{"id":88225,"date":"2025-11-24T07:58:09","date_gmt":"2025-11-24T07:58:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/88225\/"},"modified":"2025-11-24T07:58:09","modified_gmt":"2025-11-24T07:58:09","slug":"ingen-gemensam-ide-om-myndigheters-kommunikation","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/88225\/","title":{"rendered":"Ingen gemensam id\u00e9 om myndigheters kommunikation"},"content":{"rendered":"

Kommunikationsforskaren Magnus Fredriksson har l\u00e4nge studerat hur svenska myndigheter arbetar med kommunikation. I den nya boken Vad vi vet om svenska myndigheters kommunikationsverksamheter<\/a> beskriver han ett snabbt v\u00e4xande f\u00e4lt pr\u00e4glat av oklarhet och sp\u00e4nningar.<\/p>\n

Redan i bokens inledning konstateras att begreppet kommunikation \u00e4r problematiskt i sig. Det kan betyda allt fr\u00e5n ett telefonsamtal till en strategisk kampanj.<\/p>\n

\u2013 Kommunikation \u00e4r ju allt, du kan inte ha en organisation utan kommunikation. Men det \u00e4r ocks\u00e5 en s\u00e4rskild del av verksamheten som vi kallar kommunikation. Var gr\u00e4nsen g\u00e5r \u00e4r inte sj\u00e4lvklart, och det ser olika ut p\u00e5 olika myndigheter, s\u00e4ger Magnus Fredriksson.<\/p>\n

Ett huvudresultat i hans forskning \u00e4r att det saknas en samlad id\u00e9 om vad myndigheter faktiskt ska g\u00f6ra n\u00e4r de kommunicerar.<\/p>\n

\u2013 Det finns d\u00e4remot en massa olika id\u00e9er, som bottnar i alltifr\u00e5n \u00f6vergripande f\u00f6rest\u00e4llningar om vad en myndighet \u00e4r, till uppfattningar hos olika professionella grupper inom och utanf\u00f6r myndigheterna.<\/p>\n

Offentlighetsprincipen och dess krav<\/strong> p\u00e5 transparens krockar ofta med behovet av kontroll \u00f6ver budskapet. Det leder till sp\u00e4nningar, f\u00f6rklarar Magnus Fredriksson.<\/p>\n

\u2013 \u00c4r man fullt \u00f6ppen, vilket offentlighetsprincipen kr\u00e4ver, kan man inte ha full kontroll.<\/p>\n

\n

Vissa vill vara helt transparenta \u00e4ven om det r\u00e5der os\u00e4kerhet, andra menar att bara s\u00e4kra fakta ska kommuniceras.<\/p>\n<\/blockquote>\n

I praktiken inneb\u00e4r det en st\u00e4ndig f\u00f6rhandling \u2013 s\u00e4rskilt i risk- och krissituationer. Vissa vill vara helt transparenta \u00e4ven om det r\u00e5der os\u00e4kerhet, andra menar att bara s\u00e4kra fakta ska kommuniceras. Resultatet blir ofta interna konflikter och en os\u00e4kerhet kring vad som faktiskt \u00e4r r\u00e4tt att g\u00f6ra.<\/p>\n

\u2013 Och det d\u00e4r \u00f6ppnar f\u00f6r politisk styrning, s\u00e4ger Magnus Fredriksson.<\/p>\n

N\u00e4r myndigheter alltmer inspireras<\/strong> av f\u00f6retag tar varum\u00e4rkest\u00e4nkandet plats. Det \u00e4r en \u00f6verf\u00f6ring som enligt Magnus Fredriksson \u00e4r problematisk.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r du ska bygga ett varum\u00e4rke f\u00f6rv\u00e4ntas alla tala med en r\u00f6st och utg\u00e5 ifr\u00e5n en gemensam identitet, s\u00e5 funkar det inte i myndigheter.<\/p>\n

N\u00e4r kommunikationen blir ett verktyg f\u00f6r att bygga \u201dorganisationen\u201d snarare \u00e4n att st\u00f6dja uppdraget, menar han, b\u00f6rjar grundl\u00e4ggande f\u00f6rvaltningsv\u00e4rden som \u00f6ppenhet och saklighet utmanas. Utvecklingen f\u00f6rst\u00e4rks av att myndigheter i allt st\u00f6rre utstr\u00e4ckning anlitar kommunikationskonsulter, som ofta utg\u00e5r fr\u00e5n f\u00f6retagslogik.<\/p>\n

\u2013 Deras modeller och arbetss\u00e4tt \u00e4r inte alltid \u00e4r anpassade till f\u00f6rvaltningens villkor, s\u00e4ger Magnus Fredriksson.<\/p>\n

\n

I alla avseenden \u00e4r kommunikationen en k\u00e4rnverksamhet, men den har framf\u00f6r allt vuxit som st\u00f6dverksamhet.<\/p>\n<\/blockquote>\n

Utvecklingen p\u00e5verkar ocks\u00e5 hur kommunikationens roll f\u00f6rst\u00e5s i organisationen. Kommunikation \u00e4r i dag en sj\u00e4lvklar del av myndigheternas arbete, men kommunikationens roll \u00e4r dubbel.<\/p>\n

\u2013 I alla avseenden \u00e4r kommunikationen en k\u00e4rnverksamhet, men den har framf\u00f6r allt vuxit som st\u00f6dverksamhet \u2013 mer f\u00f6r att v\u00e4rna organisationen \u00e4n sj\u00e4lva uppdraget, s\u00e4ger Magnus Fredriksson.<\/p>\n

Dubbelheten m\u00e4rks ocks\u00e5 i synen p\u00e5 vad kommunikation kan och ska \u00e5stadkomma, fr\u00e5n klarspr\u00e5kstexter till f\u00f6rv\u00e4ntningar om \u201cmagi\u201d.<\/p>\n

\u2013 Kommunikation \u00e4r v\u00e4ldigt ofta n\u00e5got basalt, men samtidigt finns starka f\u00f6rhoppningar om att den ska fixa det d\u00e4r som inget annat i organisationen kan fixa, s\u00e4ger Magnus Fredriksson.<\/p>\n

De otydliga gr\u00e4nserna<\/strong> f\u00f6r vad kommunikationsuppdraget inneb\u00e4r m\u00e4rks tydligt n\u00e4r det br\u00e4nner till. D\u00e5 lyfts kommunikationsfr\u00e5gorna snabbt till ledningsniv\u00e5.<\/p>\n

\u2013 I vardagslunken ska kommunikationsavdelningen g\u00f6ra v\u00e4ldigt mycket, men n\u00e4r det v\u00e4l br\u00e4nner till plockar ledningsgruppen upp fr\u00e5gan. Det skapar en otrygghet i vad man egentligen har f\u00f6r mandat, s\u00e4ger Magnus Fredriksson.<\/p>\n

Orsaken till att det h\u00e4r sker \u00e4r enligt honom att kommunikationen i vissa situationer anses vara \u201df\u00f6r viktig\u201d.<\/p>\n

\u2013 En myndighet som inte sk\u00f6ter sig f\u00e5r v\u00e4ldigt snart ett \u00f6verrock fr\u00e5n departementet. S\u00e5 det h\u00e4r handlar om autonomi. N\u00e4r n\u00e5got b\u00f6rjar hota autonomin, d\u00e5 l\u00e4mnar man inte \u00f6ver.<\/p>\n

I slut\u00e4nden handlar det om hur man f\u00f6rh\u00e5ller sig till sp\u00e4nningarna, menar Magnus Fredriksson. Han menar n\u00e4mligen att de sp\u00e4nningar som uppst\u00e5r inte \u00e4r ett problem som kan l\u00f6sas, utan att de \u00e4r myndighetskommunikationens sj\u00e4lva grundf\u00f6ruts\u00e4ttning.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r n\u00e4r man f\u00f6rs\u00f6ker l\u00f6sa det med varum\u00e4rkesstrategier eller \u201cmagiska\u201d kommunikationsinsatser som det blir problem.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Kommunikationsforskaren Magnus Fredriksson har l\u00e4nge studerat hur svenska myndigheter arbetar med kommunikation. I den nya boken Vad vi…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":88226,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[65],"tags":[72,70,71,4537,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-88225","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-ekonomi","8":"tag-business","9":"tag-economy","10":"tag-ekonomi","11":"tag-kommunikation","12":"tag-se","13":"tag-svenska","14":"tag-sverige","15":"tag-sweden","16":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115603616750027628","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/88225","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=88225"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/88225\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/88226"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=88225"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=88225"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=88225"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}