{"id":87229,"date":"2025-11-22T20:54:11","date_gmt":"2025-11-22T20:54:11","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/87229\/"},"modified":"2025-11-22T20:54:11","modified_gmt":"2025-11-22T20:54:11","slug":"nu-har-ingen-koll-pa-rysslands-karnkraftverk","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/87229\/","title":{"rendered":"Nu har ingen koll p\u00e5 Rysslands k\u00e4rnkraftverk"},"content":{"rendered":"

I Sosnovyj Bor en bit fr\u00e5n miljonstaden S:t Petersburg producerar fortfarande tv\u00e5 gamla k\u00e4rnreaktorer av Tjernobyl-typ el f\u00f6r fullt.<\/p>\n

\u2013 Reaktorerna kommer knappast att st\u00e4ngas innan nya, ers\u00e4ttande \u00e4r klara, s\u00e4ger Aapo Tanskanen, ledande expert p\u00e5 Str\u00e5ls\u00e4kerhetscentralen Stuk.<\/p>\n

Byggnadsarbetet p\u00e5 tv\u00e5 nya reaktorer b\u00f6rjade i fjol och i \u00e5r och ber\u00e4knas ta omkring tio \u00e5r i anspr\u00e5k.<\/p>\n

Redan f\u00f6r ett drygt \u00e5r sedan sade Tanskanen i en intervju f\u00f6r HBL att de gamla reaktorerna i Sosnovyj Bor aldrig borde ha f\u00e5tt vara i anv\u00e4ndning s\u00e5 h\u00e4r l\u00e4nge. De \u00e4r planerade och byggda i Sovjetunionen, tagna i bruk 1980 och 1981.<\/p>\n

Nu konstaterar Tanskanen att Ryssland inte tar h\u00e4nsyn till finl\u00e4ndska synpunkter. Finland har inga m\u00f6jligheter att pressa fram beslut, p\u00e5pekar han. Men trots att reaktorerna \u00e4r gamla finns det ingen anledning att ligga s\u00f6mnl\u00f6s, tycker han.<\/p>\n

\u2013 Om en allvarlig olycka sker \u00e4r det sannolikt i f\u00f6rsta hand miljonstaden S:t Petersburg som drabbas, s\u00e4ger Stuks expert.<\/p>\n

Finland och Ryssland<\/strong> har genom ett n\u00e4romr\u00e5dessamarbete haft ett gemensamt larmsystem som varskott myndigheterna direkt om en olycka eller ett radioaktivt utsl\u00e4pp sker. Larmsystemet fungerar fortfarande i Ryssland, men uppgifterna f\u00f6rmedlas inte direkt till Finland sedan en processdator gick s\u00f6nder f\u00f6r tre \u00e5r sedan.<\/p>\n

Nu \u00e4r Stuk beroende av information som kommer via Moskva. Centralen har ocks\u00e5 egna m\u00e4tstationer som sl\u00e5r larm vid f\u00f6rh\u00f6jda str\u00e5lningsv\u00e4rden och ett samarbete med Estland som ocks\u00e5 m\u00e4ter str\u00e5lningen. Men det \u00e4r inte alltid m\u00f6jligt att sp\u00e5ra k\u00e4llan, p\u00e5pekar Tanskanen.<\/p>\n

\u2013 Det h\u00e4r betyder att vi har kortare tid p\u00e5 oss f\u00f6r att reagera om en situation som kr\u00e4ver \u00e5tg\u00e4rder uppst\u00e5r, \u00e4n vad vi haft om vi f\u00e5tt direkt information fr\u00e5n Sosnovyj Bor, s\u00e4ger Aapo Tanskanen.<\/p>\n

Han uppger att Stuk har tankar kring hur man b\u00e4ttre ska kunna f\u00f6lja med situationen vid Finska vikens s\u00f6dra strand. Exakt hur centralen planerar att f\u00f6rb\u00e4ttra framf\u00f6rh\u00e5llningen vill han inte g\u00e5 in p\u00e5.<\/p>\n

Det tidigare samarbetet<\/strong> mellan Finland och Ryssland omfattade bland annat v\u00e4sterl\u00e4ndsk teknik till de ryska k\u00e4rnkraftverken och seminarier kring v\u00e4sterl\u00e4ndsk s\u00e4kerhetskultur.<\/p>\n

Stuk har publicerat en forskningsrapport kring hur s\u00e4kerhetssamarbetet fungerade fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1990-talet fram till det ryska anfallet p\u00e5 Ukraina.<\/p>\n

Historieforskaren Petri Paju som skrivit om erfarenheterna av samarbetet menar att kriget \u00f6kar riskerna f\u00f6r incidenter vid de ryska k\u00e4rnkraftverken som vi aldrig f\u00e5r information om.<\/p>\n

K\u00e4rnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 \u00f6ppnade v\u00e4stv\u00e4rldens \u00f6gon f\u00f6r att k\u00e4rns\u00e4kerheten var eftersatt vid de sovjetiska k\u00e4rnkraftverken, konstaterar Petri Paju. Oron i Finland g\u00e4llde fr\u00e4mst reaktorerna i Sosnovyj Bor och reaktorerna p\u00e5 Kola-halv\u00f6n n\u00e4ra Murmansk.<\/p>\n

\u2013 S\u00e4kerheten vid de h\u00e4r k\u00e4rnkraftverken f\u00f6rb\u00e4ttrades genom internationellt samarbete, s\u00e4ger Paju.<\/p>\n

Vad som hade h\u00e4nt om s\u00e4kerhetsarbetet aldrig genomf\u00f6rts \u00e4r ingenting han f\u00e5tt de personer han intervjuat f\u00f6r rapporten att spekulera i.<\/p>\n

\"Historikern<\/p>\n

Historikern Petri Paju konstaterar att det finsk-ryska samarbetet kring k\u00e4rns\u00e4kerhet har varit v\u00e4ldigt viktigt.<\/p>\n

Foto: Suvi Harvisalo<\/p>\n

Paju konstaterar \u00e4nd\u00e5<\/strong> att sp\u00e4nningarna vid de ryska k\u00e4rnkraftverken \u00f6kade 2014 d\u00e5 Ryssland annekterade Krim. Olika nationaliteter, m\u00e5nga med band till Ukraina, jobbade vid k\u00e4rnkraftverken och sp\u00e4nningarna mellan dem \u00f6kade, n\u00e5got som ledde till allm\u00e4n os\u00e4kerhet.<\/p>\n

\u00c4ven om samarbetet avbr\u00f6ts f\u00f6rst efter det ryska anfallet p\u00e5 Ukraina s\u00e5 tolkar Paju situationen som att k\u00e4rns\u00e4kerheten har f\u00f6rs\u00e4mrats redan i tio \u00e5r.<\/p>\n

\u2013 Det finska samarbetet med Ryssland har varit v\u00e4ldigt viktigt, genom det har vi s\u00e4kert undvikit flera incidenter och eventuella olyckor, s\u00e4ger Paju.<\/p>\n

Han p\u00e5pekar att det i b\u00f6rjan av 1990-talet var centralt att f\u00f6rb\u00e4ttra underh\u00e5llet av k\u00e4rnkraftverken. Viktigt var ocks\u00e5 att utveckla s\u00e4kerhetskulturen. Just den tidsperioden var viktig f\u00f6r de ryska k\u00e4rnkraftverken, betonar han.<\/p>\n

\u2013 En k\u00e4rnkraftskatastrof var fullt m\u00f6jlig i b\u00f6rjan av 1990-talet och kunde ha skett utan hj\u00e4lpen fr\u00e5n v\u00e4st, s\u00e4ger Petri Paju.<\/p>\n

Historikern betonar att kontinuerligt underh\u00e5ll beh\u00f6vs s\u00e5 att problemen inte f\u00e5r v\u00e4xa sig f\u00f6r stora. Dessutom m\u00e5ste man kunna tala \u00f6ppet om eventuella problem, inte d\u00f6lja dem av r\u00e4dsla f\u00f6r eventuella p\u00e5f\u00f6ljder.<\/p>\n

Paju skriver i sin rapport om hur det finsk-ryska samarbetet lyckades n\u00e4r finl\u00e4ndarna v\u00e4l f\u00f6rstod den ryska arbetskulturen. Det g\u00e4llde att diskutera, inte att diktera f\u00f6rb\u00e4ttrings\u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n

Enligt Pajus rapport hade experter fr\u00e5n andra l\u00e4nder som ocks\u00e5 erbj\u00f6d hj\u00e4lp inte alltid samma kulturella f\u00f6rst\u00e5else.<\/p>\n

I forskningsrapporten beskrivs<\/strong> ocks\u00e5 hur den ryska partens \u00f6ppenhet under de f\u00f6rsta \u00e5ren avtog under \u00e5rens lopp. Inflytandet fr\u00e5n centralmakten i Moskva st\u00e4ngde an efter d\u00f6rrarna till k\u00e4rnkraftverken och tystade de ryska samarbetsparterna under 2000-talet.<\/p>\n

Hur oroliga vi i dag borde vara f\u00f6r den ryska k\u00e4rns\u00e4kerheten kan Paju inte s\u00e4ga. K\u00e4rnkraftverken \u00e4r i b\u00e4ttre skick \u00e4n i b\u00f6rjan av 1990-talet, men k\u00e4rns\u00e4kerheten kr\u00e4ver fortfarande uppm\u00e4rksamhet, understryker han.<\/p>\n

Fakta.K\u00e4rnkraftverket i Sosnovyj Bor<\/p>\n

K\u00e4rnkraftverket i Sosnovyj Bor ligger omkring 70 kilometer v\u00e4ster om S:t Petersburg.<\/p>\n

Avst\u00e5ndet till s\u00f6dra Finland \u00e4r cirka 200 kilometer.<\/p>\n

Formellt talar man i Ryssland fortfarande om Leningrads k\u00e4rnkraftverk.<\/p>\n

K\u00e4rnkraftverket har fyra reaktorer i drift. P\u00e5 omr\u00e5det finns ocks\u00e5 tv\u00e5 nedlagda reaktorer.<\/p>\n

De tv\u00e5 \u00e4ldsta i drift varande reaktorerna \u00e4r tagna i anv\u00e4ndning 1980 och 1981 och \u00e4r grafitmodererade, av samma typ som k\u00e4rnkraftverket i Tjernobyl.<\/p>\n

De tv\u00e5 nyare reaktorerna \u00e4r tryckvattenreaktorer.<\/p>\n

Byggandet av tv\u00e5 nya tryckvattenreaktorer har p\u00e5b\u00f6rjats.<\/p>\n

K\u00e4lla: Huvudstadsbladet<\/p>\n

Visa mer<\/p>\n

Visa mindre<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"I Sosnovyj Bor en bit fr\u00e5n miljonstaden S:t Petersburg producerar fortfarande tv\u00e5 gamla k\u00e4rnreaktorer av Tjernobyl-typ el f\u00f6r…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":87230,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[14],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20,51,52,53,54],"class_list":{"0":"post-87229","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-varlden","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories","28":"tag-varlden","29":"tag-world","30":"tag-world-news","31":"tag-worldnews"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115595343661330926","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87229","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=87229"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/87229\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/87230"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=87229"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=87229"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=87229"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}