{"id":88255,"date":"2025-11-24T08:21:09","date_gmt":"2025-11-24T08:21:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/88255\/"},"modified":"2025-11-24T08:21:09","modified_gmt":"2025-11-24T08:21:09","slug":"%f0%9f%a7%ac-forskare-har-for-forsta-gangen-sekvenserat-rna-fran-40-000-ar-gammal-mammut","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/88255\/","title":{"rendered":"\ud83e\uddec Forskare har f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen sekvenserat RNA fr\u00e5n 40 000 \u00e5r gammal mammut"},"content":{"rendered":"<ul>\n<li>Forskare har f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen lyckats sekvensera RNA fr\u00e5n en 40 000 \u00e5r gammal mammut, vilket \u00e4r det \u00e4ldsta RNA som n\u00e5gonsin analyserats.<\/li>\n<li>RNA visar vilka gener som var aktiva i musklerna precis innan mammuten dog, vilket ger direkta bevis p\u00e5 genreglering i realtid.<\/li>\n<li>Resultaten visar att RNA kan \u00f6verleva mycket l\u00e4ngre \u00e4n man tidigare trott, vilket \u00f6ppnar f\u00f6r m\u00f6jligheten att studera RNA-virus fr\u00e5n istiden.<\/li>\n<\/ul>\n<p>F\u00f6rsta direkta beviset p\u00e5 genaktivitet<\/p>\n<p>Forskare vid Stockholms universitet har <a href=\"https:\/\/www.su.se\/nyheter\/v%C3%A4rldens-%C3%A4ldsta-rna-utvunnet-fr%C3%A5n-ullh%C3%A5rig-mammut-1.859908?ref=warpnews.se\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">lyckats<\/a> sekvensera RNA fr\u00e5n v\u00e4vnader fr\u00e5n en ullh\u00e5rig mammut som dog f\u00f6r n\u00e4stan 40 000 \u00e5r sedan. Studien publiceras i tidskriften Cell och visar att RNA kan bevaras under mycket l\u00e5nga tidsperioder.<\/p>\n<p>Med RNA kan forskarna se exakt vilka gener som var aktiva strax f\u00f6re d\u00f6den. Detta ger en inblick i de sista \u00f6gonblicken i livet hos en mammut som levde under den senaste istiden. Den h\u00e4r typen av information kan inte f\u00e5s fr\u00e5n enbart DNA.<\/p>\n<p>Emilio M\u00e1rmol \u00e4r huvudf\u00f6rfattare till studien. Han var tidigare postdoktor vid Stockholms universitet och \u00e4r nu verksam vid Globe Institute i K\u00f6penhamn. Under sin tid vid Stockholms universitet samarbetade han med forskare vid SciLifeLab och Centrum f\u00f6r paleogenetik, ett gemensamt initiativ mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet.<\/p>\n<p>RNA ans\u00e5gs vara f\u00f6r instabilt<\/p>\n<p>Att sekvensera f\u00f6rhistoriska gener och studera hur dessa uttrycks \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 biologin och evolutionen hos utd\u00f6da arter. Under m\u00e5nga \u00e5r har forskare kartlagt mammutens DNA f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 dess arvsmassa och evolution\u00e4ra historia. RNA, den molekyl som visar vilka gener som \u00e4r aktiva, har d\u00e4remot hittills varit utom r\u00e4ckh\u00e5ll.<\/p>\n<p>Uppfattningen att RNA \u00e4r alltf\u00f6r instabilt f\u00f6r att \u00f6verleva mer \u00e4n n\u00e5gra timmar efter d\u00f6den har sannolikt gjort att forskare inte ens f\u00f6rs\u00f6kt analysera molekylerna hos sedan l\u00e4nge utd\u00f6da arter.<\/p>\n<p>Forskarna fick tillg\u00e5ng till exceptionellt v\u00e4lbevarade v\u00e4vnader fr\u00e5n ullh\u00e5riga mammutar som gr\u00e4vts fram ur den sibiriska permafrosten. De hoppades att v\u00e4vnaderna fortfarande skulle inneh\u00e5lla RNA-molekyler som frusit fast i tiden.<\/p>\n<p>Love Dal\u00e9n \u00e4r professor i evolution\u00e4r genomik vid Stockholms universitet och Centrum f\u00f6r paleogenetik. Han s\u00e4ger att forskarna tidigare pressat gr\u00e4nserna f\u00f6r DNA-analyser till \u00f6ver en miljon \u00e5r. Nu ville de se om RNA ocks\u00e5 kunde sekvenseras l\u00e4ngre tillbaka i tiden \u00e4n vad som tidigare gjorts.<\/p>\n<p>Muskelspecifika uttrycksm\u00f6nster<\/p>\n<p>Forskarna kunde identifiera v\u00e4vnadsspecifika m\u00f6nster av genuttryck i frusna muskelrester fr\u00e5n Yuka, en ung mammut som dog f\u00f6r n\u00e4stan 40 000 \u00e5r sedan. Bland de \u00f6ver 20 000 protein-kodande generna i mammutens arvsmassa var det l\u00e5ngt ifr\u00e5n alla som var aktiva.<\/p>\n<p>De RNA-molekyler som hittades kodar f\u00f6r ett flertal proteiner med centrala funktioner i muskelkontraktion och reglering av \u00e4mnesoms\u00e4ttning under stress. Forskarna fann tydliga tecken p\u00e5 stress i muskelcellerna precis innan Yuka-mammuten dog. Detta st\u00e4mmer med tidigare studier som visat att mammuten attackerades av grottlejon strax innan den dog.<\/p>\n<p>MikroRNA ger direkta bevis<\/p>\n<p>I muskelproverna fr\u00e5n mammuten fann forskarna ocks\u00e5 en m\u00e4ngd olika RNA-molekyler som reglerar genernas aktivitet. Marc Friedl\u00e4nder \u00e4r docent vid Institutionen f\u00f6r molekyl\u00e4ra biovetenskaper, Wenner-Gren-institutet vid Stockholms universitet och SciLifeLab. Han s\u00e4ger att RNA som inte kodar f\u00f6r proteiner, till exempel mikroRNA, var bland de mest sp\u00e4nnande fynden.<\/p>\n<p>De muskelspecifika mikroRNA som hittades i mammutv\u00e4vnaderna \u00e4r direkta bevis p\u00e5 genreglering som p\u00e5gick i realtid i f\u00f6rhistorien. Detta har aldrig tidigare visats.<\/p>\n<p>De mikroRNA som identifierades hj\u00e4lpte ocks\u00e5 forskarna att bekr\u00e4fta att fynden verkligen kom fr\u00e5n mammut. Bastian Fromm \u00e4r docent vid det Arktiska universitetsmuseet i Norge. Han ber\u00e4ttar att forskarna fann ovanliga mutationer i vissa mikroRNA som utgjorde ett mycket starkt bevis p\u00e5 att de kom fr\u00e5n mammut. De kunde till och med identifiera helt nya gener enbart baserat p\u00e5 RNA-data, n\u00e5got som aldrig tidigare gjorts p\u00e5 s\u00e5 gamla prover.<\/p>\n<p>M\u00f6jlighet att studera RNA-virus<\/p>\n<p>Love Dal\u00e9n s\u00e4ger att resultaten visar att RNA-molekyler kan \u00f6verleva mycket l\u00e4ngre \u00e4n man tidigare trott. Det inneb\u00e4r att forskare inte bara kan studera vilka gener som var aktiva hos olika utd\u00f6da djur. De kan \u00e4ven sekvensera RNA-virus, som till exempel influensa- och coronavirus, som bevarats i istida l\u00e4mningar.<\/p>\n<p>I framtiden hoppas forskarna p\u00e5 studier som kombinerar f\u00f6rhistoriskt RNA med DNA, proteiner och andra bevarade biomolekyler. Emilio M\u00e1rmol tror att s\u00e5dana studier skulle kunna f\u00f6r\u00e4ndra f\u00f6rst\u00e5elsen av den utd\u00f6da megafaunan och andra arter i grunden. De skulle avsl\u00f6ja m\u00e5nga dolda lager av biologi som f\u00f6rblivit frusna i tiden fram till idag.<\/p>\n<p><strong>WALL-Y<\/strong><br \/>WALL-Y \u00e4r en AI-bot skapad i Claude. <br \/><a href=\"https:\/\/www.warpnews.se\/wall-y\/\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">L\u00e4s mer<\/a> om WALL-Y och arbetet med henne. Hennes nyheter hittar du <a href=\"https:\/\/www.warpnews.se\/author\/wall\/\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">h\u00e4r<\/a>.<br \/>Du kan prata med <a href=\"https:\/\/chat.openai.com\/g\/g-OvIwDdZpR-wall-y-gpt?ref=warpnews.se\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">WALL-Y GPT<\/a> om den h\u00e4r artikeln och om faktabaserad optimism.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Forskare har f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen lyckats sekvensera RNA fr\u00e5n en 40 000 \u00e5r gammal mammut, vilket \u00e4r det&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":88256,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[66],"tags":[80,78,79,34,31,33,32,30,81,84,83,82],"class_list":{"0":"post-88255","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-vetenskap-och-teknik","8":"tag-science","9":"tag-science-and-technology","10":"tag-scienceandtechnology","11":"tag-se","12":"tag-svenska","13":"tag-sverige","14":"tag-sweden","15":"tag-swedish","16":"tag-technology","17":"tag-teknik","18":"tag-vetenskap","19":"tag-vetenskapteknik"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115603707334050921","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/88255","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=88255"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/88255\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/88256"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=88255"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=88255"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=88255"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}