00e4r ett viktigt verktyg f\u00f6r att skydda h\u00e4star mot kvarka, och d\u00e4rmed minska behovet av antibiotika, s\u00e4ger Gittan Gr\u00f6ndahl.<\/p>\n
Svenska h\u00e4star har emellertid en l\u00e5g vaccinationsgrad mot kvarka.<\/p>\n
\u2013 Kunskapen om kvarka g\u00e5r fram\u00e5t, och svenska h\u00e4st\u00e4gare \u00e4r relativt medvetna om sjukdomen. Vi beh\u00f6ver dock \u00f6ka kunskapen bland nya h\u00e4st\u00e4gare, \u00f6ka vaccinationsgraden mot kvarka och motverka smittspridning. Tidigare har vi lyckats minska spridningen av h\u00e4stinfluensa genom allm\u00e4n vaccination \u2013 kan vi \u00e4ven stoppa kvarka p\u00e5 samma s\u00e4tt? s\u00e4ger Gittan Gr\u00f6ndahl.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Friska djur beh\u00f6ver inte antibiotika, och de h\u00e4r projekten \u00e4r exempel p\u00e5 hur behovet av antibiotika kan minskas.…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":85815,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[66],"tags":[80,78,79,34,31,33,32,30,81,84,83,82],"class_list":{"0":"post-85814","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-vetenskap-och-teknik","8":"tag-science","9":"tag-science-and-technology","10":"tag-scienceandtechnology","11":"tag-se","12":"tag-svenska","13":"tag-sverige","14":"tag-sweden","15":"tag-swedish","16":"tag-technology","17":"tag-teknik","18":"tag-vetenskap","19":"tag-vetenskapteknik"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115582996508458393","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/85814","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=85814"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/85814\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/85815"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=85814"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=85814"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=85814"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}