{"id":93539,"date":"2025-11-30T12:43:07","date_gmt":"2025-11-30T12:43:07","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/93539\/"},"modified":"2025-11-30T12:43:07","modified_gmt":"2025-11-30T12:43:07","slug":"ungdomen-varar-langre-an-vi-trott","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/93539\/","title":{"rendered":"Ungdomen varar l\u00e4ngre \u00e4n vi trott"},"content":{"rendered":"<p class=\"sc-c25743f0-0 sc-e37c0145-2 hObFds DQgPn\">Ungdomen varar betydligt l\u00e4ngre \u00e4n man tidigare trott. \u00c5tminstone enligt en ny studie fr\u00e5n University of Cambridge. Forskarna har genomf\u00f6rt hj\u00e4rnscanning p\u00e5 omkring 4 000 personer upp till 90 \u00e5r. <\/p>\n<p class=\"sc-c25743f0-0 sc-e37c0145-2 hObFds DQgPn\">Resultatet visar att hj\u00e4rnan genomg\u00e5r fem olika faser under ett helt liv, rapporterar BBC. Och de viktiga v\u00e4ndpunkterna sker vid \u00e5ldrarna nio, 32, 66 och 83. <\/p>\n<p class=\"sc-c25743f0-0 sc-e37c0145-2 hObFds DQgPn\">\u2013 Hj\u00e4rnan omkopplas under hela livet. Den st\u00e4rker och f\u00f6rsvagar alltid kopplingar och det \u00e4r inte ett stadigt m\u00f6nster. Det finns fluktuationer och faser i hj\u00e4rnans omkoppling, s\u00e4ger Alexa Mousley, som lett studien, till <a href=\"https:\/\/www.bbc.com\/news\/articles\/cgl6klez226o\" class=\"pcc\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer nofollow\">BBC<\/a>. <\/p>\n<p class=\"sc-c25743f0-0 sc-e37c0145-2 hObFds DQgPn\">Den f\u00f6rsta fasen, barndomen, varar fr\u00e5n f\u00f6dseln till nio \u00e5rs \u00e5lder och pr\u00e4glas bland annat av att hj\u00e4rnan v\u00e4xer medan antalet synapser minskar. <\/p>\n<p>L\u00e5ng vuxenfas<\/p>\n<p class=\"sc-c25743f0-0 sc-e37c0145-2 hObFds DQgPn\">Sedan inleds ungdomen, som bed\u00f6ms p\u00e5g\u00e5 fr\u00e5n nio \u00e5r hela v\u00e4gen fram till 32. Enligt studien g\u00e5r hj\u00e4rnan under den h\u00e4r fasen igenom en period av skoningsl\u00f6s effektivitet. <\/p>\n<p class=\"sc-c25743f0-0 sc-e37c0145-2 hObFds DQgPn\">\u2013 Det \u00e4r ett enormt skifte, s\u00e4ger Alexa Mousley, <\/p>\n<p class=\"sc-c25743f0-0 sc-e37c0145-2 hObFds DQgPn\">Det \u00e4r ocks\u00e5 under den h\u00e4r tiden som man lider st\u00f6rst risk att b\u00f6rja lida av psykisk oh\u00e4lsa. <\/p>\n<p class=\"sc-c25743f0-0 sc-e37c0145-2 hObFds DQgPn\">Tidigare trodde man att den h\u00e4r fasen p\u00e5gick till de sena ton\u00e5ren och sedan har neurovetenskapen framh\u00e5llit att den forts\u00e4tter in i 20-\u00e5rs\u00e5ldern. Nu antyder den nya studien att ungdomen str\u00e4cker sig \u00e4nnu l\u00e4ngre. <\/p>\n<p>D\u00e5 eskalerar \u00e5ldrandet<\/p>\n<p class=\"sc-c25743f0-0 sc-e37c0145-2 hObFds DQgPn\">Det inneb\u00e4r att hj\u00e4rnan n\u00e5r sin topp f\u00f6rst i tidiga 30-\u00e5rs\u00e5ldern n\u00e4r den kliver in i vuxenfasen \u2013 som varar i \u00f6ver tre \u00e5rtionden. Den h\u00e4r perioden pr\u00e4glas av stabilitet och l\u00e5ngsamma f\u00f6r\u00e4ndringar. Samtidigt b\u00f6rjar hj\u00e4rnan ocks\u00e5 sakta bli mindre effektiv snarare \u00e4n tv\u00e4rtom. <\/p>\n<p class=\"sc-c25743f0-0 sc-e37c0145-2 hObFds DQgPn\">D\u00e4refter b\u00f6rjar det tidigare \u00e5ldrandet vid 66 \u00e5r som inneb\u00e4r att kopplingen mellan hj\u00e4rnans olika delar b\u00f6rjar luckras upp. Det \u00e4r ocks\u00e5 oftast i den h\u00e4r \u00e5ldern som demens och h\u00f6gt blodtryck b\u00f6rjar visa sig. <\/p>\n<p class=\"sc-c25743f0-0 sc-e37c0145-2 hObFds DQgPn\">Den sista fasen \u2013 det sena \u00e5ldrandet \u2013 inleds vid 83 \u00e5r. Enligt Alexa Mousley finns det likheter med det tidiga \u00e5ldrandet, men f\u00f6r\u00e4ndringarna i hj\u00e4rnan g\u00e5r \u00e4nnu snabbare. <\/p>\n<p class=\"sc-c25743f0-0 sc-e37c0145-2 hObFds DQgPn\">Hon konstaterar att vissa personer n\u00e5r de h\u00e4r faserna tidigare eller senare \u00e4n andra, men att det \u00e4r sl\u00e5ende hur tydligt de specifika \u00e5ldrarna sticker ut. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Ungdomen varar betydligt l\u00e4ngre \u00e4n man tidigare trott. \u00c5tminstone enligt en ny studie fr\u00e5n University of Cambridge. Forskarna&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":93540,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-93539","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-se","11":"tag-svenska","12":"tag-sverige","13":"tag-sweden","14":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115638711315987592","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/93539","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=93539"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/93539\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/93540"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=93539"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=93539"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=93539"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}