{"id":86411,"date":"2025-11-21T13:14:09","date_gmt":"2025-11-21T13:14:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/86411\/"},"modified":"2025-11-21T13:14:09","modified_gmt":"2025-11-21T13:14:09","slug":"digitalt-behandlingsstod-uppskattat-av-vuxna-med-autism-orebronyheter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/86411\/","title":{"rendered":"Digitalt behandlingsst\u00f6d uppskattat av vuxna med autism \u2013 \u00d6rebronyheter"},"content":{"rendered":"<p>\t\t\t\t\t\t\t\t<img width=\"300\" height=\"336\" src=\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/dator-sokning-03-300x336.jpg\" class=\"attachment-post-thumb size-post-thumb wp-post-image\" alt=\"\" decoding=\"async\" fetchpriority=\"high\"  \/>\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tGenrebild<\/p>\n<p><strong> Att erbjuda psykologisk behandling p\u00e5 n\u00e4tet, kan bli en viktig pusselbit f\u00f6r att \u00f6ka tillg\u00e4ngligheten f\u00f6r behandling av vuxna med autism. Det visar ny forskning fr\u00e5n \u00d6rebro som unders\u00f6kt hur internetbaserade psykologiska insatser tas emot och vilken effekt de kan ha.<\/strong><\/p>\n<p>\u2014 Det har inte gjorts s\u00e5 m\u00e5nga studier hos vuxna med autism som fokuserar p\u00e5 internetbaserad behandling som baseras p\u00e5 kognitiv beteendeterapi, KBT, och som har ett brett livsfokus, ber\u00e4ttar Britta Westerberg, psykolog inom Autismteamet vid Vuxenhabiliteringen i Region \u00d6rebro l\u00e4n och disputerad vid \u00d6rebro universitet.<\/p>\n<p>Det \u00e4r hon som st\u00e5r bakom avhandlingen som f\u00f6ljt vuxna med autism genom en digital behandlingsinsats. Forskningen har b\u00e5de granskat f\u00f6r\u00e4ndringar i deltagarnas m\u00e5ende, deras upplevelser av behandlingen och hur kommunikationen under behandlingens g\u00e5ng h\u00e4nger ihop med resultatet.<\/p>\n<p>\u2014 Vi har ocks\u00e5 unders\u00f6kt konceptet k\u00e4nsla av sammanhang hos v\u00e5ra vuxna personer med autism, samt relationen mellan k\u00e4nsla av sammanhang och autistiska egenskaper och livskvalitet, f\u00f6rklarar hon.<\/p>\n<p><strong>Skriftlig kommunikation och flexibilitet uppskattades<\/strong><\/p>\n<p>En slutsats \u00e4r att det internetbaserade formatet passade m\u00e5nga deltagare v\u00e4l. I studien ingick det 42 deltagare fr\u00e5n hela landet, och de fick veckovis en textbaserad modul p\u00e5 olika teman som vuxna med autism kan uppleva utmaningar inom. M\u00f6jligheten att kommunicera skriftligt och att kunna arbeta med sin behandling n\u00e4r och var det passade dem b\u00e4st var \u00e5terkommande uppskattat.<\/p>\n<p>\u2014 F\u00f6r m\u00e5nga blev det en stor l\u00e4ttnad att slippa muntlig och spontan kommunikation. Det digitala uppl\u00e4gget gav deltagarna kontroll och trygghet, vilket kan vara avg\u00f6rande f\u00f6r att behandlingen ska fungera, s\u00e4ger hon.<\/p>\n<p>Personer med autism kan vara oflexibla i sitt beteende, ha ett starkt behov av rutiner och ha sv\u00e5rt att anpassa sig till f\u00f6r\u00e4ndringar, s\u00e4rskilt ov\u00e4ntade s\u00e5dana. Detta h\u00e4nger ihop med ett annorlunda s\u00e4tt att bearbeta information, vilket ofta kr\u00e4ver mer energi. De kan ocks\u00e5 ha sv\u00e5rare att se helheter p\u00e5 samma s\u00e4tt som andra.<\/p>\n<p><strong>En grupp med stor variation och stora individuella behov<\/strong><\/p>\n<p>Studien visade ocks\u00e5 att vuxna med autism \u00e4r en mycket varierande grupp. Deltagarna skilde sig kraftigt \u00e5t b\u00e5de i vilka sv\u00e5righeter de upplevde och vilket st\u00f6d de beh\u00f6vde. Det inneb\u00e4r att en och samma behandlingsform inte passar alla.<\/p>\n<p>Trots den individuella behandlingen visade det sig ocks\u00e5 m\u00f6jligt och uppskattat att kombinera den med en gruppbaserad komponent. I studien kunde deltagarna regelbundet chatta med andra personer som gjorde samma behandling.<\/p>\n<p>\u2014 Det h\u00e4r \u00f6ppnar f\u00f6r att digitala insatser kan erbjuda b\u00e5de individuell anpassning och en k\u00e4nsla av gemenskap, s\u00e4ger Britta Westerberg.<\/p>\n<p><strong>Sj\u00e4lvreflektion kopplad till \u00f6kad livskvalitet<\/strong><\/p>\n<p>Ett av de mest intressanta resultaten var sambandet mellan sj\u00e4lvreflektion och f\u00f6rb\u00e4ttrad livskvalitet. Deltagare som anv\u00e4nde behandlingen f\u00f6r att utforska sin identitet, vem de \u00e4r och varf\u00f6r visade ocks\u00e5 en tydligare \u00f6kning i livskvalitet.<\/p>\n<p><strong>K\u00e4nsla av sammanhang var en nyckelfaktor<\/strong><\/p>\n<p>Studien unders\u00f6kte \u00e4ven hur vuxna med autism upplever det som kallas k\u00e4nsla av sammanhang, som \u00e4r ett psykologiskt begrepp som handlar om hur begripligt, hanterbart och meningsfullt livet k\u00e4nns.<\/p>\n<p>Resultaten visade att personer med fler autistiska drag generellt hade en l\u00e4gre k\u00e4nsla av sammanhang, och att denna i sin tur var starkt kopplad till livskvalitet. Ju starkare k\u00e4nsla av sammanhang, desto b\u00e4ttre m\u00e5dde personen.<\/p>\n<p>\u2014 Sambandet var faktiskt starkare \u00e4n jag hade f\u00f6rv\u00e4ntat mig. Det s\u00e4ger n\u00e5got viktigt om vilka psykologiska mekanismer som \u00e4r betydelsefulla f\u00f6r livskvalitet hos vuxna med autism, s\u00e4ger hon.<\/p>\n<p>Forskningen ger nu v\u00e4rdefull kunskap f\u00f6r att utveckla framtidens psykologiska insatser f\u00f6r vuxna med autism. Framf\u00f6r allt understryker studien behovet av flexibla och individanpassade behandlingsuppl\u00e4gg, och att internetbaserade alternativ kan vara ett viktigt komplement till traditionella m\u00f6ten ansikte mot ansikte.<\/p>\n<p>\u2014 F\u00f6rhoppningen \u00e4r att resultaten ska bidra till st\u00f6rre f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur olika personer med autism fungerar, och vilka typer av st\u00f6d de beh\u00f6ver. Det finns inte en l\u00f6sning som passar alla men med r\u00e4tt anpassningar kan f\u00f6rhoppningsvis g\u00f6ra stor skillnad, avslutar Britta Westerberg.<\/p>\n<p>\u2026.<\/p>\n<ul>\n<li>Autism \u00e4r ett neuropsykiatriskt tillst\u00e5nd d\u00e4r hj\u00e4rnan bearbetar information p\u00e5 ett annorlunda s\u00e4tt och d\u00e4r socialt samspel fungerar p\u00e5 ett s\u00e4tt som inte alltid f\u00f6ljer oskrivna sociala regler intuitivt.<\/li>\n<li>Andelen personer med autism har \u00f6kat och uppg\u00e5r nu till 2 procent.<\/li>\n<li>Autismdiagnosen inkluderar numera niv\u00e5 1, 2 och 3. Det som tidigare kallades Aspergers syndrom omfattas idag av autismniv\u00e5.<\/li>\n<li>Vid autism kan personen f\u00e5 hj\u00e4lp fr\u00e5n en arbetsterapeut, om det finns sv\u00e5righeter att strukturera vardagen. D\u00e5 kan man s\u00f6ka hj\u00e4lp p\u00e5 Vuxenhabiliteringen hos deras kuratorer som kan ge st\u00f6d och hj\u00e4lp i kontakten med myndigheter, samh\u00e4llet och arbetslivet. \u00a0<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>H\u00e4lsa | \u00d6rebro<\/strong><br \/><strong>\u00d6rebronyheter<\/strong><\/p>\n<p>K\u00e4lla: Region \u00d6rebro l\u00e4n<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Genrebild Att erbjuda psykologisk behandling p\u00e5 n\u00e4tet, kan bli en viktig pusselbit f\u00f6r att \u00f6ka tillg\u00e4ngligheten f\u00f6r behandling&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":86412,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-86411","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-se","11":"tag-svenska","12":"tag-sverige","13":"tag-sweden","14":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115587872605987710","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86411","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=86411"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86411\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/86412"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=86411"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=86411"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=86411"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}