H\u00f6sten 2024 stod den franska kvinnan Gis\u00e8le Pelicot inf\u00f6r sina f\u00f6r\u00f6vare. Efter \u00e5r av \u00f6vergrepp valde hon att h\u00e5lla r\u00e4tteg\u00e5ngen \u00f6ppen f\u00f6r allm\u00e4nheten f\u00f6r att markera att det \u00e4r f\u00f6r\u00f6varna som b\u00e4r skulden. Skammen m\u00e5ste byta sida, f\u00f6rklarade hon \u2013 ett budskap som slog an en nerv i ett samh\u00e4lle som \u00e4r i desperat behov av sanning.\u00a0<\/p>\n
Skammen efter sexuellt v\u00e5ld \u00e4r en inre f\u00e5ngenskap som begr\u00e4nsar livsutrymmen och riskerar att utmynna i kronisk sm\u00e4rta, missbruk och suicid. Samtidigt \u00e4r sexuellt v\u00e5ld st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5ende i det f\u00f6rdolda. Studier visar att var fj\u00e4rde kvinna och var tionde man har utsatts f\u00f6r sexuella \u00f6vergrepp i barndomen. \u00a0<\/p>\n
Utsatta isoleras i en dunkel vr\u00e5 av skam som vidmakth\u00e5lls av omgivningens tystnad och f\u00f6rnekelse. Forskning visar att n\u00e4r \u00f6verlevare tystas eller skuldbel\u00e4ggs \u00f6kar b\u00e5de skam och symtom p\u00e5 PTSD. \u00a0<\/p>\n
M\u00e5nga utsatta vittnar <\/b>om hur de isoleras och straffas n\u00e4r de ber\u00e4ttar. Det sker b\u00e5de p\u00e5 individniv\u00e5, d\u00e4r den som ber\u00e4ttar om \u00f6vergrepp st\u00e4ngs ute fr\u00e5n familj eller sociala sammanhang. Men det avspeglar sig \u00e4ven i en st\u00f6rre kontext \u2013 till exempel i hur samh\u00e4llet sviker kvinnor efter metoo.<\/p>\n Att h\u00e5lla den som skadat ansvarig f\u00f6r sina handlingar \u00e4r att tro att f\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r m\u00f6jlig.\u00a0<\/p><\/blockquote>\n Flera kvinnor som v\u00e5gat ber\u00e4tta om \u00f6vergrepp har senare d\u00f6mts f\u00f6r f\u00f6rtal, \u00e4ven i fall d\u00e5 f\u00f6r\u00f6varen inte namngivits. Dessa processer riskerar att tysta de som uts\u00e4tts i n\u00e4ra relation, inte minst \u00f6verlevare av incest. Att kunna ben\u00e4mna relationen \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att ge r\u00f6st \u00e5t utsattheten. Det blir en hotfull signal till \u00f6verlevare n\u00e4r modet att bryta tystnaden resulterar i bestraffning. \u00a0<\/p>\n Of\u00f6rm\u00e5gan att m\u00f6ta vittnesm\u00e5l<\/b> med ansvar \u00e4r ingen ny f\u00f6reteelse. I slutet av 1800-talet s\u00e5g Sigmund Freud att m\u00e5nga kvinnor som behandlades f\u00f6r \u201chysteri\u201d hade utsatts f\u00f6r sexuella \u00f6vergrepp i barndomen. F\u00f6r\u00f6varna var ofta f\u00e4der eller m\u00e4n ur etablissemanget. Han m\u00f6ttes av massivt motst\u00e5nd f\u00f6r sin uppt\u00e4ckt och tog d\u00e5 avst\u00e5nd fr\u00e5n sina egna slutsatser. Ist\u00e4llet h\u00e4vdade han att kvinnornas vittnesm\u00e5l var fantasier. N\u00e4r sanningen silade ut genom en glipa i d\u00f6rren s\u00e5 trycktes den genast tillbaka. De utsatta isolerades \u00e5ter i skammens dunkla m\u00f6rker.\u00a0<\/p>\n Att skydda f\u00f6r\u00f6varen \u00e4r att om\u00f6jligg\u00f6ra en annan framtid. Att h\u00e5lla den som skadat ansvarig f\u00f6r sina handlingar \u00e4r att tro att f\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r m\u00f6jlig.\u00a0<\/p>\n F\u00f6r den som skadat kr\u00e4vs en \u00e4rlig inre process, som inte kan drivas av andras bekr\u00e4ftelse eller krav p\u00e5 f\u00f6rl\u00e5telse. Varaktig f\u00f6r\u00e4ndring gror inte ur ett kroniskt sj\u00e4lvhat, utan ur en vilja till att leva sitt liv med v\u00e4rdighet. Att aldrig m\u00f6ta sin skuld \u00e4r att bygga sig ett eget f\u00e4ngelse, d\u00e4r livets alla val begr\u00e4nsas av of\u00f6rm\u00e5ga till sanning.\u00a0<\/p>\n WHO och flera stora internationella studier <\/b>visar att barn som v\u00e4xer upp med v\u00e5ld l\u00f6per \u00f6kad risk att sj\u00e4lva bli v\u00e5ldut\u00f6vare. Men en kultur som inte kan m\u00f6ta skuld och skam kan inte heller bryta v\u00e5ldets cykel.\u00a0<\/p>\n Gis\u00e8le Pelicot p\u00e5minner oss om ett metoo som ebbade ut. Efter \u00e5tta \u00e5r har upplysta rum \u00e5ter f\u00f6rsatts i m\u00f6rker. S\u00e5 l\u00e4nge motst\u00e5ndet \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n modet att m\u00f6ta sanning, broderar tiden i samma sm\u00e4rtsamma m\u00f6nster. Lidandet blir den tr\u00e5d som binder generationer samman. \u00a0<\/p>\n F\u00f6r att bryta denna v\u00e4v av v\u00e5ld m\u00e5ste modet att tala \u2013 f\u00f6ljas av ett samh\u00e4lle som v\u00e5gar n\u00e4rma sig sanning. Vi m\u00e5ste utveckla ett gemensamt samtal kring hur skam och skuld ska leda till ansvar och varaktig f\u00f6r\u00e4ndring.\u00a0<\/p>\n Skammen m\u00e5ste skifta \u2013 f\u00f6r att samh\u00e4llet ska kunna l\u00e4ka.<\/p>\n M\u00e4n Uppsala<\/b>\u00a0<\/p>\n Initiativtagare till Skamskifte \u2013 ett projekt inspirerat av Gis\u00e8le Pelicot<\/p>\n Rise<\/b>\u00a0<\/p>\n Riksf\u00f6reningen mot incest och andra sexuella \u00f6vergrepp i barndomen\u00a0<\/p>\n NxtME<\/b>\u00a0<\/p>\n St\u00f6df\u00f6rening f\u00f6r personer utsatta f\u00f6r incest\u00a0<\/p>\n Fatta<\/b>\u00a0<\/p>\n Sara Skoog Waller<\/b>\u00a0<\/p>\n Forskare vid Nationellt Centrum f\u00f6r kvinnofrid, Uppsala universitet, Lektor i psykologi, h\u00f6gskolan i G\u00e4vle.\u00a0<\/p>\n Rebecca Lagh<\/b>\u00a0<\/p>\n Brottsoffer- och barnr\u00e4ttsadvokat<\/p>\n M\u00e4n Stockholm<\/b>\u00a0<\/p>\n M\u00e4n Link\u00f6ping<\/b>\u00a0<\/p>\n M\u00e4n Norrk\u00f6ping<\/b>\u00a0<\/p>\n M\u00e4n Karlstad<\/b>\u00a0<\/p>\n M\u00e4n G\u00f6teborg<\/b><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"H\u00f6sten 2024 stod den franska kvinnan Gis\u00e8le Pelicot inf\u00f6r sina f\u00f6r\u00f6vare. Efter \u00e5r av \u00f6vergrepp valde hon att…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":94699,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-94698","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-se","11":"tag-svenska","12":"tag-sverige","13":"tag-sweden","14":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115645423589630382","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/94698","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=94698"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/94698\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/94699"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=94698"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=94698"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=94698"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}