Trots att \u00e5rliga influensavaccin finns tillg\u00e4ngliga forts\u00e4tter influensa A-virus att vara ett hot. Nya virusvarianter kan uppst\u00e5 och runda de antikroppar som skapas av nuvarande vaccin. D\u00e4rf\u00f6r riktas nu allt st\u00f6rre intresse mot minnes-T-celler \u2013 en del av immunf\u00f6rsvaret som kan ge bredare och mer h\u00e5llbart skyd\u00add.\u00a0<\/p>\n
Det \u00e4r h\u00e4r Nimitha Rose Mathews forskning kommer in. Med st\u00f6d fr\u00e5n Vetenskapsr\u00e5dets satsning p\u00e5 virus och pandemier ska hon ta reda p\u00e5 vilka faktorer som g\u00f6r att dessa celler \u00f6verlever och fungerar optimalt i v\u00e5ra luftv\u00e4gar.<\/p>\n
Vill f\u00f6rst\u00e5 minnesceller\u00a0<\/p>\n
I sitt projekt fokuserar Nimitha p\u00e5 s\u00e5 kallade v\u00e4vnadsresiderande minnesceller, CD4 T-celler som stannar kvar i luftv\u00e4garna efter infektion eller vaccination. De kan reagera snabbt n\u00e4r virus dyker upp p\u00e5 nytt, men bara om de \u00f6verlever och beh\u00e5ller r\u00e4tt egenskaper \u00f6ver tid.<\/p>\n
\u2013 Jag vill f\u00f6rst\u00e5 vilka v\u00e4rdfaktorer som styr hur dessa minnesceller utvecklas, aktiveras och bibeh\u00e5lls i de \u00f6vre och nedre luftv\u00e4garna, s\u00e4ger hon, och forts\u00e4tter:
\u2013 De h\u00e4r mekanismerna \u00e4r fortfarande relativt ok\u00e4nda, men de \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att kunna ta fram n\u00e4sta generations influensavaccin.<\/p>\n
Kunskapen skulle kunna bli central f\u00f6r utformningen av framtida mukosala vaccin, allts\u00e5 vaccin som ges via n\u00e4san och skapar ett starkt lokalt skydd d\u00e4r viruset f\u00f6rst tar sig in.<\/p>\n
Nya m\u00f6jligheter med ny teknik<\/p>\n
F\u00f6r att besvara sina fr\u00e5gor kombinerar hon fl\u00f6descytometri, avancerad enkelcells-sekvensering och musmodeller. Tillsammans g\u00f6r metoderna det m\u00f6jligt att studera cellernas beteende in i minsta detalj.<\/p>\n
\u2013 N\u00e4r jag b\u00f6rjade arbeta med de h\u00e4r cellerna i de \u00f6vre luftv\u00e4garna fanns det n\u00e4stan ingen forskning alls om dem, ber\u00e4ttar hon:
\u2013 Det \u00e4r v\u00e4ldigt sp\u00e4nnande att se hur intresset har \u00f6kat och hur viktiga de visar sig vara, inte bara i lungorna utan ocks\u00e5 h\u00f6gre upp i luftv\u00e4garna.<\/p>\n
Viktiga samarbeten<\/p>\n
Tillg\u00e5ngen till prover fr\u00e5n personer som f\u00e5tt intranasalt influensavaccin blir den st\u00f6rsta utmaningen de kommande \u00e5ren. Men Nimitha s\u00e4tter stort v\u00e4rde p\u00e5 de samarbeten hon redan har \u2013 b\u00e5de inom Sverige och internationellt \u2013 och hon ser dem som nyckeln till att l\u00f6sa framtida hinder.<\/p>\n
Hon samarbetar i dag med forskare som Davide Angeletti, Lena \u00d6hman och Ka-Wei Tang vid G\u00f6teborgs universitet, Mats Bemark vid Lunds universitet samt Robert Zeiser vid Universitetet i Freiburg.<\/p>\n
\u2013 Samarbeten har varit en avg\u00f6rande del av min forskningsresa, s\u00e4ger hon.
\u2013 Jag \u00e4r verkligen tacksam f\u00f6r de n\u00e4tverk jag har \u2013 och jag ser fram emot att utveckla \u00e4nnu fler samarbeten f\u00f6r att kunna ta forskningen vidare.<\/p>\n
Nimitha har varit verksam vid G\u00f6teborgs universitet sedan 2019, f\u00f6rst som postdoktor i Davide Angelettis grupp och numera som forskare. Ursprungligen kommer hon fr\u00e5n Kerala i sydv\u00e4stra Indien och har en bred bakgrund inom bioteknik, biokemi och genetik. Efter doktorandstudier i Freiburg, d\u00e4r hon studerade immunreaktioner vid transplantationsrelaterade sjukdomar, kom hon till G\u00f6teborg f\u00f6r att f\u00f6rdjupa sig i T- och B-cellsrespons vid influensainfektion.<\/p>\n
\u00a0<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Trots att \u00e5rliga influensavaccin finns tillg\u00e4ngliga forts\u00e4tter influensa A-virus att vara ett hot. Nya virusvarianter kan uppst\u00e5 och…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":89336,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-89335","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-se","11":"tag-svenska","12":"tag-sverige","13":"tag-sweden","14":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115610478665545488","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/89335","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=89335"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/89335\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/89336"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=89335"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=89335"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=89335"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}