![\"Ung](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/angest2-1024x576.jpg\")
M\u00e4nniskor kan f\u00f6rest\u00e4lla sig ej n\u00e4rvarande hot. Bild: Michael Myers, Unsplash.<\/p>\nN\u00e4r \u00e5ngesten tar \u00f6verhand blir livet besv\u00e4rligt och man kan beh\u00f6va hj\u00e4lp. Men i grunden \u00e4r \u00e5ngest och r\u00e4dsla en del av att vara m\u00e4nniska, inte minst under ton\u00e5ren.
\u2013 Vi \u00e4r inte \u00e4r skapta f\u00f6r att m\u00e5 bra, s\u00e4ger Matti Cervin, psykolog och forskare vid Lunds universitet och Sk\u00e5nes universitetssjukhus.<\/p>\n
Aldrig \u00e4r det s\u00e5 jobbigt att vara m\u00e4nniska som under ton\u00e5rstiden. M\u00e5nga unga flickor och pojkar sover s\u00e4mre, upplever mer stress och har det k\u00e4mpigt psykiskt.<\/p>\n
Begreppet psykisk oh\u00e4lsa \u00e4r samtidigt sv\u00e5rt att f\u00f6rh\u00e5lla sig till, eftersom det ofta \u00f6verlappar livsutmaningar som m\u00e5nga ungdomar har. Det h\u00e4nder mycket b\u00e5de i kroppen, k\u00e4nslolivet och i samh\u00e4llet d\u00e4r kraven \u00f6kar n\u00e4r man l\u00e4mnar barna\u00e5ren.<\/p>\n
\u2013 Nedst\u00e4mdhet, sj\u00e4lvtvivel och \u00e5ngest beh\u00f6ver inte vara n\u00e5got avvikande i ett barns utveckling. Det \u00e4r en naturlig del av mognadsprocessen som alla unga g\u00e5r igenom, s\u00e4ger Matti Cervin som \u00e4r specialistpsykolog inom barn- och ungdomspsykiatri och forskare vid Lunds universitet och Sk\u00e5nes universitetssjukhus.<\/p>\n
Oro beh\u00f6vs<\/p>\n
Att m\u00e5nga m\u00e5r d\u00e5ligt i ton\u00e5ren \u00e4r inte detsamma som att \u00e5ngestsyndromen \u00f6kar. Att ha \u00e5ngest \u00e4r en del av att vara m\u00e4nniska.<\/p>\n
\u2013 Vi \u00e4r inte \u00e4r skapta f\u00f6r att m\u00e5 bra och v\u00e5r \u00f6verlevnad bygger snarare p\u00e5 vaksamhet och oro. Men n\u00e4r det inte l\u00e4ngre \u00e4r hj\u00e4lpsamt och b\u00f6rjar st\u00e4lla till problem f\u00f6r oss i vardagen, kan vi kalla det f\u00f6r ett \u00e5ngestsyndrom.<\/p>\n
Till skillnad fr\u00e5n andra djur har vi m\u00e4nniskor en f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rest\u00e4lla oss s\u00e5dant som inte sker h\u00e4r och nu. \u00c5ngest liknar r\u00e4dsla \u2013 som \u00e4r en reaktion p\u00e5 en omedelbar fara \u2013 men \u00e4r ist\u00e4llet kopplad till ett hot som inte \u00e4r n\u00e4rvarande. Den k\u00e4nslan har hj\u00e4lpt m\u00e4nniskor att agera inf\u00f6r eventuella framtida faror genom att f\u00e5 saker gjorda, f\u00f6r att sedan lugna sig n\u00e4r hotet har hanterats.<\/p>\n
M\u00e4nniskor kan f\u00f6rest\u00e4lla sig ej n\u00e4rvarande hot. Bild: Michael Myers, Unsplash.<\/p>\n
N\u00e4r r\u00e4dslor st\u00f6kar till det<\/p>\n
Hos m\u00e4nniskan i stort fungerar det h\u00e4r systemet v\u00e4l, men f\u00f6r individen kan det st\u00e4lla till det \u2013 eftersom vi reagerar olika snabbt och starkt.<\/p>\n
\u00c4ven andra k\u00e4nslor st\u00e4ller till problem f\u00f6r m\u00e4nniskor n\u00e4r k\u00e4nslorna v\u00e4cks f\u00f6r l\u00e4tt eller h\u00e4nger kvar f\u00f6r l\u00e4nge. Att vi \u00e4r \u00e4ngsliga f\u00f6r att g\u00f6ra bort oss och d\u00e4rmed bli uteslutna ur gemenskapen \u00e4r en \u00f6verlevnadsinstinkt. Men om oron blir till social \u00e5ngest kan det inneb\u00e4ra att vi inte klarar av att l\u00e4mna hemmet f\u00f6r att till exempel g\u00e5 till skolan.<\/p>\n
Att vara r\u00e4dd f\u00f6r djur har skyddat oss mot faror, men n\u00e4r r\u00e4dslan \u00e4r s\u00e5 stark att den begr\u00e4nsar vardagen kallas det f\u00f6r en specifik fobi.<\/p>\n
Vanor kan bli tv\u00e5ng<\/p>\n
\u2013 Tv\u00e5ng \u00e4r ocks\u00e5 ett tydligt exempel p\u00e5 drag vi alla har. M\u00e4nniskor har ett behov av ritualer \u2013 vi tar samma kaffekopp vid fikat eller sitter p\u00e5 samma stol i klassrummet, f\u00f6r det \u00e4r lugnande.<\/p>\n
F\u00f6r vissa utvecklas ritualerna till OCD, eller tv\u00e5ngssyndrom, d\u00e4r man fokuserar v\u00e4ldigt mycket p\u00e5 n\u00e5got och sedan g\u00f6r allt f\u00f6r att undvika att det ska h\u00e4nda. Det \u00e4r ingen sjukdom som kommer utifr\u00e5n. Det \u00e4r ist\u00e4llet v\u00e5r m\u00e4nskliga f\u00f6rm\u00e5ga att ta kontroll och f\u00f6rs\u00f6ka hitta lugn som har blivit problematisk.<\/p>\n
Framg\u00e5ngsrik behandling av OCD handlar om att uts\u00e4tta hj\u00e4rnan f\u00f6r det som \u00e4r skr\u00e4mmande eller jobbigt och sedan motst\u00e5 den tv\u00e5ngshandling som man k\u00e4nner behov av att utf\u00f6ra.<\/p>\n
![\"Han](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/angest3-1024x576.jpg\")
Ritualer och vanor kan bli tv\u00e5ng. Bild: Erik Mclean, Unsplash.<\/p>\n
Gener spelar roll<\/p>\n
Upp till omkring tolv \u00e5rs \u00e5lder \u00e4r \u00e5ngestproblem ungef\u00e4r lika vanligt hos pojkar och flickor, medan flickor i ton\u00e5ren har n\u00e5got h\u00f6gre risk att utveckla \u00e5ngestsyndrom som social fobi, paniksyndrom och GAD, generaliserat \u00e5ngestsyndrom.<\/p>\n
Den vanligaste \u00e5ldern f\u00f6r att utveckla sitt f\u00f6rsta \u00e5ngestsyndrom f\u00f6r b\u00e5da k\u00f6nen \u00e4r fjorton \u00e5r.<\/p>\n
\u2013 Vi vet inte varf\u00f6r vissa ungdomar drabbas, men genom tvillingstudier kan man se att ungef\u00e4r 30 till 50 procent av risken verkar ha med v\u00e5ra gener att g\u00f6ra, s\u00e4ger Matti Cervin.<\/p>\n
Exakt hur gener spelar in \u00e4r inte k\u00e4nt, men det finns inte n\u00e5gon specifik gen f\u00f6r \u00e5ngest, utan det \u00e4r mer som en bred s\u00e5rbarhet.<\/p>\n
Hundratals barn f\u00f6ljs<\/p>\n
Nu p\u00e5b\u00f6rjar Matti Cervin och hans forskarkollegor en studie d\u00e4r de vill unders\u00f6ka vilka barn som utvecklar \u00e5ngestsyndrom och andra psykiatriska problem. 600 barn ska f\u00f6ljas fr\u00e5n nio \u00e5rs \u00e5lder och under tre \u00e5r, d\u00e4r h\u00e4lften av barnen har f\u00f6r\u00e4ldrar med psykiatrisk problematik. En grupp ges f\u00f6rebyggande insatser f\u00f6r att genom f\u00f6r\u00e4ldrast\u00f6d f\u00f6rst\u00e4rka relationen mellan barn och f\u00f6r\u00e4lder. De andra familjerna f\u00e5r inte f\u00f6rebyggande insatser, men f\u00f6ljs \u00f6ver tid.<\/p>\n
P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt vill forskarna studera om det g\u00e5r att p\u00e5verka utvecklingsbanorna och om de, genom att f\u00f6lja normalutvecklingen, kan f\u00f6rst\u00e5 hur psykiatriska tillst\u00e5nd utvecklas.<\/p>\n
Det finns ingen tydlig skiljelinje mellan normala ton\u00e5rsutmaningar och psykiatriska diagnoser, men n\u00e4r en ung persons oro och r\u00e4dsla tar \u00f6verhand och skolan, familjelivet eller relationer med kompisar blir p\u00e5verkade, tycker Matti Cervin att man som f\u00f6r\u00e4lder ska agera. Det finns trots allt framg\u00e5ngsrika behandlingar mot \u00e5ngestsyndrom:<\/p>\n
\u2013 B\u00e5de SSRI-preparat* och kognitiv beteendeterapi har visat sig hj\u00e4lpa runt h\u00e4lften av alla barn och ungdomar. D\u00e4remot vet vi inte varf\u00f6r det fungerar f\u00f6r vissa och inte f\u00f6r andra. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt att framtida forskning f\u00f6rs\u00f6ker l\u00f6sa g\u00e5tan kring vad som orsakar psykiatriska tillst\u00e5nd som \u00e5ngestsyndrom och varf\u00f6r endast vissa personer utvecklar dem. Om vi l\u00f6ser det kan vi troligen utveckla b\u00e4ttre behandlingar i framtiden.<\/p>\n