\u201cSamh\u00e4llsekonomisk l\u00f6nsamhet har varit en viktig v\u00e4gledande princip i planarbetet. I linje med detta har vi ocks\u00e5 ompr\u00f6vat objekt och d\u00e4rmed l\u00e4mnat plats \u00e5t nya investeringar som skapar mer nytta f\u00f6r medborgare och n\u00e4ringsliv\u201d, s\u00e4ger Jonas Eliasson.<\/p>\n
Ett mindre antal objekt med h\u00f6ga investeringskostnader har inte ompr\u00f6vats, bland annat p\u00e5 grund av att de befinner sig l\u00e5ngt framme i planeringsfasen. Dessa objekt f\u00f6rklarar att l\u00f6nsamheten f\u00f6r investeringarna totalt sett blir negativ. J\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende plan har de nya objekten inneburit ett betydligt lyft f\u00f6r l\u00f6nsamheten.<\/p>\n
Stora systemeffekter inom j\u00e4rnv\u00e4gen<\/p>\n
En systemanalys har gjorts p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4g f\u00f6r utvalda str\u00e5k. Analyserna visar p\u00e5 stora synergieffekter genom att objektens samlade nytta blir st\u00f6rre \u00e4n summan av de enskilda objekten. Dessa effekter f\u00e5ngades redan i de samh\u00e4llsekonomiska kalkylerna som l\u00e5g till grund f\u00f6r val av \u00e5tg\u00e4rder i planf\u00f6rslaget, och rangordningen av objekt f\u00f6r\u00e4ndras d\u00e4rf\u00f6r inte.<\/p>\n
\u201cSlutligen visar effektbed\u00f6mningen att planf\u00f6rslaget bidrar till att n\u00e5 de transportpolitiska m\u00e5len, samtidigt som det finns andra faktorer utanf\u00f6r planf\u00f6rslaget som \u00e4r centrala f\u00f6r m\u00e5luppfyllelsen\u201d, s\u00e4ger Jonas Eliasson. \u00a0<\/p>\n
Regeringen f\u00f6rv\u00e4ntas fatta beslut om planf\u00f6rslaget under v\u00e5ren 2026.<\/p>\n
L\u00e4s rapporten Planf\u00f6rslagens samlade effekter<\/a>\u00a0<\/p>\n