Omkring en tredjedel av det avfall som verksamheter som skolor, butiker eller sjukhus l\u00e4mnar till f\u00f6rbr\u00e4nning hade kunnat \u00e5tervinnas. Huvuddelen av det som sl\u00e4ngs \u00e4r f\u00f6rpackningar i plast och papper \u2013 material som det egentligen finns etablerade insamlingssystem f\u00f6r.<\/p>\n
P\u00e5 uppdrag fr\u00e5n Naturv\u00e5rdsverket har IVL Svenska Milj\u00f6institutet unders\u00f6kt elva svenska avfallsf\u00f6rbr\u00e4nningsanl\u00e4ggningar f\u00f6r att se vilken typ av avfall som verksamheter l\u00e4mnar till f\u00f6rbr\u00e4nning. Det kan handla om avfall fr\u00e5n butiker, skolor eller sjukhus.<\/p>\n
\u2013 Resultatet visar att det finns stor potential att f\u00f6rb\u00e4ttra k\u00e4llsorteringen hos verksamheter, s\u00e4ger Henric Lassesson, avfallsexpert och projektledare vid IVL Svenska Milj\u00f6institutet, i ett pressmeddelande.<\/p>\n
Avfall samlades in och sorterades i tolv huvudgrupper samt ett antal undergrupper som exempelvis h\u00e5rda plastf\u00f6rpackningar, batterier och hemtextil. Resultaten visar att plast och papper utg\u00f6r de st\u00f6rsta andelarna av avfallet, f\u00f6ljt av tr\u00e4, \u00f6vrigt och textilier.<\/p>\n
I en del fall syntes det tydligt att till exempel f\u00f6rpackningarna var utsorterade men \u00e4nd\u00e5 kommit med avfallet som gick till f\u00f6rbr\u00e4nning. Andra g\u00e5nger var de uppblandade bland annat avfall.<\/p>\n
Lite farligt avfall \u2013 mycket kartongf\u00f6rpackningar och elkablar<\/p>\n
M\u00e4ngden farligt avfall som hittades var liten. Det visar att de flesta f\u00f6rst\u00e5r att f\u00e4rg, kemikalier, batterier och annat farligt avfall ska sorteras ut och tas om hand separat.<\/p>\n
Sammantaget visar resultaten att ungef\u00e4r en tredjedel av verksamhetsavfallet som g\u00e5r till f\u00f6rbr\u00e4nning best\u00e5r av avfall med egna insamlingssystem. Det mesta av detta \u00e4r f\u00f6rpackningar. Resten \u00e4r livsmedel, returpapper, elektronik och annat farligt avfall.<\/p>\n
\u2013 N\u00e5gra avfall som d\u00f6k upp i f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt stora m\u00e4ngder var emballeringsband av plast, pappf\u00f6rpackningar av ren kartong, elkablar och e-cigaretter. Om det har blivit s\u00e5 p\u00e5 grund av kunskapsbrist, lathet eller n\u00e5got annat g\u00e5r inte att s\u00e4ga utifr\u00e5n den h\u00e4r studien men det ser ut att vara en hel del v\u00e4rdefulla material som g\u00e5r f\u00f6rlorade genom detta, s\u00e4ger Henric Lassesson.<\/p>\n
Tidigare har det saknats kunskap om det h\u00e4r avfallet eftersom verksamheter inte beh\u00f6ver rapportera in vad som sl\u00e4ngs i det.<\/p>\n
\u2013 Genom det h\u00e4r projektet finns nu underlag i form av ett stort antal plockanalyser, vilket inneb\u00e4r att kunskapsl\u00e4get har f\u00f6rb\u00e4ttrats avsev\u00e4rt \u00e4ven om os\u00e4kerheter kvarst\u00e5r. Den f\u00f6rb\u00e4ttrade kunskapen l\u00e4gger ocks\u00e5 grunden f\u00f6r mer tr\u00e4ffs\u00e4kra \u00e5tg\u00e4rder fram\u00f6ver, s\u00e4ger Henric Lassesson.<\/p>\n
Rapport:<\/p>\n