{"id":86461,"date":"2025-11-21T14:12:09","date_gmt":"2025-11-21T14:12:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/86461\/"},"modified":"2025-11-21T14:12:09","modified_gmt":"2025-11-21T14:12:09","slug":"mattias-dahlstrom-gary-mani-mounfield-byggde-fundamentet-for-80-och-90-talets-brittiska-popmusik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/86461\/","title":{"rendered":"Mattias Dahlstr\u00f6m: Gary \u201dMani\u201d Mounfield byggde fundamentet f\u00f6r 80- och 90-talets brittiska popmusik"},"content":{"rendered":"

Detta \u00e4r en kommenterande text. Skribenten svarar f\u00f6r analys och st\u00e4llningstaganden i texten.<\/p>\n

De flesta musiker kan vid bortg\u00e5ngen i b\u00e4sta fall ha varit med i ett band som gjort betydande avtryck p\u00e5 musikv\u00e4rlden. Gary \u201dMani\u201d Mounfield var med i tv\u00e5. Som basist i f\u00f6rst The Stone Roses och sedan Primal Scream var Mounfield p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt och vis den som byggde fundamentet f\u00f6r det sena 80- och 90-talets brittiska popmusik.<\/p>\n

Tydligast var det<\/strong> i The Stone Roses. Bandet fick sin slutgiltiga form under 80-talets andra halva efter att de fyra medlemmarna ing\u00e5tt i olika andra konstellationer i hemstaden Manchesters musikliv. Kvartetten bestod av, f\u00f6rutom Mounfield, s\u00e5ngaren Ian Brown, gitarristen John Squire och trummisen Alan \u201dReni\u201d Wren.<\/p>\n

Om 80-talet i h\u00f6g utstr\u00e4ckning var en tid d\u00e4r medlemsbytena var m\u00e5nga och The Stone Roses s\u00f6kte efter den r\u00e4tta formen blev genomslaget desto st\u00f6rre n\u00e4r allt slutligen f\u00f6ll p\u00e5 plats. Efter att Mounfield och Wren anslutit och det sj\u00e4lvbetitlade debutalbumet, med Squires ikoniska och kraftigt Jackson Pollock-inspirerade omslag, blev The Stone Roses tillsammans med stadsgrannarna Happy Mondays spjutspetsen i den r\u00f6relse som kallades \u201dMadchester\u201d och inkluderade ett antal band i nordv\u00e4stra England, framf\u00f6r allt Manchester, som blandade indiepop med dansmusikrytmer.<\/p>\n

\"Gary<\/p>\n

Gary \u201dMani\u201d Mounfield p\u00e5 scen tillsammans med Primal Scream 1997.<\/p>\n

Foto: Ed Sirrs<\/p>\n

Mounfield f\u00f6ddes 16 november 1962 i Crumpsall, en f\u00f6rort i den norra delen av Manchester. Han har sj\u00e4lv beskrivit stadsdelen som tuff, i en intervju med magasinet i-D uppgav han att sjutton ungdomar i hans omgivning dog av heroin\u00f6verdoser under uppv\u00e4xten. I samma intervju menade han att medlemskapet i The Stone Roses f\u00f6r\u00e4ndrade, f\u00f6rmodligen r\u00e4ddade, hans liv.<\/p>\n

Samma k\u00e4nsla lyckades<\/strong> bandet ocks\u00e5 f\u00f6rmedla till, och ingjuta, i fansen. I ett England d\u00e4r arbetarklassen kn\u00e4at under Margaret Thatchers styre under hela 80-talet blev The Stone Roses klassiska debutalbum fr\u00e5n 1989 ett andningsh\u00e5l f\u00f6r en ung generation som ville tro p\u00e5 n\u00e5got nytt och hoppfullt p\u00e5 andra sidan industrinedl\u00e4ggningar och h\u00f6g arbetsl\u00f6shet. Bandets utomhuskonsert vid Spike Island 1990, i Widnes mellan Manchester och Liverpool, lockade 27 000 m\u00e4nniskor och blev ett slags manifestation av den nya tidsandan. I direkt anslutning till den framv\u00e4xande acid house-kulturen och den legendariska klubben Hacienda i hemstaden fick The Stone Roses livsbejakande refr\u00e4nger och upplyftande blandning av klassisk pop och dansmusik ett enormt genomslag i f\u00f6rst England \u2013 och sedan v\u00e4rlden.<\/p>\n

\"Gary<\/p>\n

Gary ”Mani” Mounfield i The Stone Roses, augusti 2012.<\/p>\n

Foto: Ryan Phillips\/AP<\/p>\n

Om det var Brown och Squires popmelodier och texter med religi\u00f6sa undertoner och larger-than-life-k\u00e4nslor som enade en hel engelsk generation i en andra sommar av peace and love, var det rytmsektionen med Reni och Mounfield som fick massorna att dansa. \u00c4ven om The Stone Roses i h\u00f6g utstr\u00e4ckning byggde vidare p\u00e5 60-talets gitarrpop med influenser fr\u00e5n The Byrds och The Beatles, var ett av bandets tydligaste signum ocks\u00e5 en musikalisk nyfiken- och \u00f6ppenhet.<\/p>\n

Efter det enorma<\/strong> genomslaget med \u201dThe Stone Roses\u201d, som alltj\u00e4mt r\u00e4knas som ett av historiens viktigaste och b\u00e4sta debutalbum, tog det fem l\u00e5nga \u00e5r f\u00f6r att f\u00e4rdigst\u00e4lla uppf\u00f6ljaren \u201dSecond coming\u201d. Albumet fr\u00e5n 1994 fick ett mer blandat mottagande och The Stone Roses splittrades 1996 (\u00e4ven om bandet \u00e5terf\u00f6renades 2011) efter att John Squire l\u00e4mnat bandet. Mounfield blev d\u00e5 medlem i Primal Scream, fint nog en av The Stone Roses inspirationsk\u00e4llor, och hans p\u00e5drivande och h\u00e5rt funkiga basspel blev en viktig del i bandets utveckling mot ett tyngre och h\u00e5rdare sound p\u00e5 album som \u201dVanishing point\u201d och \u201dXTRMNTR\u201d. \u00c4ven d\u00e4r var Mounfield, uppvuxen p\u00e5 funk och northern soul-klubbar, en garant f\u00f6r groove.<\/p>\n

Gary Mounfield blev 63 \u00e5r gammal. Efter sig l\u00e4mnar han tvillings\u00f6nerna Gene Clark och George Christopher.<\/p>\n

Fakta:Gary ”Mani” Mounfield<\/p>\n

F\u00f6dd: 16 november 1962 i Manchesterf\u00f6rorten Crumpsall, England.<\/p>\n

D\u00f6d: 20 november 2025 i Heaton Moor, England.<\/p>\n

Karri\u00e4r: Basist i Manchesterkvartetten The Stone Roses som fick ett enormt genomslag med sitt sj\u00e4lvbetitlade debutalbum. Efter att bandet splittrades 1996, ett par \u00e5r efter uppf\u00f6ljaren \u201dSecond coming\u201d ansl\u00f6t Mounfield i st\u00e4llet till Primal Scream. D\u00e4r var han basist fram till 2011 d\u00e5 han l\u00e4mnade f\u00f6r en \u00e5terf\u00f6rening av The Stone Roses.<\/p>\n

Visa mer<\/p>\n

Visa mindre<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Detta \u00e4r en kommenterande text. Skribenten svarar f\u00f6r analys och st\u00e4llningstaganden i texten. De flesta musiker kan vid…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":86462,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[67],"tags":[104,34,31,33,32,30,105],"class_list":{"0":"post-86461","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-underhallning","8":"tag-entertainment","9":"tag-se","10":"tag-svenska","11":"tag-sverige","12":"tag-sweden","13":"tag-swedish","14":"tag-underhallning"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115588100644714170","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86461","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=86461"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/86461\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/86462"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=86461"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=86461"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=86461"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}