R\u00f6ntgensjuksk\u00f6terska<\/p>\n
\nKarolinska har en v\u00e4rldsunik teknik som m\u00f6jligg\u00f6r MR-unders\u00f6kning av r\u00f6rliga patienter utan narkos och sedering. Men nyink\u00f6pta kameror g\u00f6r att den inte kan n\u00e5 full potential f\u00f6r barnpatienter. ”Vi hade en patient en g\u00e5ng som b\u00f6rjade kl\u00e4ttra ut ur MR-kameran, men fick \u00e4nd\u00e5 en tillr\u00e4ckligt bra bild f\u00f6r att kunna st\u00e4lla diagnos”, s\u00e4ger Adam van Niekerk, som uppfunnit tekniken.<\/p>\n
Bank! Spark! Hahaha! R\u00f6ntgensjuksk\u00f6terskan Maria Sandell leker br\u00e5kig patient i MR-kameran i ett forskningsrum p\u00e5 Karolinska institutet. Hon vrider p\u00e5 huvudet och vevar med armar och ben allt vad hon kan p\u00e5 britsen f\u00f6r att utmana tekniken.<\/p>\n
Mitt i pannan sitter en gul minion, en barnfilmsfigur, som enkelt f\u00f6rklarat skickar koordinater till MR-kameran som flyttar efter bildsnitten i realtid.<\/p>\n
\u2013 Vi hade en patient en g\u00e5ng som b\u00f6rjade kl\u00e4ttra ut ur MR-kameran under p\u00e5g\u00e5ende unders\u00f6kning. Vi fick \u00e4nd\u00e5 en tillr\u00e4ckligt bra bild f\u00f6r att radiologen skulle kunna st\u00e4lla diagnos, s\u00e4ger fysikern Adam van Niekerk som uppfunnit manicken.<\/p>\n
![\"Utvecklingssjuksk\u00f6terskan](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/wrad3-780x780.jpg\")
Katarina Johansson verkar f\u00f6r att lyfta r\u00f6ntgensjuksk\u00f6terskans perspektiv i utvecklingsarbeten. \u201dDet \u00e4r vi som \u00e4r ute i verkligheten, tr\u00e4ffar patienterna och ser vad som p\u00e5g\u00e5r.\u201d Foto: Madeleine Andersson<\/p>\n
Minionen heter egentligen Wrad, och Karolinska \u00e4r ensamma i v\u00e4rlden med just den h\u00e4r tekniken. Adam van Niekerks chef Stefan Skare skryter g\u00e4rna om medarbetarnas framsteg:<\/p>\n
\u2013 Vi korrigerar f\u00f6r huvudr\u00f6relser snabbast i v\u00e4rlden, p\u00e5 bara tre millisekunder. Och vi har f\u00e5tt diagnostiska unders\u00f6kningar fast patienten r\u00f6rt huvudet n\u00e4stan 90 grader, n\u00e4r MR-bilder normalt blir obrukbara vid tv\u00e5-tre grader, s\u00e4ger han.<\/p>\n
B\u00f6rjade som en studie p\u00e5 vuxna<\/p>\n
Adam van Niekerk \u00e4r lite mer blygsam och upprepar st\u00e4ndigt begreppet \u201dgood enough\u201d. Tekniken utvecklas hela tiden, och \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge \u00e4r bilderna inte riktigt lika perfekta som n\u00e4r en patient ligger helt stilla under en vanlig MR-unders\u00f6kning. Men de blir tillr\u00e4ckligt tydliga f\u00f6r att anv\u00e4nda.<\/p>\n
Wrad-projektet b\u00f6rjade som en studie p\u00e5 vuxna och anv\u00e4nds sedan \u00e5r 2024 i den ordinarie verksamheten med vuxna akuta patienter. Men studiegruppen s\u00e5g st\u00f6rst vinst f\u00f6r de minsta patienterna \u2013 t\u00e4nk att slippa s\u00f6va barnen!<\/p>\n
D\u00e4rf\u00f6r kom utvecklingssjuksk\u00f6terskan Katarina Johansson in i bilden. Hon \u00e4r r\u00f6ntgensjuksk\u00f6terska i grunden och har tidigare jobbat f\u00f6r att minska narkos av barn som unders\u00f6ks med MR. Bland annat genom att inf\u00f6ra den l\u00e4tt sederande n\u00e4ssprejen Dexdor.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r en stor apparat kring s\u00f6vning. Det \u00e4r ofta traumatiserande f\u00f6r barnen med narkosen, fastandet, alla gr\u00f6nkl\u00e4dda m\u00e4nniskor som kommer och s\u00e4tter infarter. Plus riskerna som det inneb\u00e4r att s\u00f6va ett barn, s\u00e4ger Katarina Johansson.<\/p>\n
![\"Utvecklingssjuksk\u00f6terskan](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/wrad2-780x473.jpg\")
Kataringa Johansson \u00f6vervakar unders\u00f6kningen p\u00e5 datorn. S\u00e5 mycket som patienten r\u00f6r sig hade bilderna hade blivit ol\u00e4sbara utan Wrad och Neuromix. Foto: Madeleine Andersson
\nS\u00e5 fungerar WRAD<\/p>\n
WRAD st\u00e5r f\u00f6r Wireless Radiofrequency Acquistion Device.<\/p>\n
WRAD har sensorer som k\u00e4nner av magnetf\u00e4ltets styrka l\u00e4ngs tunneln och magnetf\u00e4ltsf\u00f6r\u00e4ndringarna n\u00e4r den flyttas. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan den lista ut hur den f\u00f6rflyttas i MR-tunneln.<\/p>\n
Den s\u00e4tts p\u00e5 patientens panna och skickar signaler om f\u00f6rflyttningen till den p\u00e5g\u00e5ende bildtagningen som g\u00f6r att bildplanen kan f\u00f6lja med patientens r\u00f6relser i realtid, upp till 100 g\u00e5nger per sekund.<\/p>\n
F\u00f6r att MR-kameran ska kunna anv\u00e4nda r\u00f6relsedatan och flytta efter bildplanen, m\u00e5ste kamerans mjukvara programmeras om.<\/p>\n
NeuroMix \u2013 en racercocktail av MR-bilder<\/strong><\/p>\n WRAD kan anv\u00e4ndas med vanliga MR-bildtagningsmetoder, och anv\u00e4nds ofta tillsammans med den egenutvecklade NeuroMix-tekniken.<\/p>\n P\u00e5 drygt 2,5 minuter skapar NeuroMix-bildtagningen \u00e5tta sorters MR-bilder, som normalt tar 15 – 20 minuter att g\u00f6ra.<\/p>\n I och med den korta tiden hinner patienten inte r\u00f6ra sig mycket, vilket g\u00f6r NeuroMix r\u00f6relserobust \u00e4ven utan WRAD.<\/p>\n V\u00e4rldsunik teknik<\/strong><\/p>\n Tre f\u00f6retag i v\u00e4rlden har anv\u00e4nt\u00a0videokameror och\/eller infrar\u00f6tt ljus f\u00f6r att f\u00f6lja hur patienten r\u00f6r sig under MR-bildtagningen.\u00a0<\/p>\n Ett av f\u00f6retagen finns kvar i dag. Det som \u00e4r unikt med WRAD \u00e4r noggrannheten och uppdateringshastigheten.<\/p>\n K\u00e4lla: Adam van Niekerk, fysiker och bitr\u00e4dande lektor p\u00e5 KI, och Stefan Skare, adjungerad professor i magnetresonansavbildning\u00a0p\u00e5 KI.<\/p>\n R\u00f6ntgensjuksk\u00f6terskor har bidragit med sin erfarenhet<\/p>\n F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan ringde hon hem till f\u00f6r\u00e4ldrarna och var med och skapade strukturen f\u00f6r MR-unders\u00f6kningarna och Wrad-studien.<\/p>\n \u2013 Det \u00e4r vi r\u00f6ntgensjuksk\u00f6terskor som \u00e4r ute i verkligheten, tr\u00e4ffar patienterna och ser vad som p\u00e5g\u00e5r. Vi ska samarbeta f\u00f6r att n\u00e5 det b\u00e4sta resultatet, s\u00e4ger Katarina Johansson.<\/p>\n R\u00f6ntgensjuksk\u00f6terskor har till exempel bidragit med att f\u00f6rklara hur patienterna verkligen r\u00f6r sig i MR-kameran, p\u00e5verkat s\u00e5 att Wrad:en blivit mer l\u00e4ttanv\u00e4nd, och kommit p\u00e5 fler patientgrupper som den skulle kunna passa f\u00f6r.<\/p>\n \u2013 Det finns s\u00e5 m\u00e5nga goda id\u00e9er! Man m\u00e5ste inte vara utvecklingssjuksk\u00f6terska f\u00f6r att utveckla arbetet och driva projekt, s\u00e4ger Katarina Johansson.<\/p>\n Nya kameror inte kompatibla<\/p>\n Lagom till att Wrad blivit godk\u00e4nd att anv\u00e4ndas i Karolinskas ordinarie barnverksamhet, bytte barnradiologin leverant\u00f6r av MR-kamerasystem. Till en som inte \u00e4r kompatibel med Wrad.<\/p>\n \u2013 Wrad \u00e4r ju inte ens ett l\u00e4kemedel. Det \u00e4r tr\u00e5kigt att man inte ser den h\u00e4r m\u00f6jligheten och hur tacksamma f\u00f6r\u00e4ldrarna \u00e4r att slippa s\u00f6va sina barn, s\u00e4ger Katarina Johansson.<\/p>\n Barnradiologins omv\u00e5rdandschef Gabriella Lewis beklagar ocks\u00e5 inkompabiliteten. Men utifr\u00e5n avdelningens skallkrav vid offentlig upphandling tilldelades de en annan leverant\u00f6r. Ett krav var h\u00f6g bildkvalitet p\u00e5 alla organ, ett annat var att minska p\u00e5 antalet leverant\u00f6rer som personalen hanterar.<\/p>\n \u2013 Wrad \u00e4r en fantastisk teknik f\u00f6r att avbilda hj\u00e4rnan, men vi beh\u00f6ver kunna ta bra bilder p\u00e5 hela kroppen. Till exempel vid unders\u00f6kningen av buken. \u00c4ven n\u00e4r barnet har en hj\u00e4rntum\u00f6r vill vi titta p\u00e5 ryggen ocks\u00e5 f\u00f6r att se om den spridit sig dit, s\u00e4ger Gabriella Lewis.<\/p>\n En del barn som bara beh\u00f6ver unders\u00f6ka hj\u00e4rnan och har s\u00e4rskilda fr\u00e5gest\u00e4llningar unders\u00f6ks med Wrad i dag, p\u00e5 KI:s forskningskamera p\u00e5 Bioclinicum. Hittills i \u00e5r har 12 barn unders\u00f6kts med Wrad enligt dessa kriterier.<\/p>\n Katarina Johansson och Maria Sandell f\u00f6rklarar att arbetet ofta blir enklare n\u00e4r patienten \u00e4r s\u00f6vd, eftersom den ligger helt stilla. Men mycket annat \u00e4r smidigare med Wrad. Framf\u00f6r allt:<\/p>\n \u2013 Om jag har en patient som man tror ska fungera i vaket tillst\u00e5nd, men sedan \u00e4r alldeles spattig, d\u00e5 kan jag sj\u00e4lv ta beslutet att vi smackar p\u00e5 Wrad:en och k\u00f6r \u00e4nd\u00e5. Vi beh\u00f6ver inte kontakta radiologen, ta ut patienten och k\u00f6ra upp den p\u00e5 avdelningen eller hem och boka en ny tid med narkos, s\u00e4ger Maria Sandell.<\/p>\n Wrad vidareutvecklas hela tiden. Fysikerna har b\u00f6rjat en studie f\u00f6r att kunna anv\u00e4nda den vid ryggprotokoll, vilket f\u00f6rhoppningsvis kan ge den ett st\u00f6rre anv\u00e4ndningsomr\u00e5de f\u00f6r barnradiologin. Katarina Johansson och en r\u00f6ntgensjuksk\u00f6terskekollega ska forska p\u00e5 Wrad och Deep Brain Stimulation.<\/p>\n N\u00e4r Adam van Niekerk och Katarina Johansson har f\u00e5tt alla bilder de beh\u00f6ver, st\u00e4nger Katarina Johansson av MR-kameran och Adam van Niekerk g\u00e5r in f\u00f6r att hj\u00e4lpa Maria ut.<\/p>\n \u2013 Men, var \u00e4r Wrad:en? ropar han n\u00e4r Maria sticker ut huvudet ur tunneln.<\/p>\n Han lutar sig \u00f6ver henne och brister ut i skratt. Maria har r\u00f6rt sig s\u00e5 mycket att den till sist ramlat av.<\/p>\n![\"Portr\u00e4tt](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/wrad4-780x780.jpg\")
Den gula figuren som Maria Sandell har i pannan \u00e4r en minon fr\u00e5n barnfilmen Dumma mej. Den film som flest barn i studien valt att titta p\u00e5 under MR-unders\u00f6kningen. Foto: Madeleine AnderssonFlera f\u00f6rdelar mot att s\u00f6va patienten<\/p>\n