{"id":94613,"date":"2025-12-01T15:15:21","date_gmt":"2025-12-01T15:15:21","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/94613\/"},"modified":"2025-12-01T15:15:21","modified_gmt":"2025-12-01T15:15:21","slug":"nytt-mrna-vaccin-mot-influensa-gav-battre-effekt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/94613\/","title":{"rendered":"Nytt mRNA-vaccin mot influensa gav b\u00e4ttre effekt"},"content":{"rendered":"

Influensavirus orsakar sjukdom i alla \u00e5ldersgrupper. Dessv\u00e4rre \u00e4r nuvarande vacciner bristf\u00e4lliga, uppger amerikanska och brittiska forskare bakom den nya studien. De n\u00e4mner bland annat kruxet att matcha den \u00e5rliga vaccinproduktionen med cirkulerande stammar.<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r har man testat en ny approach och tagit fram en vaccinkandidat som baseras p\u00e5 syntetiskt mRNA. Kort och gott injiceras en slags ritning f\u00f6r ett ofarligt protein fr\u00e5n influensaviruset. D\u00e5 b\u00f6rjar cellerna att tillverka proteinet, och immunf\u00f6rsvaret triggas att bland annat bilda antikroppar.\u00a0<\/p>\n

Med mRNA-teknik g\u00e5r vaccinutvecklingen snabbare \u00e4n med traditionella metoder d\u00e4r virus odlas i h\u00f6ns\u00e4gg. Samtidigt \u00e4r mRNA-vaccin flexibla och kan l\u00e4ttare uppdateras, vilket \u00f6kar chanserna att matcha de virusstammar som cirkulerar under s\u00e4songen. Den nya tekniken fick stor betydelse under coronapandemin n\u00e4r vacciner mot sars-cov-2 snabbt beh\u00f6vde pumpas ut.<\/p>\n

L\u00e4s ocks\u00e5: <\/strong>Influensavirus framfart kan hejdas med nyare l\u00e4kemedel<\/a><\/strong><\/p>\n

I den randomiserade fas 3-studien deltog fler \u00e4n 18 000 vuxna. De kom bland annat fr\u00e5n USA och Sydafrika. Enligt resultaten var den relativa effekten 34,5 procent h\u00f6gre med vaccinkandidaten, j\u00e4mf\u00f6rt med ett kontrollvaccin mot influensa (Fluzone). Studien n\u00e5dde kriteriet f\u00f6r s\u00e5 kallad superiority. Immunresponsen var starkast f\u00f6r influensa A, och fr\u00e4mst stammarna H3N2 och H1N1. Resultaten har publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine.\u00a0<\/p>\n

Under den amerikanska influensas\u00e4songen 2022 och 2023 l\u00e5g vaccineffekten runt 44-54 procent f\u00f6r vuxna under 65 \u00e5r. Motsvarande siffra f\u00f6resl\u00e5s hamna mellan 60 och 67 procent f\u00f6r mRNA-vaccinet, enligt forskarnas ber\u00e4kningar.\u00a0<\/p>\n

D\u00e4remot var andelen milda till m\u00e5ttliga biverkningar vanligare inom den experimentella studiegruppen. Cirka 70 procent drabbades av lokala reaktioner, s\u00e5som sm\u00e4rta vid injektionsst\u00e4llet, medan motsvarande siffra var 43 procent med Fluzone. Fler inom gruppen som testade vaccinkandidaten fick ocks\u00e5 feber och huvudv\u00e4rk.\u00a0<\/p>\n

Studien omfattar unga vuxna som var friska, p\u00e5pekar tv\u00e5 amerikanska l\u00e4kare i en tillh\u00f6rande ledarkommentar. De undrar hur v\u00e4l mRNA-vaccinet fungerar inom grupper med h\u00f6gre risk f\u00f6r sv\u00e5r influensa, s\u00e5som \u00e4ldre och personer med andra sjukdomar. Ledarskribenterna ser de nya fynden som ett steg fram\u00e5t inom f\u00e4ltet. Men mycket kvarst\u00e5r innan mRNA-vaccin kan vara med i den \u00e5rliga matchen mot influensa, understryker de.\u00a0<\/p>\n

Nyligen kom \u00e4ven data fr\u00e5n en fas 2-studie d\u00e4r man gett mRNA-vaccin till friska individer som d\u00e4refter blev infekterade med influensavirus. Bland annat ledde vaccinkandidaten till f\u00e4rre fall av symtomatisk sjukdom, j\u00e4mf\u00f6rt med ett traditionellt influensavaccin. Dessa fynd har publicerats i Nejm Evidence.<\/p>\n

Deltagarna i fas 3-studien vaccinerades under influensas\u00e4songen 2022 och 2023. De var i snitt 43 \u00e5r och cirka 42 procent var m\u00e4n. Studien \u00e4r finansierad av l\u00e4kemedelsbolaget Pfizer.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Influensavirus orsakar sjukdom i alla \u00e5ldersgrupper. Dessv\u00e4rre \u00e4r nuvarande vacciner bristf\u00e4lliga, uppger amerikanska och brittiska forskare bakom den…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":94614,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-94613","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-se","11":"tag-svenska","12":"tag-sverige","13":"tag-sweden","14":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115644971388396171","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/94613","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=94613"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/94613\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/94614"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=94613"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=94613"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=94613"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}