![](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/9ec592d04805c772_800x800ar.jpg\"\/)
\n
\n <\/p>\n
\n
\n
<\/p>\n
\n
\n
<\/p>\n
Allt fler svenska tatuerar sig och Sveriges befolkning \u00e4r nu en av de mest tatuerade i Europa. Samtidigt \u00f6kar f\u00f6rekomsten av melanom. En ny epidemiologisk studie fr\u00e5n Lunds universitet, tyder p\u00e5 att tatueringar kan vara en riskfaktor f\u00f6r melanom.<\/strong><\/p>\n
<\/p>\n Kortfakta om studien: Epidemiologisk forskning \/\/ Peer review-granskad publikation \/\/ Kvantitativ studie \/\/ Till\u00e4mpad forskning \/\/ Forskarinitierad <\/strong>studie \/\/ Registerbaserad studie \/\/ Enk\u00e4tstudie \/\/ Statistiska samband \/\/ Retrospektiv \/\/ Fall-kontrollstudie<\/p>\n Mot bakgrund av det d\u00e5liga kunskapsl\u00e4get kring l\u00e5ngsiktiga h\u00e4lsoeffekter av tatueringar, tillsammans med att omr\u00e5det \u00e4r underbeforskat, unders\u00f6ker forskare vid Lunds universitet eventuella samband mellan tatueringar och cancer. Den f\u00f6rsta studien publicerades v\u00e5ren 2024 och visade p\u00e5 ett m\u00f6jligt samband mellan tatueringar och lymfom. I en andra studie som publicerades tidigare i \u00e5r fann forskarna inte n\u00e5got samband mellan tatueringar och skivepitelcancer i huden.<\/p>\n Idag \u00e4r ungef\u00e4r en femtedel av alla svenskar tatuerade och f\u00f6r kvinnor under 40 \u00e5r \u00e4r siffran \u00f6ver 40 procent. De flesta f\u00e5r sin f\u00f6rsta tatuering mellan 18 och 35 \u00e5r och vissa \u00e4r \u00e4nnu yngre, vilket inneb\u00e4r exponering f\u00f6r tatueringsf\u00e4rgen under n\u00e4stan hela livet. Samtidigt har f\u00f6rekomsten av melanom \u00f6kat kraftigt under de senaste 30 \u00e5ren, bland annat p\u00e5 grund av mer UV-str\u00e5lning,men \u00e4ven exponering f\u00f6r kemikalier misst\u00e4nks spela en roll. \u00c5rligen drabbas ungef\u00e4r 5000 svenskar av melanom.<\/p>\n \u2013 Vi k\u00e4nner inte till de l\u00e5ngsiktiga h\u00e4lsoeffekterna av tatueringar. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver vi klarg\u00f6ra hur kopplingen mellan tatueringsf\u00e4rg och hudcancer ser ut, s\u00e4ger Christel Nielsen, docent och forskare i epidemiologi vid Lunds universitet.<\/p>\n Genom cancerregistret identifierade forskarna 2880 personer mellan 20 och 60 \u00e5r som diagnostiserats med melanom. Dessa personer matchades sedan var och en med tre individer fr\u00e5n befolkningsregistret, av samma k\u00f6n och \u00e5lder men utan melanom. D\u00e4refter samlade forskarna via enk\u00e4ter in information huruvida de var tatuerade och reglerade f\u00f6r andra faktorer som exempelvis solvanor, solarieanv\u00e4ndning och hudtyp. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kunde de uppskatta risken f\u00f6r melanom hos individer med tatueringar, j\u00e4mf\u00f6rt med icke-tatuerade personer och samtidigt s\u00e4kerst\u00e4lla att resultatet inte berodde p\u00e5 andra skillnader s\u00e5 som sol- och solarievanor.<\/p>\n \u2013 N\u00e4r vi tog h\u00e4nsyn till dessa faktorer s\u00e5g vi en \u00f6kad relativ risk bland tatuerade personer. Av deltagarna som haft melanom var 22 procent tatuerade, j\u00e4mf\u00f6rt med 20 procent i kontrollgruppen, forts\u00e4tter Emelie Rietz Liljedahl, bitr\u00e4dande forskare i toxikologi vid Lunds universitet.<\/p>\n Detta g\u00e4ller p\u00e5 gruppniv\u00e5 och inte p\u00e5 individniv\u00e5.<\/p>\n \u2013 Resultatet tyder p\u00e5 att tatueringar skulle kunna vara en riskfaktor f\u00f6r melanom, men det beh\u00f6vs ytterligare studier innan det g\u00e5r att uttala sig om orsakssamband, understryker Christel Nielsen.<\/p>\n N\u00e4r tatueringsf\u00e4rg sprutas in i huden uppfattar kroppen den som ett fr\u00e4mmande \u00e4mne, vilket g\u00f6r att immunf\u00f6rsvaret aktiveras. F\u00e4rgpigmenten kapslas in av immuncellerna som dels h\u00e5ller dem p\u00e5 plats och dels, via lymfv\u00e4tskan, transporterar dem till lymfk\u00f6rtlarna.<\/p>\n \u2013 Azopigment \u00e4r de vanligaste organiska f\u00e4rg\u00e4mnena i tatueringsf\u00e4rg. Det kan vara en potentiell risk eftersom man sedan tidigare vet, att de kan brytas ner till skadliga kemikalier som kan orsaka cancer. Speciellt g\u00e4ller det vid exponering f\u00f6r UV-str\u00e5lning fr\u00e5n solen, solarier eller laserbehandlingar, s\u00e4ger Emelie Rietz Liljedahl.<\/p>\n Fram till 2022 har marknaden f\u00f6r tatueringsf\u00e4rg varit relativt oreglerad, men d\u00e5 tr\u00e4dde ett till\u00e4gg till EU\u2019s kemikalielagstiftning (REACH) i kraft och inf\u00f6rde koncentrationsgr\u00e4nser f\u00f6r kemikalier i tatueringsf\u00e4rg. Men trots det visar marknadskontroller att f\u00e4rgen fortfarande kan inneh\u00e5lla giftiga kemikalier \u00f6ver gr\u00e4nsv\u00e4rdena, ber\u00e4ttar Emelie Rietz Liljedahl.<\/p>\n \u2013 Parallellt med att myndigheterna forts\u00e4tter arbetet med att reglera marknaden, beh\u00f6ver vi f\u00f6rst\u00e5 vilka mekanismer som g\u00f6r att tatueringar eventuellt kan \u00f6ka risken f\u00f6r cancer. Som epidemiologer \u00e4r v\u00e5r roll att hitta m\u00f6nster i befolkningen. Nu beh\u00f6vs uppf\u00f6ljande studier som unders\u00f6ker varf\u00f6r de h\u00e4r m\u00f6nstren uppst\u00e5r, s\u00e4ger Christel Nielsen.<\/p>\n Den stadigt \u00f6kande tatueringstrenden g\u00f6r att resultaten fr\u00e5n studien \u00e4r mer relevanta nu \u00e4n n\u00e5gonsin ur ett folkh\u00e4lsoperspektiv. Tillsammans med forskarnas tidigare fynd om en m\u00f6jlig koppling mellan tatueringar och lymfom \u2013 men avsaknaden av ett samband med skivepitelcancer i huden, tar den nya studien ett steg l\u00e4ngre i f\u00f6rst\u00e5elsen av hur tatueringar kan p\u00e5verka v\u00e5r h\u00e4lsa.<\/p>\n \u2013 V\u00e5ra resultat tyder p\u00e5 att det kan vara n\u00e5got som h\u00e4nder i immunf\u00f6rsvaret och d\u00e4rf\u00f6r g\u00e5r vi nu vidare och forts\u00e4tter utforska m\u00f6jliga samband mellan tatueringsexponering och autoimmuna sjukdomar, som psoriasis och sk\u00f6ldk\u00f6rtelsjukdom d\u00e4r ocks\u00e5 immunf\u00f6rsvaret \u00e4r inblandat, avslutar Christel Nielsen.<\/p>\n Publikation<\/strong> DOI:\u00a010.1007\/s10654-025-01326-6<\/p>\n Kontakt<\/strong> Anslagsgivare<\/strong>
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Anna Hellgren, 076-831 8923, anna.hellgren@med.lu.se<\/p>\n
<\/p>\n Lunds universitet grundades 1666 och rankas \u00e5terkommande som ett av v\u00e4rldens fr\u00e4msta l\u00e4ros\u00e4ten. H\u00e4r finns cirka 47 000 studenter och drygt 8 800 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malm\u00f6. Vi f\u00f6renas i v\u00e5r str\u00e4van att f\u00f6rst\u00e5, f\u00f6rklara och f\u00f6rb\u00e4ttra v\u00e5r v\u00e4rld och m\u00e4nniskors villkor.\u00a0Prenumera p\u00e5 v\u00e5rt nyhetsbrev Aprop\u00e5! d\u00e4r n\u00e5gra av v\u00e5ra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella h\u00e4ndelser: https:\/\/www.lu.se\/kategori\/nyhetsbrevet-apropa<\/p>\n Taggar:<\/strong><\/p>\n
Does tattoo exposure increase the risk of cutaneous melanoma? A population-based case-control study<\/a>,\u00a0European Journal of Epidemiology, 2025<\/p>\n
Christel Nielsen, docent och forskare i epidemiologi vid Lunds universitet, christel.nielsen@med.lu.se<\/a> + 46 46 222 17 98.
Emelie Rietz Liljedahl, bitr\u00e4dande forskare i toxikologi, Lunds universitet. emelie.rietz_liljedahl@med.lu.se<\/a> +46 46 222 16 84.<\/p>\n
Forte, Magnus Bergvall foundation, Crafoord foundation<\/p>\n
\n
\n
<\/p>\n
\n
\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Allt fler svenska tatuerar sig och Sveriges befolkning \u00e4r nu en av de…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":89054,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[1761,9935,632,113,112,724,5953,34,31,33,32,30,9934],"class_list":{"0":"post-89053","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-cancer","9":"tag-epidemiologi","10":"tag-forskning","11":"tag-halsa","12":"tag-health","13":"tag-lunds-universitet","14":"tag-melanom","15":"tag-se","16":"tag-svenska","17":"tag-sverige","18":"tag-sweden","19":"tag-swedish","20":"tag-tatueringar"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115609078624503540","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/89053","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=89053"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/89053\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/89054"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=89053"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=89053"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=89053"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}