L\u00e4kemedelsf\u00f6retaget Pfizer har kommit till sena faser i sitt arbete med att ta fram ett mRNA-vaccin mot influensa. I en fas III-studie j\u00e4mf\u00f6rde forskare vaccinkandidaten med ett av de vanliga influensavacciner som odlas fram i \u00e4gg. Resultaten visar att mRNA-vaccinet gav ett effektivare influensaskydd men ocks\u00e5 fler biverkningar.<\/p>\n
Studien \u00e4r publicerad<\/strong> i New England journal of medicine<\/a>.<\/p>\n Ger flexiblare vaccin<\/p>\n Vaccinkandidaten mot influensa bygger p\u00e5 samma teknik som mRNA-vaccinerna mot covid-19. I st\u00e4llet f\u00f6r att som traditionella vacciner inneh\u00e5lla delar av ett d\u00f6tt eller f\u00f6rsvagat virus, inneh\u00e5ller mRNA-vaccin syntetiskt mRNA. Det kapslas in i lipidnanopartiklar (utvecklade av Scheelepristagaren Pieter Cullis<\/a>) och transporteras till sina m\u00e5lceller i kroppen.<\/p>\n D\u00e4r fungerar mRNA<\/strong> som en instruktion som f\u00e5r cellen att tillverka ett ofarligt, specifikt protein fr\u00e5n viruset. Immunf\u00f6rsvaret uppt\u00e4cker det fr\u00e4mmande proteinet och b\u00f6rjar tillverka antikroppar och aktivera T-celler mot det och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt skapas immunskydd mot viruset.<\/p>\n F\u00f6rdelen med mRNA-tekniken \u00e4r att det g\u00e5r j\u00e4mf\u00f6relsevis snabbt att anpassa vaccinet till de nya virusvarianter som uppst\u00e5r genom st\u00e4ndiga mutationer. Standardvacciner mot influensa odlas fram i \u00e4gg och redan i februari kommer V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationens expertrekommendation om vilka virusstammar som ska ing\u00e5 i norra halvklotets influensavaccin kommande s\u00e4song.<\/p>\n mRNA-vaccin mot influensa effektivast<\/p>\n Rekommendationen \u00e4r baserad p\u00e5 en fortl\u00f6pande \u00f6vervakning av den globala influensaaktiviteten. Men om virusstammarna f\u00f6r\u00e4ndras p\u00e5 n\u00e5got avg\u00f6rande s\u00e4tt efter februari hinner man inte anpassa de \u00e4ggodlade vaccinerna efter detta. Detta har exempelvis, som L\u00e4kemedelsv\u00e4rlden rapporterat<\/a>, intr\u00e4ffat i \u00e5r n\u00e4r den s\u00e5 kallade undergrupp K av stammen A(H3N2) b\u00f6rjat cirkulera mer \u00e4n experterna f\u00f6rutsett. Resultatet kan bli ett s\u00e4mre vaccinskydd \u00e4n annars.<\/p>\n I den aktuella<\/strong> studien randomiserades 18 476 personer. H\u00e4lften fick Pfizers mRNA-vaccin mot influensa och h\u00e4lften fick ett \u00e4ggodlat standardvaccin (Fluzone fr\u00e5n Sanofi Pasteur).<\/p>\n B\u00e5da vaccinerna gav ett gott skydd. I mRNA-gruppen fick 57 personer influensa trots vaccinering och i standardvaccingruppen rapporterades 87 influensafall. Detta var en statistiskt signifikant skillnad som inneb\u00e4r att vaccinkandidaten gav dryg 34 procent b\u00e4ttre skydd \u00e4n standardvaccinet.<\/p>\n Fler fick reaktioner av mRNA-vaccinet<\/p>\n I b\u00e5da grupperna f\u00f6rekom milda till m\u00e5ttliga \u00f6verg\u00e5ende reaktioner mot vaccinet. S\u00e5dana reaktioner var vanligast bland dem som fick mRNA-vaccin. Drygt 70 procent fick lokala reaktioner p\u00e5 vaccinationsst\u00e4llet j\u00e4mf\u00f6rt med drygt 43 procent f\u00f6r standardvaccinet.<\/p>\n Systemiska reaktioner som<\/strong> en kortvarig svag sjukdomsk\u00e4nsla rapporterades av drygt 65 procent i mRNA-gruppen och n\u00e4rmare 49 procent i kontrollgruppen.<\/p>\n Os\u00e4ker USA-framtid<\/p>\n