RYMDEN<\/p>\n
\n En bild av Vintergatans mittpunkt. Foto: ESO\/Nogueras-Lara et al.<\/p>\n
En ny analys av gammastr\u00e5lning fr\u00e5n Vintergatans centrum kan vara det f\u00f6rsta direkta beviset f\u00f6r m\u00f6rk materia. Men studien m\u00f6ts av skepsis fr\u00e5n andra forskare.<\/p>\n
I n\u00e4stan hundra \u00e5r har vi kunnat notera att universum beter sig m\u00e4rkligt. Det \u00e4r som om det best\u00e5r av fem g\u00e5nger mer massa \u00e4n vi kan observera. Denna sp\u00f6klika substans har kommit att kallas m\u00f6rk materia, bland annat f\u00f6r att den inte avger eller reflekterar elektromagnetisk str\u00e5lning.<\/p>\n
Hittills har bevisen f\u00f6r dess existens varit indirekta. Galaxhopar, gravitationens linseffekt p\u00e5 ljus och kosmisk bakgrundsstr\u00e5lning skvallrar om att universum domineras av en osynlig komponent.<\/p>\n
Men nu, med hj\u00e4lp av data fr\u00e5n Fermi Gamma-ray Space Telescope, tror astronomprofessorn Tomonori Totani p\u00e5 Tokyos universitet att han uppt\u00e4ckt m\u00f6rk materia.<\/p>\n
Kan vara wimp-partiklar<\/p>\n
I en ny analys, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Cosmology and Astroparticle Physics<\/a>, har Totani funnit ett svagt men tydligt \u00f6verskott av mycket energirika gammastr\u00e5lar. Tillsammans bildar de ett haloliknande m\u00f6nster runt Vintergatans centrum. M\u00f6nstret liknar den teoretiska formen p\u00e5 en galaktisk halo av m\u00f6rk materia.<\/p>\n Tomonori Totanis tolkning \u00e4r att det h\u00e4r \u00e4r sp\u00e5r efter s\u00e5 kallade wimp-partiklar (weakly interacting massive particles) som kolliderar och tillintetg\u00f6r varandra, varp\u00e5 energi i form av gammastr\u00e5lning frig\u00f6rs. Wimp-partiklar har l\u00e4nge varit en av huvudkandidaterna till att f\u00f6rklara m\u00f6rk materia.<\/p>\n \u2013 Om det h\u00e4r \u00e4r korrekt s\u00e5 \u00e4r det, s\u00e5vitt jag f\u00f6rst\u00e5r, f\u00f6rsta g\u00e5ngen m\u00e4nskligheten har \u201dsett\u201d m\u00f6rk materia. Och det visar sig att m\u00f6rk materia \u00e4r en ny partikel som inte ing\u00e5r i partikelfysikens standardmodell, s\u00e4ger Tomonori Totani i ett pressmeddelande fr\u00e5n Tokyos universitet.<\/p>\n Manar till f\u00f6rsiktighet<\/p>\n Om Totani har r\u00e4tt r\u00f6r det sig om en m\u00f6rk materia-partikel ungef\u00e4r 500 g\u00e5nger tyngre \u00e4n protonen. Det vore ett genombrott: fr\u00e5n vaga gravitationseffekter till en konkret kandidat med best\u00e4md massa och str\u00e5lningssignatur.<\/p>\n Andra forskare manar till besinning. Tidigare studier<\/a> visar att dv\u00e4rggalaxer \u2013 sm\u00e5 satelliter till Vintergatan, med stora m\u00e4ngder m\u00f6rk materia \u2013 inte ger n\u00e5gon tydlig motsvarande signal. Det talar emot att \u00f6verskottet verkligen kommer fr\u00e5n m\u00f6rk materia och inte fr\u00e5n mer konventionella processer.<\/p>\n \u2013 Jag uppskattar artikelf\u00f6rfattarens h\u00e5rda arbete och h\u00e4ngivenhet, men extraordin\u00e4ra anspr\u00e5k kr\u00e4ver extraordin\u00e4ra bevis. Den h\u00e4r analysen har inte uppn\u00e5tt de kraven. Men det \u00e4r en studie som fungerar som en uppmuntran f\u00f6r forskare att forts\u00e4tta sina anstr\u00e4ngningar, s\u00e4ger professor Kinwah Wu, teoretisk astrofysiker p\u00e5 University College London, till The Guardian<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"RYMDEN En bild av Vintergatans mittpunkt. Foto: ESO\/Nogueras-Lara et al. En ny analys av gammastr\u00e5lning fr\u00e5n Vintergatans centrum…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":92355,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[66],"tags":[80,78,79,34,31,33,32,30,81,84,83,82],"class_list":{"0":"post-92354","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-vetenskap-och-teknik","8":"tag-science","9":"tag-science-and-technology","10":"tag-scienceandtechnology","11":"tag-se","12":"tag-svenska","13":"tag-sverige","14":"tag-sweden","15":"tag-swedish","16":"tag-technology","17":"tag-teknik","18":"tag-vetenskap","19":"tag-vetenskapteknik"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115628774976051387","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/92354","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=92354"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/92354\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/92355"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=92354"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=92354"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=92354"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}