Ur rapporten ”Dyslexi- Forskning och praxis i Sverige i en internationell kontext”.\u00a0<\/p>\n
\u2022 Skrift fungerar som en kod f\u00f6r det talade spr\u00e5ket d\u00e4r spr\u00e5kljud omvandlats till visuella symboler. Det inneb\u00e4r att den muntliga spr\u00e5kf\u00f6rm\u00e5gan utg\u00f6r grunden som l\u00e4s- och skrivinl\u00e4rningen vilar p\u00e5. Den spr\u00e5kliga grunden l\u00e4ggs till stor del f\u00f6re skolstart under barns tidiga utveckling. F\u00f6rskolan kan spela en viktig roll genom att erbjuda alla barn tillg\u00e5ng till en rik och stimulerande spr\u00e5kmilj\u00f6.\u00a0<\/p>\n
\u2022 Att l\u00e4sa en text med f\u00f6rst\u00e5else kr\u00e4ver b\u00e5de en f\u00f6rm\u00e5ga att avkoda ord snabbt och korrekt och en spr\u00e5klig f\u00f6rm\u00e5ga som m\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r det som avkodas. M\u00e4tningar visar att n\u00e4ra var fj\u00e4rde 15-\u00e5ring i Sverige har sv\u00e5righeter att l\u00e4sa en text med f\u00f6rst\u00e5else.<\/p>\n
\u2022 Dyslexi \u00e4r ett utvecklingsrelaterat tillst\u00e5nd d\u00e4r f\u00f6rm\u00e5gan till ordavkodning \u00e4r nedsatt. Sv\u00e5righeter att stava \u00e4r ocks\u00e5 vanligt f\u00f6rekommande. Tillst\u00e5ndet k\u00e4nnetecknas av att avkodnings- och stavningssv\u00e5righeterna kvarst\u00e5r trots\u00a0evidensbaserad undervisning samt att sv\u00e5righeterna inte f\u00f6rklaras b\u00e4ttre av andra tillst\u00e5nd eller omst\u00e4ndigheter s\u00e5som nedsatt syn eller h\u00f6rsel. Prevalensen f\u00f6r dyslexi uppges vanligen till mellan 5 och 10 procent av befolkningen.<\/p>\n
\u2022 Elever med dyslexi beh\u00f6ver identifieras och f\u00e5 r\u00e4tt st\u00f6d s\u00e5 tidigt som m\u00f6jligt. Tidiga insatser kan minska risken f\u00f6r att l\u00e4ssv\u00e5righeterna f\u00e5r negativa effekter p\u00e5 elevernas m\u00f6jligheter att lyckas i skolan och d\u00e4rmed p\u00e5 deras framtida livschanser.<\/p>\n
\u00a0\u2022 Kunskapen om, och tillg\u00e5ngen till, evidensbaserad l\u00e4sundervisning \u00e4r bristf\u00e4llig inom svensk skola. Det riskerar att leda till att on\u00f6digt m\u00e5nga barn utvecklar l\u00e4s- och skrivsv\u00e5righeter samt att barn med dyslexi inte f\u00e5r det st\u00f6d de beh\u00f6ver.<\/p>\n
\u2022 Den tidiga l\u00e4sundervisningen b\u00f6r inneh\u00e5lla systematisk och explicit undervisning om kopplingen mellan ljud och bokstav (s\u00e5 kallad phonics eller strukturerad ljudningsmetod) tillsammans med spr\u00e5kutvecklande aktiviteter som gynnar l\u00e4sf\u00f6rm\u00e5gan. S\u00e5dan evidensbaserad undervisning kan minska andelen elever som utvecklar l\u00e4ssv\u00e5righeter och hj\u00e4lpa elever med dyslexi. F\u00f6r elever med dyslexi beh\u00f6ver undervisningen dessutom inkludera mer omfattande, intensiv och l\u00e5ngvarig l\u00e4str\u00e4ning i mindre grupp eller individuellt.<\/p>\n
\u2022 Assisterande teknik (AT) kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att kompensera f\u00f6r l\u00e4s- och skrivsv\u00e5righeterna vid dyslexi och \u00e4r en viktig del av interventionen. En generell princip \u00e4r att ju \u00e4ldre eleven \u00e4r desto mer beh\u00f6ver avkodningstr\u00e4ningen kompletteras med s\u00e5dana kompensatoriska \u00e5tg\u00e4rder. Anledningen \u00e4r att undervisningen skiftar fr\u00e5n att eleverna ska l\u00e4ra sig att l\u00e4sa i l\u00e5gstadiet till att de ska klara av att l\u00e4sa f\u00f6r att l\u00e4ra senast fr\u00e5n mellanstadiet och fram\u00e5t. Det inneb\u00e4r att elever med dyslexi som inte har tillg\u00e5ng till AT riskerar att komma efter i kunskapsutveckling och m\u00e5luppfyllelse i m\u00e5nga av skolans \u00e4mnen.<\/p>\n
\u2022 Det \u00e4r vanligt att personer med dyslexi har sv\u00e5righeter ocks\u00e5 inom andra omr\u00e5den \u00e4n l\u00e4sning och skrivning. De vanligaste samf\u00f6rekommande tillst\u00e5nden vid dyslexi \u00e4r adhd, spr\u00e5kst\u00f6rning\/ DLD och dyskalkyli. Personer med dyslexi beh\u00f6ver st\u00f6d \u00e4ven f\u00f6r s\u00e5dana samf\u00f6rekommande tillst\u00e5nd eftersom dessa kan bidra till l\u00e4s- och skrivsv\u00e5righeterna och p\u00e5verka behovet av insatser.<\/p>\n
\u00a0\u2022 Att uppm\u00e4rksamma och utveckla individens styrkor vid dyslexi kan skapa en mer balanserad bild av olika f\u00f6rm\u00e5gor, och man kan hitta strategier som bygger p\u00e5 det personen \u00e4r bra p\u00e5 \u2013 vilket i sin tur kan \u00f6ka sj\u00e4lvf\u00f6rtroendet och f\u00f6rb\u00e4ttra skolresultaten trots l\u00e4ssv\u00e5righeterna.<\/p>\n
\u2022 Id\u00e9n om att dyslexi inte bara \u00e4r f\u00f6rknippat med sv\u00e5righeter utan ocks\u00e5 kan medf\u00f6ra vissa styrkor kan h\u00e4rr\u00f6ras till neurodiversitetsr\u00f6relsen. R\u00f6relsen har v\u00e4xt fram som en respons p\u00e5 den medicinska vetenskapens fokus p\u00e5 svagheter och problem vid beskrivning av utvecklingsrelaterade tillst\u00e5nd och p\u00e5pekar den naturliga variation som finns i hur m\u00e4nniskors hj\u00e4rnor fungerar. R\u00f6relsen betonar ocks\u00e5 att de sv\u00e5righeter som k\u00e4nnetecknar olika utvecklingsrelaterade tillst\u00e5nd m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5s som en f\u00f6ljd av den kontext de uppst\u00e5r i.<\/p>\n
\u2022 F\u00f6r att systematiskt kartl\u00e4gga och f\u00f6rst\u00e5 den funktionella kontexten f\u00f6r en person med dyslexi rekommenderar V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen (WHO) och Socialstyrelsen att den Internationella klassifikationen av funktionstillst\u00e5nd, funktionshinder och h\u00e4lsa (ICF) anv\u00e4nds. ICF \u00e4r ett ramverk f\u00f6r att beskriva individens h\u00e4lsa och funktion utifr\u00e5n flera biologiska, psykologiska och sociala dimensioner och anv\u00e4nds som underlag f\u00f6r att planera individualiserat st\u00f6d och bem\u00f6tande, samordna insatser mellan akt\u00f6rer och anpassa inl\u00e4rningsmilj\u00f6n.\u00a0<\/p>\n
\u2022 Dyslexi \u00e4r ett livsl\u00e5ngt tillst\u00e5nd d\u00e4r l\u00e4s- och skrivsv\u00e5righeterna ofta kvarst\u00e5r i n\u00e5gon form i vuxen \u00e5lder, vilket understryker behovet av st\u00f6d och anpassningar inte bara i grundskolan utan \u00e4ven p\u00e5 gymnasiet, i h\u00f6gre studier och i arbetslivet.<\/p>\n
\u00a0\u2022 En inkluderande arbetsplats kan g\u00f6ra stor skillnad f\u00f6r personer med dyslexi. Arbetsgivarens kunskap om dyslexi, aktivt st\u00f6d fr\u00e5n ledning och kollegor, flexibla arbetstider, tekniska hj\u00e4lpmedel, arbetsuppgifter som matchar individens styrkor samt en fysisk arbetsmilj\u00f6 med f\u00e5 st\u00f6rande stimuli (till exempel ljud och ljus) \u00e4r exempel p\u00e5 faktorer som fr\u00e4mjar deltagande och trivsel p\u00e5 arbetsplatsen f\u00f6r personer med dyslexi.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Ur rapporten ”Dyslexi- Forskning och praxis i Sverige i en internationell kontext”.\u00a0 \u2022 Skrift fungerar som en kod…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":89461,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-89460","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-se","11":"tag-svenska","12":"tag-sverige","13":"tag-sweden","14":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115610981665335776","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/89460","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=89460"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/89460\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/89461"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=89460"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=89460"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=89460"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}