{"id":93811,"date":"2025-11-30T19:26:20","date_gmt":"2025-11-30T19:26:20","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/93811\/"},"modified":"2025-11-30T19:26:20","modified_gmt":"2025-11-30T19:26:20","slug":"dags-for-sverige-att-ga-med-i-euron","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/93811\/","title":{"rendered":"Dags f\u00f6r Sverige att g\u00e5 med i euron"},"content":{"rendered":"

Inf\u00f6r den europeiska<\/strong> valutaunionens tillkomst analyserades f\u00f6r- och nackdelar med ett svenskt medlemskap av EMU-utredningen 1996, med mig som ordf\u00f6rande. V\u00e5r rekommendation var att Sverige borde v\u00e4nta med ett intr\u00e4de tills ekonomin hade \u00e5terh\u00e4mtat sig fr\u00e5n 1990-talskrisen.\u00a0<\/p>\n

Sverige st\u00e4llde sig ocks\u00e5 utanf\u00f6r valutaunionen vid starten 1999. I folkomr\u00f6stningen 2003 blev det ett klart nej till euron.<\/p>\n

Mycket har f\u00f6r\u00e4ndrats sedan dess. D\u00e4rf\u00f6r har fr\u00e5gan om att p\u00e5 nytt utreda en svensk euroanslutning v\u00e4ckts, senast av flera politiska partier. En s\u00e5dan utredning har just gjorts under min ledning och publiceras i dag.<\/p>\n

\u201dF\u00f6rdelarna \u00e4r nu st\u00f6rre \u00e4n nackdelarna. Sverige b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r ansluta sig till euron.\u201d<\/p><\/blockquote>\n

Arbetet har skett p\u00e5 Stiftelsen Fritt N\u00e4ringslivs uppdrag, men har bedrivits helt oberoende. Rapporten best\u00e5r av \u00e5tta bidrag av ekonomer och fyra av statsvetare. Vi har utbytt synpunkter p\u00e5 varandras analyser men f\u00f6rfattarna svarar ensamma f\u00f6r sina kapitel.<\/p>\n

Dessutom har jag skrivit en sammanfattning. Den inneh\u00e5ller \u00e4ven mitt st\u00e4llningstagande till ett euromedlemskap. I detta kapitel fungerar jag som en enmansutredare som, p\u00e5 grundval av best\u00e4llda underlag, drar egna slutsatser.<\/p>\n

Enligt min syn har <\/strong>argumenten f\u00f6r ett eurointr\u00e4de \u00f6ver tid st\u00e4rkts i f\u00f6rh\u00e5llande till argumenten emot. F\u00f6rdelarna \u00e4r nu st\u00f6rre \u00e4n nackdelarna. Sverige b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r ansluta sig till euron.<\/p>\n

Man kan skilja mellan effekter p\u00e5:
\u2022 Samh\u00e4llsekonomisk effektivitet
\u2022 Konjunkturstabilisering
\u2022 \u00d6vrig ekonomi
\u2022 Politik<\/p>\n

\"F\u00f6rF\u00f6r 29 \u00e5r sedan presenterades EMU-utredningen av ordf\u00f6randen Lars Calmfors. D\u00e5 var slutsatsen att Sverige inte skulle g\u00e5 med \u2013 nu \u00e4r l\u00e4get annorlunda.Foto: Pawel Flato\/TT<\/p>\n

Den fr\u00e4msta <\/strong>samh\u00e4llsekonomiska effektivitetsvinsten av att inf\u00f6ra euron \u00e4r att det skulle undanr\u00f6ja det handelshinder som v\u00e4xelkurssv\u00e4ngningar mot euron inneb\u00e4r. Det skulle \u00f6ka handel och gr\u00e4ns\u00f6verskridande direktinvesteringar.\u00a0<\/p>\n

EMU-utredningen bed\u00f6mde dessa effekter som sm\u00e5. I dag b\u00f6r en mer positiv bed\u00f6mning g\u00f6ras. Euron tycks ha \u00f6kat handeln med 10\u201315 procent mellan eurol\u00e4nderna och med ungef\u00e4r h\u00e4lften d\u00e4rav mellan eurol\u00e4nder och icke-eurol\u00e4nder (tredjelandseffekten).\u00a0<\/p>\n

Eftersom Sverige redan har f\u00e5tt tredjelandseffekten mot euroomr\u00e5det kan v\u00e5r handels\u00f6kning vid ett euromedlemskap bli 5\u20137,5 procent. D\u00e4rtill kan komma en lika stor handels\u00f6kning mot icke-eurol\u00e4nder till f\u00f6ljd av en tredjelandseffekt mot dem. Effekterna p\u00e5 utl\u00e4ndska direktinvesteringar \u00e4r sannolikt \u00e4nnu st\u00f6rre.<\/p>\n

Mer handel och gr\u00e4ns\u00f6verskridande direktinvesteringar \u00f6kar inkomster och v\u00e4lf\u00e4rd. N\u00e4r internationell handel motverkas av amerikansk protektionism \u00e4r en euroanslutning ett medel som vi sj\u00e4lva f\u00f6rfogar \u00f6ver f\u00f6r att \u00f6ka handeln.<\/p>\n

I valutaunionen skulle<\/strong> vi inte l\u00e4ngre ha en egen penningpolitik som kan stabilisera konjunkturen om den avviker fr\u00e5n den i andra eurol\u00e4nder. D\u00e5 finns inte heller n\u00e5gon v\u00e4xelkurs mot euroomr\u00e5det som kan bidra till stabilisering.<\/p>\n

\u201dSveriges inflytande i ekonomiskpolitiska fr\u00e5gor tycks ha blivit mindre.\u201d<\/p><\/blockquote>\n

Ett euromedlemskap kan d\u00e4rf\u00f6r \u00f6ka konjunktursv\u00e4ngningarna. Men denna risk framst\u00e5r i dag som betydligt mindre \u00e4n tidigare. V\u00e5r konjunktur har blivit mer synkroniserad med euroomr\u00e5dets.\u00a0<\/p>\n

Senare \u00e5rs svenska konjunkturnedg\u00e5ngar har alla haft globala orsaker: it-kraschen vid millennieskiftet, finanskrisen 2008\u20132010, pandemin 2020 och inflationskrisen 2022\u20132023. Den st\u00f6rre synkroniseringen beror antagligen p\u00e5 att \u00f6kad internationell handel och finansiell integration sprider konjunkturst\u00f6rningar mer mellan l\u00e4nder.<\/p>\n

Om konjunkturutvecklingen \u00e4nd\u00e5 skulle bli betydligt s\u00e4mre i Sverige \u00e4n i euroomr\u00e5det, \u00e4r m\u00f6jligheterna att ers\u00e4tta egna penningpolitiska stimulanser med finanspolitiska betydligt b\u00e4ttre \u00e4n tidigare.\u00a0<\/p>\n

Sk\u00e4let \u00e4r v\u00e5ra mycket starkare statsfinanser. Den \u00f6kade finanspolitiska handlingsfriheten kan inte bara anv\u00e4ndas vid Sverigespecifika konjunkturst\u00f6rningar utan ocks\u00e5 om ECB:s penningpolitik blir fel f\u00f6r oss vid gemensamma st\u00f6rningar till f\u00f6ljd av att v\u00e5r ekonomi \u00e4r mer r\u00e4ntek\u00e4nslig.\u00a0<\/p>\n

Kronkursens sv\u00e4ngningar har f\u00f6r det mesta hj\u00e4lpt till att stabilisera ekonomin. Risken f\u00f6r destabiliserande kronr\u00f6relser, som under inflationskrisen 2022\u20132023, har dock \u00f6kat.<\/p>\n

\"DenDen 14 september 2003 fick svenska folket s\u00e4ga sitt om EMU. 55,9 procent valde nej-sedeln, 42,0 procent valde ja och 2,1 procent r\u00f6stade blankt.Foto: Henrik Montgomery\/TT<\/p>\n

Det finns fler<\/strong> ekonomiska aspekter. Nya statsskuldkriser kommer troligen att uppst\u00e5 i euroomr\u00e5det. D\u00e5 l\u00e4r nya st\u00f6dl\u00e5n ges fr\u00e5n Europeiska stabilitetsmekanismen, ESM, d\u00e4r Sverige blir medlem vid ett euromedlemskap. ECB kan g\u00f6ra f\u00f6rluster p\u00e5 st\u00f6dk\u00f6p av krisl\u00e4nders statsobligationer.\u00a0<\/p>\n

I b\u00e5da fallen kan det bli svenska kostnader. Samtidigt minskar riskerna f\u00f6r det om st\u00f6den villkoras med budget\u00e5tstramningar i krisl\u00e4nderna som tidigare skett.<\/p>\n

Gemensam uppl\u00e5ning, som f\u00f6r pandemist\u00f6d och \u00f6kad f\u00f6rsvarskapacitet, kan ocks\u00e5 ge Sverige kostnader, eftersom statsfinansiellt starka l\u00e4nder d\u00e5 agerar borgen\u00e4rer f\u00f6r mer skuldsatta. Men d\u00e5 den gemensamma uppl\u00e5ningen \u00e4r i hela EU:s regi, \u00e4r dessa risker oberoende av en euroanslutning.<\/p>\n

Ett euromedlemskap betyder ocks\u00e5 deltagande i bankunionen. Att finansiell tillsyn av storbankerna d\u00e5 flyttas till ECB har b\u00e5de f\u00f6r- och nackdelar. Bankunionen inneb\u00e4r \u00e4ven gemensam hantering av fallerande banker. Vi skulle d\u00e5 kunna f\u00e5 betala f\u00f6r andra EU-l\u00e4nders bankkriser.\u00a0<\/p>\n

Men vi kan ocks\u00e5 f\u00e5 st\u00f6d i en inhemsk kris. Eftersom risken f\u00f6r bankkriser i dag \u00e4r st\u00f6rre i euroomr\u00e5det \u2013 \u00e4ven om den minskat \u2013 \u00e4n i Sverige, hamnar \u00f6verv\u00e4ganden om s\u00e5dana p\u00e5 den negativa sidan f\u00f6r ett eurodeltagande.<\/p>\n

F\u00f6re eurostarten<\/strong> fanns en oro f\u00f6r att Sveriges politiska inflytande i EU kunde bli lidande om vi stod utanf\u00f6r valutaunionen. Det finns inte st\u00f6d f\u00f6r att detta hittills har skett i allm\u00e4nna fr\u00e5gor, s\u00e5som den inre marknaden, klimatpolitiken, energipolitiken och utrikespolitiken. Faran \u00f6kar dock om fler l\u00e4nder inf\u00f6r euron.<\/p>\n

\"LarsLars Calmfors hoppas att m\u00e5nga tar sig tid att l\u00e4sa rapporten d\u00e4r ekonomer och statsvetare ger sin syn p\u00e5 Sverige och euron.Foto: Anders Wiklund\/TT<\/p>\n

Samtidigt tycks Sveriges inflytande i ekonomiskpolitiska fr\u00e5gor ha blivit mindre utanf\u00f6r valutaunionen. En rad reformer som avser alla EU-l\u00e4nder har utformats av eurol\u00e4nderna. Dessa har haft dagordningsmakten i fr\u00e5gor som \u00f6vervakningen av nationella budgetar och makroekonomiska obalanser, reformerna av stabilitetspakten, kraven p\u00e5 oberoende finanspolitiska institutioner, reglerna f\u00f6r resolution av banker och pandemist\u00f6den.\u00a0<\/p>\n

En s\u00e4rskild risk vid fortsatt euroutanf\u00f6rskap \u00e4r mindre svenskt inflytande p\u00e5 utvecklingen av en mer integrerad europeisk kapitalmarknad.<\/p>\n

Euron \u00e4r ocks\u00e5 ett politiskt projekt f\u00f6r att fr\u00e4mja \u201den allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken\u201d genom mer gemensamt beslutsfattande och mer gemensam offentlig diskussion. Ett svenskt eurointr\u00e4de vore en signal om att vi vill bidra mer till Europas politiska integration och skulle binda oss \u00e4nnu h\u00e5rdare till EU- samarbetet, vilket borde ha positiva effekter ocks\u00e5 p\u00e5 andra EU-l\u00e4nders vilja till det.<\/p>\n

Sammanfattningsvis<\/strong> talar samh\u00e4llsekonomiska effektivitetseffekter och politiska konsekvenser f\u00f6r ett eurointr\u00e4de, medan konjunkturrisker och faran f\u00f6r kostnader f\u00f6r kriser i euroomr\u00e5det talar emot.\u00a0<\/p>\n

Huvudmotiveringen f\u00f6r min rekommendation om ett eurointr\u00e4de \u00e4r den vikt jag l\u00e4gger vid att Sverige i en alltmer hotande geopolitisk situation ska bidra till mer politisk sammanh\u00e5llning i Europa. Dessutom har effektivitetsargumenten f\u00f6r ett euromedlemskap f\u00f6rst\u00e4rkts och konjunkturargumenten emot f\u00f6rsvagats.<\/p>\n

Rapportens fr\u00e4msta bidrag \u00e4r de olika f\u00f6rfattarnas analyser av olika aspekter. Dessa b\u00f6r vara av v\u00e4rde f\u00f6r alla, oberoende av hur man v\u00e4ger ihop dem. D\u00e4rf\u00f6r hoppas jag att hela rapporten blir ordentligt l\u00e4st!<\/p>\n

Lars Calmfors
<\/strong>Professor emeritus vid Stockholms universitet, och seniorforskare vid Institutet f\u00f6r n\u00e4ringslivsforskning.<\/p>\n

H\u00e4r \u00e4r de f\u00f6rfattare som bidragit till rapporten:
<\/strong>\u2022 Fredrik N G Andersson,<\/strong> docent i nationalekonomi, Lunds universitet.
\u2022 Peter Englund<\/strong>, professor emeritus i finansiell ekonomi, Handelsh\u00f6gskolan i Stockholm.
\u2022 Martin Flod\u00e9n<\/strong>, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet, och tidigare vice riksbankschef.
\u2022 Rikard Forslid,<\/strong> professor i nationalekonomi, Stockholms universitet.
\u2022 Jesper Hansson,<\/strong> seniorekonom, Swedbank Makroanalys.
\u2022 Stefan Ingves,<\/strong> tidigare riksbankschef.
\u2022 Erik Jones<\/strong>, chef f\u00f6r Robert Schuman Centre for Advanced Studies, European University Institute.
\u2022 Lars Jonung,<\/strong> professor emeritus i nationalekonomi, Lunds universitet.
\u2022 Johannes Lindvall,<\/strong> professor i statsvetenskap, G\u00f6teborgs universitet.
\u2022 Magnus Lundgren,<\/strong> docent i statsvetenskap, G\u00f6teborgs universitet.
\u2022 Jonas Tallberg<\/strong>, professor i statsvetenskap, Stockholms universitet.
\u2022 Karl Walentin<\/strong>, g\u00e4stprofessor i nationalekonomi, Uppsala universitet.
\u2022 Pehr Wiss\u00e9n<\/strong>, professor emeritus of practice, Handelsh\u00f6gskolan i Stockholm.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Inf\u00f6r den europeiska valutaunionens tillkomst analyserades f\u00f6r- och nackdelar med ett svenskt medlemskap av EMU-utredningen 1996, med mig…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":93812,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[14],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20,51,52,53,54],"class_list":{"0":"post-93811","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-varlden","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories","28":"tag-varlden","29":"tag-world","30":"tag-world-news","31":"tag-worldnews"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115640296215691454","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/93811","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=93811"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/93811\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/93812"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=93811"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=93811"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=93811"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}