{"id":91273,"date":"2025-11-27T13:51:10","date_gmt":"2025-11-27T13:51:10","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/91273\/"},"modified":"2025-11-27T13:51:10","modified_gmt":"2025-11-27T13:51:10","slug":"pippi-langstrump-varldens-ensammaste-80-aring","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/91273\/","title":{"rendered":"Pippi L\u00e5ngstrump \u2013 v\u00e4rldens ensammaste 80-\u00e5ring\u00a0"},"content":{"rendered":"<p>N\u00e4r Pippi L\u00e5ngstrump f\u00f6rst kom till v\u00e4rlden i november 1945 mottogs hon med skr\u00e4ckblandad f\u00f6rtjusning. Vissa fann henne \u201cfrisk, originell och genomrolig\u201d, medan andra tyckte att hon var \u201cokultiverad, v\u00e4rldsfr\u00e4mmande, onaturlig, osmaklig och obehaglig\u201d. Hon h\u00f6rde inte hemma i Elsa Beskows beskedliga sagov\u00e4rld, idealet f\u00f6r svensk barnlitteratur.\u00a0\u00a0<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1080\" height=\"600\" src=\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/147-1080x600.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-238496\"  \/>Astrid Lindgren skrev Boken om Pippi L\u00e5ngstrump 1945. Foto: TT<\/p>\n<p>Pippi var en anarkist som spr\u00e4ngde alla gr\u00e4nser och konventioner, med \u00f6verm\u00e4nsklig styrka besegrade hon polisen, skolan och hela samh\u00e4llsordningen. Framf\u00f6r allt p\u00e5minde hon l\u00e4sarna i totalitarismens tidevarv om att de levde i ett fritt land d\u00e4r man f\u00e5r sova med f\u00f6tterna p\u00e5 huvudkudden och g\u00e5 bakl\u00e4nges p\u00e5 gatorna, om det faller en in. <\/p>\n<p>Astrid Lindgrens uppnosiga flickan har blivit v\u00e4rldsber\u00f6md, men var inte riktigt det unikum hon gav sken av.\u00a0<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1080\" height=\"717\" src=\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/Pippi_Langkous_in_Nederland_1-1080x717.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-238494\"  \/>Pippi L\u00e5ngstrump (Inger Nilsson) p\u00e5 bes\u00f6k i Amsterdam 1972. Foto: Hans Peters\/Anefo\/Wikimedia Commons <\/p>\n<p>Redan p\u00e5 1930-talet skrev danskan Karin Micha\u00eblis om \u201cpojkflickan\u201d Bibi. Denna lever ett fritt och sj\u00e4lvst\u00e4ndigt liv d\u00e4r hon kl\u00e4ttrar i flaggst\u00e4nger, g\u00e5r p\u00e5 lina och reser som en dotter till en stins p\u00e5 egen hand runt p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gen i Europa. Hon \u00e4r precis som Pippi moderl\u00f6s och har inte heller n\u00e5got till \u00f6vers f\u00f6r skolan. Bibi kl\u00e4r sig till och med p\u00e5 ett s\u00e4tt som g\u00f6r att andra har sv\u00e5rt att avg\u00f6ra om hon \u00e4r en pojke eller flicka. Hon \u00e4r samtidigt filosofiskt lagd och f\u00f6rdjupar sig i sin morfars bibliotek. <\/p>\n<p>P\u00e5 n\u00e4rmare h\u00e5ll hade Ester Blenda Nordstr\u00f6m skrivit b\u00f6ckerna om \u201crackarungen\u201d Ann-Mari Lindel\u00f6f, den f\u00f6rsta kom ut s\u00e5 tidigt som 1919. Vi f\u00f6r f\u00f6lja hur Ann-Mari bryter mark f\u00f6r svenska kvinnor n\u00e4r hon beger sig till Oxford f\u00f6r att studera, k\u00f6per ett torp f\u00f6r egna pengar, l\u00e4ser lantbruksutbildning som ensam flicka bland bondpojkar, k\u00f6r motorcykel, sv\u00e4r friskt och lever som hon vill.\u00a0<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1080\" height=\"600\" src=\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/144-5-1080x600.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-238497\"  \/>Pippi L\u00e5ngstrump tecknades av danskan Ingrid Vang Nyman. Foto: The Astrid Lindgren Company\u2122 \/ Ingrid Vang Nyman\/TT<\/p>\n<p>Astrid Lindgren laddade sin karakt\u00e4r med en mer filosofisk tyngd. Pippi har med sin kapps\u00e4ck full av pengar karakt\u00e4riseras som en anarkokapitalist, men hon \u00e4r snarare en variant Friedrich Nietzsches \u00f6verm\u00e4nniska, n\u00e5gon som stiftar sina egna lagar efter eget huvud.  <\/p>\n<p>Pippi befinner sig i Sverige d\u00e4r mycket riktigt de traditionella auktoriteterna och normerna h\u00e5ller p\u00e5 att brytas ned till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r en ny modernistisk radikal individualism med var och ens frihet som m\u00e5l. Det nihilistiska tomrum som uppst\u00e5r mellan det gamla och nya Sverige fyller Lindgrens \u201c\u00fcberm\u00e4dchen\u201d med sina egna normer och ideal.\u00a0<\/p>\n<p>Pippi visar ingen respekt f\u00f6r auktoriteter, de tafatta poliserna Kling och Klang kan inte f\u00e5 pli p\u00e5 henne och den matriarkala moraltanten Prussiluskan (som f\u00f6rst introduceras i tv-serien 1969) lyckas inte heller med sitt uppfostringsprojekt. I skolan applicerar Pippi Nietzsches perspektivism, id\u00e9n om att all kunskap och verklighetsperspektiv beror p\u00e5 hur man v\u00e4ljer att tolka verkligheten. Med sin kritiska h\u00e5llning genomsk\u00e5dar hon de \u201cmaktstrukturer\u201d som g\u00f6mmer sig bakom det fr\u00f6ken vill l\u00e4ra henne.\u00a0<\/p>\n<p>Pippi har markattan Herr Nilsson och den prickiga h\u00e4sten Lilla Gubben som s\u00e4llskap och hon blir v\u00e4n med syskonen Tommy och Annika, men p\u00e5 kv\u00e4llarna hemma i Villa Villekulla kryper \u00e5ngesten sig p\u00e5. Pappa kapten Efraim L\u00e5ngstrump \u00e4r ytterst fr\u00e5nvarande. Han \u00e4r sj\u00f6farare p\u00e5 de sju haven och \u201cnegerkung\u201d \u00f6ver kurrekurredutterna i S\u00f6derhavet. Pippis mor finns uppe i himmelen. <\/p>\n<p>H\u00e4r i ligger Lindgrens geni, hennes f\u00f6rm\u00e5ga att lekfullt ringa in den moderne svenskens tillst\u00e5nd. Berikad med den begynnande v\u00e4lf\u00e4rdsstatens aldrig sinande v\u00e4lst\u00e5nd (kapps\u00e4cken) \u00e4r hon frigjord fr\u00e5n alla gamla sociala normer och auktoriteters band, \u00e4ven fr\u00e5n sin familj och sina f\u00f6r\u00e4ldrar. Hon \u00e4r fri att sj\u00e4lv v\u00e4lja sitt liv, men i denna frihet \u00e4r hon ocks\u00e5 utl\u00e4mnad \u00e5t sig sj\u00e4lv.\u00a0<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"N\u00e4r Pippi L\u00e5ngstrump f\u00f6rst kom till v\u00e4rlden i november 1945 mottogs hon med skr\u00e4ckblandad f\u00f6rtjusning. Vissa fann henne&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":91274,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[67],"tags":[5677,104,903,194,1082,34,31,33,32,30,1594,105],"class_list":{"0":"post-91273","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-underhallning","8":"tag-astrid-lindgren","9":"tag-entertainment","10":"tag-film","11":"tag-kultur","12":"tag-litteratur","13":"tag-se","14":"tag-svenska","15":"tag-sverige","16":"tag-sweden","17":"tag-swedish","18":"tag-tv","19":"tag-underhallning"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115621991938822567","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/91273","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=91273"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/91273\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/91274"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=91273"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=91273"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=91273"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}